onsdag 9 februari 2022

Jag tillverkar jord

När jag bodde i lägenhet hade jag fri tillgång till kompostjord. Det gick inte åt mycket eftersom jag bara hade blomkrukor, men det var praktiskt. Nu hoppas jag odla mer och då blir jord en kostnad. Samtidigt har jag ju matsopor som via kretslopp kan förvandlas till matjord, så jag köpte en varmkompost för en knapp tusenlapp.

Är den där råttsäker, undrar kanske någon. Det undrar jag med. När det nu ligger snö runt den hittar jag inte ett enda spår från möss runt den. Det behöver dock inte bero på tillverkaren utan kan lika gärna tillskrivas mina två mördarmaskiner.


Inomhusvakt idag.

I Sverige kan man straffas med en avgift för att man komposterar hemma. Antingen ser stat och kommun hellre att man skickar in komposten till dem så att de kan tillverka fjärrvärme av den, eller också tar de bara alla chanser att ta ut avgifter. Här i Norge kunde jag tvärtom få sänkt sopavgift, men då hade jag behövt använda ett av kommunen godkänt fabrikat som kostade mångdubbelt mer. Mycket oklart varför, men självklart hänvisas till miljöskäl.

Kompostering är en vetenskap, men som med det mesta ska man nog inte krångla till det. Häll ner matrester, blast och skal. Rör om ibland så att syret kommer åt överallt. Blir det för blött, häll ner något torrare. Resten sköter naturens krafter.

När jag bodde i lägenhet och fick papperspåsar från det lokala energibolaget att lägga min kompost i lärde jag mig att som ensamstående utan matrester (jag äter nämligen upp dem) är risken stor att man blöter upp påsen så att den blir obrukbar innan den hunnit slängas. Därför byggde jag en komposttork bestående av en plastburk och ett durkslag där min kompost fick torka innan den åkte i påsen.

Som villaägare häller jag soporna direkt från durkslaget i varmkomposten och då är den ganska torr. Att komposten skulle bli för torr ser jag ingen risk för. Vi får väl se, jag är ny på detta. Kanske är det ett himla sjå att få rätt fuktkvot och ventilation för att soporna ska förvandlas till jord. En del tycker nog att detta verkar lika kul som att se väggfärg torka, men jag tycker att det ska bli intressant.

28 kommentarer:

  1. Där jag bor har jag sänkt sopavgift med några kronor för att jag komposterar. Allt jag behövde göra var att fylla i en blankett. Vill du tillverka jord är höns bra djur. Man får inte ha komposten inne hos hönsen men man får slänga in matrester, gräsklipp och sådant där så jag ser ingen stor skillnad. De gödslar, rör runt i komposten och äter småkryp en som lever där. Gratis foder till höna. Släng gärna över lite hö också, som du tar från egen gräsmatta. Man får trixa lite för att höns ska bli ekonomiskt lönsamt för enskild kuf i skogen men det går. Men oavsett, om man gillar jord så är hönorna duktiga på att hjälpa till med sånt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men jag har nästan inga matrester. Det jag slänger är lökskal (som jag förstått att man absolut inte ska ge höns), kaffefilter och lite äggskal och bananskal. Katterna lämnar några bitar av sitt våtfoder, så de är väl det.

      Radera
    2. Nej jag har ungefär lika mycket rester som du. Vi låter bli att ge dem kaffefilter och avokadoskal men annars får de allt. Vad jag sett undviker de att äta det som är dåligt för dem. vissa grejer ska man väl se till att koka, som potatisskal. Lökskalen åker ner i marken när de sprätter. Vissa grejer är dåligt för dem i stor mängd men man är ju en dåre om man lyckas ge dem flera kg citrusfrukter. Man kan också slänga åt dem ogräs, blast från odling osv. Det de inte gillar blir mull, som det flyttar in goda småkryp i. Äggskal äter de gärna för att få i sig calcium. Det sägs att de kan bli sugna på att äta sina egna ägg om de får äggskal men jag har inte hört om någon som varit med om det på riktigt.

      Radera
    3. Det är ju bra att de kan reglera själva, men lökskal har jag hört ska ge märklig smak på äggen. Och eftersom det är en så stor del av min kompost känns det som stora mängder även om det såklart inte blir kilovis.

      Teorin att de ska bli sugna att äta egna ägg hade jag inte hört. Låter onekligen osannolik.

      Radera
    4. När jag tog hand om höns en sommar fick jag vara noga med att hämta äggen tidigt eftersom de annars kunde picka hål på äggen samt börja äta skalen. Alla skal torkades och gavs tillbaka till hönsen som glatt pickade i sig de igen. Godaste äggen någonsin dock!

      Radera
    5. Men såg du dem göra det? För annars kan det ju ändå vara en skröna.

      Radera
  2. Så jag kan alltså inte bara lägga massa tistlar, gräsklipp och annat ogräs i en hög på marken och hoppas på att det går att odla potatis i det? :/
    Är en seriös fråga då jag tänkte testa upplägget ovan :p
    /Arbetsplanen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo då det går. Det kallas täckodling och funkar helt klart, om det blir tillräckligt blött tidigt. Inte lika effektivt som i jord, men så gör jag när jag anlägger ett nytt potatisland. Jag lägger en massa hö på marken så multnar allt gräs under och jag slipper gräva så mycket. Nog blir det potatis.

