torsdag 25 mars 2021

Hyllning till ett par gamla skor

När jag köper löparskor är det alltid ett noggrant jämförande. Jag räknar på vikt och värderar märken. Eftersom jag gärna köper förra årets modell (att skor är en färskvara är en seglivad myt) ska det sedan till lite tur. Det är inte alltid storlek 46,5 finns kvar på hyllan när rabattnivån drar iväg.

Löparskor bör hålla 100 mil. Mina brukar hålla uppemot 150 och eftersom jag växlar mellan flera olika par får de hänga med några år. Mitt bästa skopar genom tiderna var ett par Asics Tarther som kändes som gjutna på fötterna från första steget. De vägde 211 gram, men inte ens i riktiga lättviktsskor på under 100 gram har jag känt mig så lätt på foten som i dessa.

Mest tog jag dem på korta och medellånga pass på upp till 15 km, men jag har testat att springa 30 km med dem och det funkade, även om jag gärna har lite mer dämpning då. Så miltalet tickade på, men alla liv kommer till ett slut och vid 200 mil borde jag definitivt ha slängt dem.

Men det blev inte av, och sedan kom 2020 då löpningen drabbades av såväl ett krånglande muskelfäste som av hjärtoperation. Ett tag där var jag inte säker på att jag skulle kunna fortsätta springa, och då är det väldigt dålig ekonomi att köpa löparskor. Men nu gick det inte längre. När jag sprungit exakt 250 mil blev det högtidlig begravning i grovsopcontainern.


Hälkapporna är nötta, men...


… det är ingenting mot sulorna.

Dags att börja jämföra modeller och priser igen. Just nu har jag bara fyra par löparskor i hallen (varav två är oroväckande nära pensionsålder) och så kan jag ju inte ha det.

27 kommentarer:

  1. Så det är du som jag slåss med om 46,5 på reorna =)

    Jag har samma filosofi, har alltid 4-5 par igång av lite olika modeller, förra årets modell brukar kännas mycket prisvärd. Även om de skryter om hur mycket bättre årets är, med förra årets modell var ju också helt sjukt mycket bättre när den kom enligt tillverkaren. För oss som kollar på tv då och då så säger alltid Oral-B i sina reklamfilmer nåt i stil med "nu lanserar vi vår bästa tandborste någonsin". Ja jävla märklig produktutveckling annars. Som de flesta prylar så får man ofta betala väldigt mycket för väldigt lite förbättring, avtagande marginalnytta eller vad man säger. Kul att du kan löpa igen!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är jag :)

      Oftast tycker jag att det är precis tvärtom. Jag vet flera som hade just de här skorna, Asics Tarther 1, som sedan köpte Tarther 2, och jag har inte hört någon som tyckte tvåan var bättre än ettan. Hade inte domen varit så samstämmig hade jag själv köpt den.

      Jag fattar inte varför de måste produktutveckla bra grejer. Bara idioter kastar sin fungerande eltandborste för att det kommer en ny modell.

      Radera
  2. Jag brukar säga att skor aldrig är så sköna som precis innan de faller i bitar. Det gäller dock främst "vanliga" skor, dvs skor man står och går i sådär allmänt.
    Löparskor måste ju sitta bra på foten och passa ens löpsteg och rörelsemönster så där är jag noga efter dåliga erfarenheter av att springa med "fel" skor som gjorde att jag hade problem med knäna i flera år. Så jag kör sedan kanske 15 år med Saucony Triumph som jag hunnit med ett gäng par av från olika generationer, tror de jag har nu heter Triumph 12 eller nåt sånt och de börjar även de så smått närma sig stadiet i dina bilder så det är hög tid att skaffa nya.
    Jag är självklart inte intresserad av att betala mer än nödvändigt men jag lär hålla mig till samma modell eftersom jag vet att den funkar för mig.
    Har dessutom ett par Saucony Kinvara som jag använder vid tävlingar; de är lite lättare och börjar ärligt talat bli slitna de med så kanske får köpa även såna i år - om det nu blir aktuellt med några tävlingar i år...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om löparskorna är sköna från början tycker jag att de brukar vara det efter 150 mil också.

      Fel skor kan definitivt vara förödande. Ett par, mitt första och sista försök med Adidas, kasserade jag efter en enda runda. I övrigt har jag haft tur. Men jag tror att det också är bra för knän och annat att variera. Jag springer ytterst sällan med samma skor två rundor på raken.

      Har hört mycket gott om Kinvaran, men undvikit den just för att de är för tunga, så då blir jag nyfiken på vad dina Triumph väger - ett halvkilo styck ;-)?

      Radera
    2. Vet inte exakt vad någon av dem väger men Kinvara är definitivt lättare än Triumph. Jag har dock en generation som är några år gammal så det kan ju ha skett förändringar sen dess. Jag vet även att en del av mina kompisar kör Kinvara för träning och nån annan ännu lättare sko för tävling men jag har hittills tyckt att Kinvara funkat, även om jag inte utesluter att prova någon annan modell.
      Jag tror generellt på att använda skor med rätt pronationsstöd utifrån ens steg mm så jag kör i princip alltid med mina Triumph när jag tränar och numera kan jag springa en halvmara utan problem, kan iof ha att göra med att jag tränat upp ben och leder också. Way back hade jag någon variant av Nike Air som jag sprang Lidingöloppet i. Förutom att jag inte sprungit mer än 10 km på träning var det dessutom helt fel sko för mig fick jag veta senare. Min plan var helt enkelt att jogga igenom loppet lugnt för Klassikern, nån gång runt 15 km började det ömma i knäna och jag fick gå sista 10 km men jag kom runt...
      Sjukgymnasten jag gick till med mina knäbesvär bara skrattade åt mig och sa "typiskt beteende för envisa simmare som har flåset men inte tränat upp ben, knän och höfter".

