Enligt SBAB kommer en genomsnittlig familj i villa få runt 40000 kr i ökade kostnader i år (bara jag som tycker det är vansinnigt roligt att SR:s ekonomireporter heter Krona?). Det är el, drivmedel och allt det drar med sig. Som mat (det är nog bara miljöpartister som inte fattar att chockhöjd diesel påverkar matpriserna), och utan mat kan vi inte leva.
Men lagom är bäst!
Jag fattar alla sura miner, men vill
försöka vända detta till något positivt. Kanske inte för
samhället, det är rökt om det inte vänder, men för enskilda
individer. Västeråsfamiljen som Ekot intervjuar säger att det är
trist att kolla på tankkvittot, men det låter inte som att de
kommer att gå i personlig konkurs. De anpassar sig.
Någon på Twitter frågade om det som
ensamstående går att leva på en bruttolön på 25000 kr och fick
många svar att det gör det inte. Samtidigt är det bevisligen många
som gör det. Frågar man Sveriges barnfamiljer om de skulle klara
den kostnadsökning på 3000-3500 kr/månad som SBAB räknat ur
svarar de förmodligen samma sak. Men det gör de!
Alla vi som inte svälter har
marginaler och alla har handlingsutrymme. Det betyder också att för
varje krona vi sparar, genom att avstå något eller komma på ett
smart sätt att vända på slantarna, får vi ett försprång på
alla som inte gör det. Om de barnfamiljer som nu helt säkert kommer
att överleva en kostnadsökning på 40000 kr hade sparat dessa
pengar tidigare skulle de redan ha en buffert.
Om du inte haft det, ta tag i det nu,
för denna kostnadsökning lär följas av fler. Men med varje
kostnad följer en möjlighet att göra det lite bättre än alla
andra, och den marginalen går att leva gott på.
Ja, som du antyder, så är det tragiskt att svenska folket gått och röstat så länge på MP. Till och med så illa att undersökningar av miljöfrågan visat att folk gått på att de har bästa politiken där.
SvaraRaderaFolk verkar helt förtappade, överlag. Men, som alltid så kommer räkningen tillslut. Även för dumhet.
För att fortsätta på den positiva tonen som slagit an på bloggen. Globaliseringen sedan Berlinmurens fall är lite överspelad. Det ger strukturell inflation igen, men låt oss kalla den "temporär". Alla är överraskade, utom ickeekonomerna tydligen? På tal om mat, ska vi gissa den kostnaden stiger 50 pct i närtid?
Mvh investera-pengar.blogspot.com
Jag vill fylla på med några bokstavskombinationer, närmare bestämt sju till, även om väl MP är mest skyldiga just den här gången.
RaderaVi får se, ska faktiskt bli lite spännande.
Det är omställningen som blir jobbig. Att gå från rörligt till bundet bolån. Oftast lite dyrare.. Om "man" inte har tillräckliga marginaler. Att gå från rörligt elpris till bundet...kan vara mycket dyrare just nu. Men förhoppningsvis slipper "man" elpris chockar i vinter! Tyvärr inte alla som har sparat till sig en buffert! Hur blev det egentligen så här?
SvaraRaderaSom folk har svenskar glömt egenansvar. Finns alltid någon annan man kan skylla på nör det går åt helvete o man inte är beredd. Tex ingen buffert, för man inte har råd o spara, men lägga tusentals kronor på kläder o sprit på krogen går bra.
RaderaGenerellt tror jag ändå att rörliga kostnader är att föredra. Bundna är för de som måste och då får de betala för det. Även om jag kan fatta att det har fördelar att veta.
RaderaSprit, nya kläder, möbler, kök och badrum trots att de gamla funkar precis lika bra. Då finns det pengar.
Tur man kan låna till noll procent på 10 procent av depån hos Avanza då. Stabilt. :)
RaderaStabilt som fan! :)
RaderaOch utlandssemester är ju också en rättighet...