      Radera
    2. Jag har sett några intressanta Youtubevideos om det där, men jag tror att de var från England och Irland, och där regnar det ju typ jämt vilket tar bort risken för att odlingen ska bli för torr.

      Radera
    3. Tack för svar, grymma ni är!
      /Arbetsplanen

      Radera
    4. När det kommer till odling är jag allt utom grym, men jag hoppas bli lite grymmare i alla fall.

      Radera
    5. Hej
      Jag har använt mig av täckodling i minst 10år och kan säga att det är det bästa sättet att odla på! Jag har odlat i 40 år och det är med täckodling som grönsakerna och blommorna fick liv (+ bokashi). Jag kunde odla massvis med grönsaker som räckte och blev över, både för oss och för mina grannar och vänner. T.o.m mina kollegor på jobbet. Det växte så det knakade. Allt som jag planterade tog sig, och som det växte! Solros på 4-5m, pumpor på 6-8 kg, zucchini på 60-80cm inget ovanligt. Allt blev gigantiskt.
      Jag använde mig mest av gräsklipp, det var lätt tillgängligt. Hela grannskapet lämnade sitt gräsklipp hos mig och de fick grönsaker och blommor som tack. Jag använde mycket kartong och hö också. Odlade mycket potatis i det. Magiskt.
      Så det funkar i Sverige och bör funka i Norge. Varför skulle det inte göra?
      Det tar nog lite tid, en säsong eller två innan man kommer på bra rutiner.
      Jag lärde mig mycket av Sara Bäckmo. (Tack Sara!)

      Nu bor jag på Malta och saknar min odling nåt otroligt. Dessvärre har jag inte möjlighet att odla nu men hoppas flytta till Grekland och egen villa och tomt. Då ska det odlas!

      Radera
    6. Tack för det, superintressant! Åttiocentimeterszucchini var ett tag sedan jag såg (hemodlat då också). När Willys gick över till styckpris på dem blev de mer som Västeråsgurkor.

      Kartong låter knepigt, borde vara enklare med tidningspapper. Bägge är lite hårdvaluta för mig som eldar huset med ved, men lyckligtvis går det att få tag i.

      Radera
    7. Kartong och hö ska ses som ett förslag. Det går bra med tidnings- reklam-allt annat-papper. Lite fler lager men det spelar ingen roll, det blir jord av det också! Maskar hittar dit, smaskar i sig och bajsar ut förstklassig ”jord”. Täckning gör att jorden skyddas av uttorkning och direkt sol, fukten blir kvar i jorden, mikrolivet frodas, kryp hittar dit, framförallt maskar som tuggar i sig (nästintill) allt.
      Täckodling kräver mindre vatten också.
      Under sommaren 2018 använde jag handdukar, sängkläder samt koftor och tröjor som jag hittade på loppis för att skydda jorden.
      Jorden ska ses som en levande organism som kräver omsorg för att leverera.
      Gräsklipp, ogräs och örter (jag gillade vallört bäst men använde allt jag kom åt) är bästa. Löv, hö, strö spån och halm är också bra.
      Sara använde rå ull som täckning.

      Radera
    8. Fascinerande! Tror förresten jag sett att hon använde ull. Fast just det har jag dåligt med tillgång på. Antar att skägg inte är lika effektivt :)

      Radera
    9. Tack för input, Adela! Imponerande :-)

      @Sparo: Ledsen om jag kapade ditt inlägg lite!

      /Arbetsplanen

      Radera
    10. Tvärtom! Här skriver jag om jord som nybörjare och så strömmar det till frågor och svar från andra. Det är själva poängen med bloggen, så tack för det!

      Radera
    11. Sparo, det är ju precis detta som MSM kallar för 'pissrännan'. Appropå det förresten, det förbättrar väl odlingsresultatet ytterligare, kanske kan vara en idé?

      Radera
    12. Nu är jag inte med alls. Pissrännan? Jag hänger nog för lite i medier där det begreppet används.

      Men ja, i odlingshänseende är piss inte fel:
      https://sparosverige.blogspot.com/2021/11/pissblogg.html

      Radera
    13. Det där lät som ett Aftonbladsbegrepp ovan. Dvs inget språk vanliga normalbegåvade nyttjar :)

      Radera
    14. I alla fall inte i någon slags tidskrift som vänder sig till läsare, inte ens i Aftonbladet.

      Radera
  3. Svar
    1. Från mig? Inga alls. Det är ett ord som dyker upp ibland, som nu från Adela en bit upp, och jag tänker att det där är intressant, det ska jag djupdyka i någon gång (inte bokstavligt, jag är rätt känslig för lukter), men hittills har det inte hänt.

      Någon annan?

      Radera
  4. Komposten är ett av mitt livs stora misslyckanden. Aldrig fått liv ifanskapet.

    /Jonas B

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kunde ändå ha varit värre, typ att dina barn vore ditt livs största misslyckande. Men jag hoppas ändå på bättre tur i komposterandet.

      Radera
    2. Jag känner mig rätt korkad nu, men köra der några spadar marskrik jord vore väl inte vara helt idiotiskt? Etkännerär fysikero matematiker o programmerare inte alltid den mest praktiska.

      /Jonas B

      Radera
    3. Utan glasögon så stavfel kommer på köpet.

      Radera
    4. Maskar är våra vänner.

      Och glasögon ;-). Hoppas det är okej att jag tar bort din kommentar under kylarinlägget för jag tror att det handlade om kompost och skulle ha legat här.

      Radera