måndag 22 november 2021

”Ge ungdomar chansen i arbetslivet”

EFN-TV:s Ara Mustafa drämde in ett intressant inlägg på Twitter:

Min givna vinkel på detta är att ungdomar på min tid minsann hade mycket högre arbetsmoral, men jag vet att det ändå bara kommer låta som en sämre version av Monty Pythons Four Yorkshiremen.

Istället vill jag bekräfta Aras samtidsbild. Överallt läser jag att ungdomar inte kommer in på arbetsmarknaden, inte får chansen att bygga ett CV och därför ratas pga bristande arbetslivserfarenhet.

Samtidigt läser jag om (och känner) arbetsgivare som inte hittar personal trots att de inte kräver så himla mycket, ungefär som Aras bagare. Nu som då tycks man komma långt genom att vara på plats varje dag, i tid och med en ambition att göra ett så bra jobb som möjligt. Kan det vara så enkelt att alla har chansen på den svenska arbetsmarknaden, men att måste ta den?

På de arbetsplatser jag haft har det varit så. Jag har sett ungdomar som tagit de där chanserna genom Aras ”bagarrecept” - dyk upp och jobba på. Jag har till och med varit en sådan ungdom. Att göra sitt bästa är ju faktiskt det enklaste som finns för alla kan göra det. Men nu låter jag som Monty Python lik förbannat, så nu ger jag mig.

35 kommentarer:

  1. Tänk om det räckte med bara dyka upp. Så man fick sin närvaro….

    SvaraRadera
    Svar
    1. Låter som mina idrottsdagar på 80-talet :)

      Radera
  2. Det som är mest intressant är hur dessa personer kan försörja sig om de inte kan sköta ett jobb. Inget jobb= ingen inkomst=inget bröd på bordet, borde det vara (undantaget de som inte KAN jobba såklart). Jag bävar för "Generation såsklimp"

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det blir kanske föräldrarnas jobb, eller statens.

      Radera
    2. Föräldrar har väl inget ansvar för sina barn längre, det är alltid skolans, kommunens eller statens ansvar. Eller någon förening som ätteläggen ingår i.... typ ett kriminellt gäng som de tvingats gå med utan egen vilja.
      //Fattigbonddräng

      Radera
    3. Det låter som att du också har lyssnat på den 17-årige polismördarens mamma :(

      Radera
  3. På "min" myndighet är det individer i ålderspannet 18-25 som i störst mån överklagar de beslut de får. De får än så länge sällan rätt i högre instans då det oftast är synd om mig/jag visste inte-argumenten som kommer fram, men kanske ligger beteendet i linje med ditt inlägg.

    SvaraRadera
  4. Fast nu vill jag komma med lite insyn från andra sidan. Som förälder till erfarna tonåringar (med kompisar som också är erfarna).

    Ni har väl hört om hur svårt alla restauranger har nu att få tillbaka personal? I pandemins värsta nedgång (våren 2020) så sades många upp, många av dessa var riktiga såskoppar men andra var bara såna som inte kunde behållas då det inte fanns gäster längre, alltså man drog ner på personalen så mycket man kunde.
    Vissa ställen på typiska turistorter brukar söka efter sommarpersonal till sina restauranger/glasskiosker/cykeluthyrningar just till sommaren. Då det finns sommarlovslediga skolbarn (högstadie, gymnasie och högskola) att tillgå.

    Så i somras så beklagade sig många restaurangägare att de inte fick tag på folk, snyft-snyft, i tidningar och tv-reportage. Samtidigt så skickar sommarlovslediga ungdomar in sina ansökningar, både spontant och på annons, till dessa restauranger (glasskiosker mm). Ungdomar som har erfarenhet av restaurangbranschen sen tidigare somrar.
    Vad tror ni händer? Får de svar från de snyftande restaurangägarna? Får de ens ett "trevligt att du hör av dig, men tjänsterna är redan tillsatta"? Nej, inte ett ljud!
    ....
    Förutom att restaurangägarna fortsätter att snyfta i lokaltidningar, på lokala facegruppsidor, instagram mm om att de inte får tag på nån personaaaaal!
    Så det där snyftandet är bara ett spel för gallerierna. De gör det som någon sorts smygreklam (vi har så mycket gäster att vi inte hinner med), eller för att ha något att skylla på när det kraschar totalt (vi vet att alla fått fel mat serverat, att vi tog för mycket betalt och att ni fick vänta jättelänge på maten, men vi har inte anställt tillräckligt med folk).