RaderaJapp, jag vet en som tyckte att två utlandssemestrar per år var en rättighet, tills ekonomin hann ikapp.
RaderaÖkade matkontot med en tusenlapp denna månad. Så nu ligger den beräknat på 7000kr per månad. Men har också börjat handla mycket mer efter kampanjer och extrapriser än innan. Med 2 växande ungar som äter som vuxna kostar det på. Vår svaghet är väl dock att vi har alldeles för lätt o köpa hem restsurangmat ibland när orken tryter, vilket inte är bra för kontobalansen.
SvaraRaderaElpriset är bundet sedan 2 år, så det har knappt bekymrat oss, liksom bensin/diesel. Vi kör bara kollektivt alt naturlig transport (gång).
Sedan har vi tagit upp en urgammal hobby för mig, good ol camping. Dyrt i början, men i det långa loppet så blir det billigt när man slipper boka hotell o dylikt. Bara ta ryggan, åka ut i skogen en helg o vara.
7000?! Jag lider med dig.
RaderaJa, camping borde vara billigt, men det går att göra även det till en dyr materialsport.
10000kr utlagt just nu. Har redan varit ute en helg nu i april o testat grejerna. Hyrt en kanot i sommar, 3 dagar för totalt 100kr. Räcker inte ens till en heldag på liseberg för barnen. Sedan ska vi, med några vänner ut till ett större naturreservat i höst o bo en natt eller 2 samtidigt som vi ska fiska, plocka svamp o bär. Så "kostnaden" per natt blir snabbt lägre.
RaderaVisst kan man köpa exklusiva lyxprylar, men då är det inte backpacking o camping längre, då är det mer glamping.
1300kr ska det vara för kanoten. O ja, 7000kr är rätt mycket, men då är det säkerligen minst 2000 i månaden på utemat o finkafffe i solen
RaderaEn kompis tog med sina två barn till Sälen över påsk. Bl a åt de en lunch på hamburgerrestaurangnivå för 770 kr, och liftkorten ska vi bara inte tala om.
RaderaJag är en person med mycket små inkomster och ett relativt strömlinjeformat och ekonomiskt optimerat leverne. Räknar inte med att kunna kompensera dessa tider fullt ut men banne mig om jag inte ska ge det ett försök. Inget jag förlorar sömn över hur som.
SvaraRadera/Jonas B
Nackdelen med ordnat liv och låga utgifter är att det inte finns lika mycket att spara som ifall man strösslar pengar ikring sig.
RaderaMed ökande inflation kommmer säkert ökande löneökningar. Ett par med svensk normalinkomst innebär det om löneökning är ca 5-6 procent så täcker det upp för de 40.000:- i SBABs spådomscenario.
SvaraRaderaÄr 5-6 procent otänkbart, eller möjligen osannolikt, när den vanliga inflationen verkar uppgå redan nu till motsvarande siffror?
Själv tycker jag inte det, men så är det många i det här landet som upplevt mer än så; fem, tio och kanske femton procent i inflation.
Visst är det ett trendbrott för de senaste trettio åren har trenden varit lägre räntor, lägre inflation.
Men vi vet alla vems fel det är, se här svt reportage
https://youtu.be/MhWCwjPi6yw
Att löneökningarna måste gå hand i hand med inflationen är inte alls givet.
RaderaBeträffande skuldfrågan tycker jag att det finns andra som är värre. Förutom det där "att schlagerfestivalen numer aldrig tycks ta slut" för DET är fan bögarnas fel :)
Intressant hur människor nu resonerar när matpriserna stiger. En del varor som kaffe har tydligen ökat rejäl, även annat som potatis har stigit markant, kanske till och med dubblerats sista året. Samtidigt passar nog handlarna eller mellanleden på att utöka sina marginaler också nu är allt blir dyrare.
SvaraRaderaOm något blri dyrare är min naturliga reaktion: hur kan jag motverka detta, hitta alternativa varor eller andra säljare. Läste nyligen en annan bloggares kommentarsfält där många följare resonerade "nu ökar vi familjens matbudget från 8500 till 10 000". Visst, som höginkomsttagare är detta troligen ingen stor extra kostnad men det lär vara enlkare att styra om till annan kost än att försöka pruta priset på drivmedel eller el.
