Ingen lämnar Sverige

När jag efter att ha flyttat till Norge väntade på D-nummer, ett slags tillfälligt personnummer, var det till slut säljarna av huset jag köpt som talade om att jag hade fått det. Detta eftersom de inte fick sin utbetalning från mäklarfirman förrän jag hade D-nummer (fråga mig inte varför) och nu hade de fått pengar på kontot. Mäklarna som dyrt och heligt lovat att återkomma så snart det var klart hade inte gjort det. Naturligtvis, de var ju fastighetsmäklare och tycks därför anse att det står i deras arbetsbeskrivning att aldrig hålla ett löfte.

”Jag var för moralisk för att fortsätta som mäklare.”

Lite märkligare att inte Skatteetaten, myndigheten som delar ut D-nummer, hade berättat för mig först. Så när historien upprepade sig med mitt personnummer var jag ändå lite luttrad. Första indikationen på att personnumret och folkbokföringen var klar fick jag från Svenska Spel som informerade mig om att de stängt mitt konto.

Sedan följde Avanza som ville att jag skulle bevisa min nya adress för dem. Även det lite märkligt, kan jag tycka, men jag är en snäll person som bifogade en bild på den information jag hade, trots att den uppenbarligen var äldre och mindre aktuell än den Avanza själva hade fått.

Jag ska nu ta av mig offerkoftan och berätta att jag två dagar efter Svenska Spel och Avanza själv fick förstahandsinformationen från Skatteetaten. Jag är nu även formellt folkbokförd i Norge och utskriven från Sverige. Eller är jag det? Så här formulerade Avanza det när jag ifrågasatte deras något tvetydiga uppgifter om beskattning av mina innehav hos dem:

”Du har nu Sverige som skatterättslig hemvist och Norge som skatteland nummer två. Om du nyligen flyttat till Norge bör du inte ha din primära skattehemvist där, detta då man enligt Sveriges inkomstskattelag har väsentlig anknytning till Sverige under 5 år från den dag man har rest från Sverige.”

I klartext borde detta betyda att jag fram till september år 2026 (fem år efter den dag Norges skattemyndighet fastslagit att jag flyttade hit) kan förvänta mig att bli taxerad i Sverige alldeles oavsett om jag ens sätter min fot där. En emigrerad kompis sa att det i praktiken bara gäller om jag inte kan bevisa att jag vistats minst halva året utanför Sverige, men vem vet när den praktiken ändras? Jag vågar hur som helst inte chansa utan kommer snarast att tömma mina konton i alla svenska banker.

”Nej, vänta så ska jag trolla!”

Ni kan se mig som konspiratorisk, men i takt med att svenska statens utgifter för välfärden ökar är det ingenting som säger att inte viljan att beskatta exilsvenskar också gör det. När det framkom att Eritrea kan beskatta eritreaner i Sverige gick EU-parlamentarikern Lars Adaktusson i taket, men jag har inte hört honom kalla det svenska regelverket för ”illegal beskattning” eller Sverige för en ”förtryckarregim”.

I den länkade artikeln säger ”regimvänliga svensk-eritreaner” att det är först när man behöver service från staten, t ex en ny ID-handling, som tvångsbeskattningen sätter in. Jag börjar känna att det var ett smart drag att förnya mitt pass strax innan avfärd. ”Regimvänliga svensk-eritreaner” var förresten en märklig formulering. Är det alltså människor som flytt från en regim de gillar? För egen del är jag tydlig med att jag inte är en regimvänlig flykting, jag är en ytterst regimovänlig sådan.