    Nej, jag säger inte att det gäller alla. Men visst är det märkligt att man annonserar efter folk, inte ens bemödar sig att svara dem som skickar in ansökan och sen FORTSÄTTER att klaga på att man inte får personal?
    Med fortsatt kaos då de inte lyckas hålla reda på gästernas beställningar, eller ens plocka undan disken när nya gäster kommer.
    Hur svårt kan det vara att skicka ett svarsmail till dem som söker ett utannonserat jobb?

    Spargrisen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Krögarna har väl klemats bort med gratispersonal från staten. Ska de betala själva är det inte intressant. Sedan tycker jag att de arbetsgivare som inte svarar på arbetsansökningar förtjänar en egen plats i helvetet.

      Radera
    2. En tanke kan vara, att man med hänvisning till personalbrist, kan schemalägga och belasta de redan anställda.

      Radera
    3. Så är det säkert också. Ska man överleva som anställd i krogsvängen har jag förstått att man bör ha starka nypor.

      Radera
    4. Arbetsmiljön har nog förändrats en del de senaste 30 åren, så det kan vara svårt att säga att det bara handlar om lata ungdomar.

      Radera
    5. Fast det är det ingen som har sagt.

      Radera
    6. Nej. Allt var inte sämre förr.

      Radera
    7. Självklart inte, det mesta var bättre för. Mina framtidsutsikter t ex ;-)

      Radera
  5. Känner igen det där. Anställer en hel del ungdomar i högsäsong och det där grundläggande, nämligen att dyka upp i tid och vara på arbetet 5 dagar i veckan klarar nästan ingen av.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad beror det på?

      Radera
    2. Bra fråga! Den vill jag också ha svar på. Antar att det är en kombination. För jag tror verkligen inte att det alltid varit så här och att vi bara är gnälliga gamlingar som glömt bort hur vi själva var.

      Radera
    3. Min absolut första chef när jag kom 30 min sent en arbetsdag pga av förseningar i tunnelbanan:
      Han: Är tunnelbanan alltid i tid?
      Jag: Va? Näe?!
      Han: precis. Du ska ha planerat din resväg och tagit höjd för förseningar så du slipper komma försent pga tunnelbanan. Eller så kan du leta efter ett annat jobb. Förstått?

      Vågade fasen aldrig komma sent till det jobbet igen… var alltid tidig, ibland med 30 minuter…

      Radera
    4. Höj lönen till 300 kr i timmen och återkom med utfall.

      Radera
    5. Beror lite på hur sen och hur ofta man är sen, tycker jag. Någon minut hit eller dit kan kvitta om man börjar jobba direkt. En del som är i tid gör inte något vettigt förrän efter en kvart.

      Vet inte om det har med lön att göra, jag tror egentligen inte det.

      Radera
    6. Stämpelklocka hade jag som sjuttonåring, tror jag hjälpte en del för morgontrött var jag jämt men alltid i tid. Mina bästa vänner flyttade hemifrån vid femton, lite väl tidigt men kan inte minnas att de slarvades med vare sig arbete eller räkningar. Det var mer skambelagt och man skulle göra rätt för sig. Vi blev fostrade av äldre arbetskamrater och mopsa sig tordes man inte./Em

      Radera
    7. Från de arbetsplatser jag haft med stämpelklocka minns jag bara att det var en massa fusk. "Stämpla ut mig om en timme, jag går nu."

      Radera
  6. Jag brukade säga till mina barn att det är egentligen ganska lite som handlar om kunskap, utbildning och kompetens. Om du dyker upp när du sagt att du ska komma, är trevlig, är "hel och ren" och kansle ler, så har du kommit långt. Oavsett arbetsplats.

    SvaraRadera
  7. Har funderat lite på det här. Givet att premissen stämmer, alltså att det är svårt att få tag på duglig junior arbetskraft, har jag en tanke om att det beror på att vi har allmän brist på unga människor på grund av stadigt minskat barnafödande över flera generationer.