Beror på hur man lever. Jag tror att det är många som ganska lätt skulle kunna sänka sina drivmedels- och elkostnader också, bara genom att tänka till lite grann.
RaderaSäker är det så men de kanske har fler ännu lägre hängande frukter som de skulle kunna dra in på i första hand. ;-)
RaderaMöjligt, men min känsla är att det inte är viktigast att välja utan att komma igång. Letar man och börjar hitta sparåtgärder triggas man att leta vidare och då hittar man fler.
RaderaTuffast kommer nog i slutändan kommunerna att få. Med 1.7% ökning av den beskattningsbara inkomsten kan de inte hantera kostnadsökningar på 5-6%. Det här kommer tvinga fram både skattehöjningar och åtstramningar. Det om något kommer slå mot familjerna. Som vanligt kommer barnen att drabbas värst. Större barngrupper å mindre personal i skola/förskola och sedan ett konstant gnäll hemma från föräldrar som inte får pengarna att räcka eftersom ciggen, Spotify och det största mobilabonemanget har ökat i pris
SvaraRaderaNär det gäller att "få det tuffast" är det många som känner sig kallade. Pensionärerna då :)?
RaderaVänta lite nu! Kan kommunerna inte hantera kostnader utan mer skatt? Det är ju bevisligen exakt tvärtom. Titta på Göteborg, Malmö, Stockholm eller valfri annan konkurskommun. Det är inget fel på intäkterna, men lägger man först allt på det icke nödvändiga så blir det skit av alltihop i slutänden. Det får bli slut på rosa tuppar, IT system för Miljarder som inte funkar osv. Tufft, nja?
RaderaEller som Markus Allard i Örebropartiet sa till sina kommunpolitikerkollegor, "Ni vräker i er gräddtårta!":
Raderahttps://www.youtube.com/watch?v=69nS9xkcVjI
Tänker att jag bara behöver sänka matintaget, lägre matkostnader och stor viktnedgång hoppas jag på.Tycker bara att möjligheter har öppnats sig samtidigt som jag drar åt svångremmen, Win win.
RaderaHaha! Ja, det var positivt!
RaderaKänns som alt sedan finanskrisen så har vi skapat en kapitalism som bara accepterar vinster, trots att förluster är lika viktiga. Lågkonjunktur och kris ska liksom inte finnas mer utan det ska injiceras bort med nollräntor och diverse bidrag. Höjda bensinpriser - bidrag kommer. Höjda elpriser - bidrag kommer, etc. Bostaden ska dubblas i pris vart 5e år, etc.
SvaraRaderaHur lär man sig egenansvar och buffert då? Krascher kommer med jämna mellanrum och ingår liksom i vuxenlivet att vara beredd på en jäkla massa jävelskap - ekonomiska krascher, pandemier, krig i Europa, skilsmässor, svåra sjukdomar, etc. Går liksom inte att börja gnälla efter 2 månader när det börjar bli motigt..
Ja, förr eller senare kommer krascherna och ju mer man blåst upp bubblorna, desto värre blir de.
RaderaNär det gällde pandemin tyckte jag att det räckte med två veckor innan restauranger och andra företag sa att de inte hade råd att betala ut löner och snart skulle gå i konkurs.
Ja, too big to fail är bara förnamnet gällande bostadsmarknaden. Gör man en tuff bank stress test med kraftigt fallande (med ändå sannolika) bopriser så raderas en stor del av storbankernas egna kapital ut i ett scenario man inte ens vill tänka på..