      Radera
    3. Mina kunskaper (det är mycket sagt) om Kinvara är nog betydligt äldre, så det kan ha ändrat sig.

      Jag är också sjukgymnasternas våta dröm: började träna sent i livet och envis utav bara fan.

      Radera
  3. Skönt att man får ha storlekarna 40 och 41 ifred då :)

    Mina bästa löparskor var av märket Saucony, har inte hittat några lika bra än, dessa var de bästa gympaskor jag har haft, passade perfekt, och det kändes som man hade fjädrar under fötterna när man sprang. De användes till de föll i bitar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lustigt det där, att man får en "fjädereffekt" av vissa skor medan andra känns som tegelstenar. Om det bara hade haft med vikt att göra vore det begripligt, men så har det inte varit för mig.

      Radera
  4. Testat skosule lagningslim?

    SvaraRadera
    Svar
    1. https://youtu.be/xuUUZTAkgYU

      Radera
    2. Tack för tipset! När en flik av sulan släppt från underlaget har jag använt superlim för att förlänga livstiden, ibland lyckat. Att på det där sättet bygga upp hela sulan med lim tror jag är svårt när, som i mitt fall, sulan har ett "gnaghål" vid stortån.

      Radera
  5. Bra jobbat! Det lönar sig att köpa rätt.

    Men hur mäter du milen per sko? Om du bara hade haft ett par så hade det varit en sak, men med flera par som används samtidigt...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag matar in alla pass från en gps-klocka till en träningsdagbok på nätet och anger vilka skor som använts. Sedan räknar datorn ut hur många mil respektive sko har nötts.

      Radera
  6. Ha,ha du lämnar inget åt slumpen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, det är min livsfilosofi. På min gravsten kommer det stå: "Inköpt till extrapris!"

      Radera
  7. Kan man inte få gravstenen på öppet köp - ifall man skulle ångra sej

    SvaraRadera
    Svar
    1. Möjligen inskriptionen, men det är inte hugget i sten ;-)

      Radera
  8. Fullt så långt hade inte jag kört med mina skor då jag hade ledsnat på att få in vatten i det där tåhålet. Men du kanske bara sprang i torrt väder med dem?
    Återkom gärna med vad det blir för nya skor i ett inlägg framöver.
    Hälsningar en 43:a

    SvaraRadera
    Svar
    1. Äh, jag brukar ändå slänga strumporna i smutstvätten efter avslutad träning :)

      Jag är rädd att tappa läsare om jag skriver fler löpningsinlägg.

      Radera
  9. 400 mil förväntar jag mig minst från ett par bra löparskor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det låter tufft, men kan jag pressa 250 mil ur ett par lättviktare skulle jag kanske fixa 300 mil med något annat par. Dock inte 400, men jag betvivlar inte att du eller andra klarar det.

      Radera
    2. Jag kör på löparsandaler när det är varmare än 8 grader, brukar hålla betydligt mer än 400 mil. Vintermockasinerna kanske en bit under 400 om det blir mycket asfalt.

      Radera
    3. Löparsandaler, vintermockasiner?! Jag fattar noll, men funkar det så funkar det.

      Radera
  10. Det där med att tillverkare utvecklar nya generationer skor som skiljer sig mot det tidigare är irriterande. Tänk vad bra om man kunde hitta sin modell och sedan köpa identiska livet ut. Nu kan man inte lita på att "sin" modell fortfarande är perfekt några generationer senare. Har en Asics Cumulus 20 nu med stenhård hälkappa som ger mig skavsår, för 15 år sedan sprang jag i Cumulus 5 som var fantastisk.

    Tror jag aldrig sett någon som slitit skorna som dig. Du verkar inte vara någon häl-löpare i alla fall. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har flera gånger när jag fått tag i bra skor tänkt att jag borde köpa tre par till, men tyvärr aldrig gjort det. Tänker också att det nog sällan finns så många par kvar i min storlek eftersom det oftast är en utgången modell.

      Det ska väl sägas att snittrundan i de här skorna kanske låg på 7 km. Skor där jag snittar 17 km är nog mer slitna i hälarna.

      Radera
  11. Helt rätt! Bra skor ska hålla flera år.

    Köpte ett andra par terränglöparskor i somras men har inte behövt använda dem tack vare nedstängningen här. Så länge jag bara har dem till mataffären och när jag joggar gör det inget att de är utslitna. Aldrig räknat mil men de borde ha en bra bit över 5 år på nacken vid det här laget. Tyvärr gör björnbärssnåren sitt ute i terrängen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kan tänka mig att terräng sliter. Själv håller jag mig helst på asfalt.

      Radera