    Den tänkta mekanismen som orsakar detta är då att en åldrande yrkeskår ökar efterfrågan av personal typ ung lärling som kan göra grovjobbet samtidigt som tillgången på sådana minskat då varje generation i Sverige sen p-pillret uppfanns fött färre och färre barn. Detta leder till att unga människor som är kompetenta nog att följa instruktioner, komma i tid, mm kan få mycket bättre jobb än att vara bagarlärling. Alltså får bagarna antingen vara utan lärlig, ta en lågbegåvad sådan eller betala tillräckligt för att trots taskiga arbetstider och tungt jobb konkurrera med yrken där man inte gör något fysiskt tungt över huvud taget, arbetar 9-16 med flextid och hemarbete. Vilket bagare typiskt inte klarar. Det handlar alltså om att man vill betala en lön som kan köpa 20de percentilens arbetskraft av men vill ha arbetare från 60de percentilen.

    Sättet som de flesta arbetsgivare vill lösa den här situationen är att importera arbetare och låta övriga samhället subventionera detta genom att bidragsförsörja 5-10 anhöriga till arbetaren. Vilket inte är särskilt hållbart eller moraliskt försvarbart.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att premissen stämmer är jag säker på. Och så himla mycket har väl inte barnafödandet minskat?

      Radera
    2. Barnafödandet är ju bara ena faktorn, andra är storleken på köttberget som efterfrågar lågbetalda juniorer. Ökar konkurrensen om duktiga ungdomar får det samma effekt som om mängden duktiga ungdomar minskas. Finns ju också inneboende assymetri iom att tiden som lågbetald assistent i utbyte mot erfarenhet o referens är typ 5 år max (18-23 så där) medan tiden man efterfrågar lågbetalda assistenter är så där 25 år (40-65). Gör ju att de olika populationerna har olika ändringstakt. Har inte grävt ned mig i datan men känns som det bör finnas en koppling till ålderspyramiden där det ju är ett stort problem att det inte tillkommer tillräckligt många unga människor som kan betala gamlingarnas uppehälle.

      Hur som helst är jag extremt skeptisk till att kvaliteten på *svenska* ungdomar skulle vara särskilt mycket sämre än föräldrarna. All vetenskap visar att relevanta egenskaper nästan är helt genetiska och medan vi har dysgenisk familjebildning (smarta kvinnor föder få barn) så är den effekten liten. Invandrarungdomar från befolkningar med sämre egenskaper än den svenska sänker förstås genomsnittet för ungdomar, men jag har aldrig sett den vinkeln förfäktas.

      Som sagt tror jag inte någon som klagar över brist skulle ha några problem att hitta rätt person om de dubblade den erbjudna lönen.

      Radera
    3. Men har konkurrensen verkligen ökat? Jag har snarare en känsla av att allt fler känner att "jag skiter i att försöka vaska fram guldklimparna ur den här sörjan, nu köper jag varorna utifrån eller anlitar vuxna".

      Jag tror inte att det är genetiken som felar utan att det handlar om inställning, moral och sånt jox.

      Vem har råd att dubbla erbjuden lön på ett bräde? Inte många branscher som har sådana marginaler.

      Radera
  8. Diskussionen känns lite granna som Näringslivets eviga gapande om bristen på Civilingejörer. Allt i enda syftet att stressa staten till överproduktion av arbetskraft. I mångt och mycket trams och partsinlagor.
    Mvh investera-pengar.blogspot.com

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, men tillbaka till grunden så handlade det ju alltså om medarbetare på ett bageri. Borde inte krävas jättelång utbildning för det.

      Radera
  9. Läste Energieffektivisering förra hösten. Mycket energi följer med disk/dusch/spolvatten ned i avloppet. Vattnet skall helst svalna i hon/handfatet/badkaret innan det släpps ned i avloppet. Platinanivå: fyll toacisternen medan du sitter på tronen, spola sedan direkt innan rummet värmt upp ditt toaspolvatten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, fel tråd, det kan hända den bäste.

      Duschvatten är svårsparat (jag saknar verkligen mitt badkar!), men som en sann snåljåp låter jag varmt diskvatten stå i diskhon tills det svalnat. Platinanivån blev för mycket överkurs för mig.

      Radera