RaderaLäste precis Cervenkas bok Girig-Sverige. Har tyckt när jag läst hans artiklar i media att han verkar ha blivit väl dystopisk och kanske vänstervriden, men tycker mkt i boken är tänkvärt, speciellt hur sjukt beroende Sverige har blivit av de höga bostadspriserna. Det är ju nåt fel när en bostadsrätt i Sverige har outperformat börsen i avkastning 1996-2021. Bostadsrätt +5800% vs sthlmsbörsen 790%. Så vitt jag vet så står bostaden bara där. Den har ingen årlig tillväxt, inget ökat kassaflöde, ingen geografisk expansion, inga kompletterande förvärv - den står bara där och ändå outperformar den börsen. Galet.
Och Sveriges banker har ju på sätt och vis skapat en inhemsk potentiell subprime bubbla. Bankerna kan mer eller mindre jämställas med bolåneinstitut, så dåligt diversifierade är de - majoriteten av vinsten kommer från bolån - en stor skillnad mot andra länder där banker nästan alltid är mkt bättre diversifierade. Och en stor del av bolånen har liksom i subrime sålts vidare till andra aktörer via sk säkerställda obligationer. En marknad som i Sverige gått från noll till 2600 miljarder på ca 15 år. Too big to fail någon..
Men kanske är jag också väl dystopisk. Tycker dock man ska ha det här i bakhuvudet i alla fall. Nu ska jag gå ut i vårvädret och sluta ranta om boprisdomedagen:-)
Vi får väl se om idén att förstagångsköpare ska få låna upp till 95 procent blir just detta stresstest.
RaderaJag tycker att Cervenka är bättre i bokform än i tidningsform.
Själv ska jag börja jobba efter att ha suttit i bil hela dagen. Men snart går solen ner, så det är okej.
Bara det att ovan storry är fake news i stort. Stämmer inte för den som gått igenom valfri svensk banks balanser, vad avser utlåning mot bostäder. Infon finns på nätet för den som själv önskar.
RaderaDu får gärna utveckla här om du vill. Jag har själv inte fördjupat mig varken i bankernas balanser eller deras business i övrigt.
RaderaNu vet jag inte riktigt vad Investeraren syftar på, men lite kommentarer från min sida:
Radera1. Bostadsrätter verkar ha ökat med 800 % sedan 1996 (från 5 tkr/kvm till 45 tkr/kvm, enl https://www.maklarstatistik.se/omrade/riket/#/bostadsratter/arshistorik-prisutveckling). Dvs ungefär som Stockholmsbörsen.
2. Orkar inte granska bankernas årsredovisningar nu, men att man säljer bolån vidare via säkerställda obligationer är felaktigt. Obligationer är till för att finansiera utlåningen, men bolånen ligger då kvar i bankens balans.
3. Att boprisfall skulle leda till att bankernas egna kapital till stor del raderas är lite väl drastiskt antagande, enligt mig. En förlust inträffar först när bolånetagaren fallerar med betalning + bostadens försäljningspris inte täcker lånet + låntagaren inte har några övriga tillgångar att ta av (via KFM-process). Dessutom sitter bankerna och räknar på sina kapitalkrav via Basel-regelverket, som ju utvecklats under åren för att säkerställa tillräckligt kapital även vid stora bostadsprisfall.
Som kommentar på nedan så stämmer det säkert, dvs att stor andel av vinsten för storbankerna kommer från bolåneverksamheten. Går givetvis att gå in i senaste årsredovisningen och kika.
Jag fortsätter att inte ha några starka åsikter i ämnet, men lyssnar intresserat!
Raderatack, bra input. Tittar jag noggrannare på Cervenkas statistisk med bostadsrätter bättre än börsen så är uträkningen baserad på insatta kapital med en belåning på 85% så det är ju en helt annan typ av uträkning han gör. Givet den belåningen så är vinsten i slutändan 5800%, och mkt riktigt nämner Cervenka att han räknat på bostadsrätternas snittprisuppgång som mkt riktigt är 800% i Sverige över perioden.
RaderaGällande obligationerna så är jag med på att de är kvar i bankens balans men Cervenka menar att att det är obligationsköparna som sitter på panträtten till alla bostäder och det är en risk som jag inte helt varit med på ialla fall. Och poängen var väl lite från Cervenkas sida att den här typen av säkerställda obligationer är ett relativt nytt fenomen (from 2006 ca) och vuxit extremt snabbt och otestat i en marknad med snabbt sjunkande bopriser.
Cervenka är ju skolad i att det han skriver ska skapa rubriker i svd, DI och nu Aftonbladet så exemplen i boken är vöäl lite konstruerade efter det, men tycker definitivt det finns en kärna där som är värd att ha i bakhuvudet.
Men å andra sidan har jag skakat på huvudet åt bopriserna i många år..
Tillägg: hmm, om Cervenka räknar med belåning i bostadsrättsexemplet så borde han väl räkna med belåning i börsexemplet också, så lite konstruerat för att sticka ut åt rätt håll...
RaderaTack för ditt svar, Road! Vill bara tillägga att jag inte la någon värdering i huruvida bostadspriserna är hållbara, och jag håller med om att både själva uppgången och dagens prisnivå har bidragit till ökad fallhöjd. Personligen tror jag att bostadspriserna kan falla markant, men jag ser inte samma risk för just bankerna som Cervenka. Min bild är att låntagarna kommer prioritera boendet framför restaurang, nya kläder, resor etc, och därför tror jag vi snarare får se problem på dessa marknader framöver.
RaderaGällande obligationer, så fanns ju bostadsobligationer innan 2006. Jag var dock inte med på den tiden, så ska inte uttala mig om hur dessa fungerade. Som du skriver sitter obligationsköparna på panträtten i de fall obligationsutgivaren (dvs banken) går i konkurs. Så för att obligationsköparen ska torska krävs alltså först en bankkonkurs (och vi har sett hur rädda staten är för dessa), och därefter krävs det att säkerhetsmassan i obligationen gått ner MER än 25 % (endast lån med belåningsgrad under 75 % tillåts i säkerhetsmassan). Givetvis kan dessa två händelser inträffa, och det är därför riskpremien för dessa obligationer är högre än när t.ex. staten ger ut obligationer.
Gällande bostadsrättspriserna håller jag givetvis med dig om att han i så fall får räkna på en portföljbelåning på 85 % också, annars haltar jämförelsen ganska rejält.
Tack själv, bra input!
Raderaja, vore toppen att få länk som faktamässigt motsäger det jag har läst på många olika ställen - majoriteten av vinsten hos Handelsbanken, Swedbank kommer från bolån. Vore fint om det är just fake news
SvaraRaderaInvesteraren, har du några bra källor?
Dubbelkollade själv snabbt. Tittar jag på Handelsbankens siffror - total bolånestock per årsskiftet 2021, snittvinstmarginal på bolån och sen tar det mot årsvinsten så får jag att majoriteten av handelsbankens vinst kommer från bolån..
RaderaDet han skriver visar bara att han inte förstår detaljera i det han skriver om. Inget konstigt, det är som de flesta journalister. OM vi nu ska ha banker, vad är störst risk? Utlåning till ett mindre privat företag utan säkerheter, eller bostadslån så som de är designade? Det framstår som om Cervenka tror att det fungerar som det som ledde till finanskris i Us. Inget kunde vara mer fel. Ämnet är dock för komplext för att reda ut på denna blogg.
RaderaEn god regel är för övrigt dock att anta att 99,5 pct av samtliga journalister inte vet vad de pratar om, alternativt vinklar för storyns del.
Meterologen Lisa Frost har också ett passande namn :)
SvaraRaderaHenne har jag missat. Jag är uppväxt med John Pohlman som lanserade "Solman", men snarare landade som Pölman.
RaderaDäremot känner jag till ekonomen Annika Winsth, Psykologtidningens chefredaktör Lennart Kriisa, och i Danmark finns en grävande reporter som heter Nils Mulvad.
Om det inte gick att leva på lönen hade dom ju varit döda nu!
SvaraRaderaOm man hårdrar det så är det så.
Radera