onsdag 13 april 2022

Dugnad

Dugnad är ett norskt begrepp som betyder oavlönat frivilligarbete, vanligtvis i en förening, ett bostadsområde eller by. Ordet finns också på finska, estniska, lettiska och engelska. På norska Wikipedia förvånas man över att ”uttrycket är okänt för de flesta svenskar”. Jag har en teori om varför. I Sverige förlitar man sig på staten istället.


Samhället = kommunen, biblioteket, Läsdelegationen och Statens offentliga utredningar.

Visst, det finns frivilligarbete i Sverige också, men oftast i mycket mer organiserad form. Skolelever går ut och städar längs motorvägar i ”Städa Sverige”-projekt, men det är ändå styrt av stat eller kommun. Det är som att svenskar inte kan göra något förrän det finns en skattefinansierad projektledare som kan organisera arbetet.

Norsk dugnad är mycket mer spontan. Ett bostadsområde behöver städas, ett motionsspår anläggas eller församlingshemmet behöver ett förråd. Någon sätter upp en lapp på anslagstavlan i den lokala matbutiken eller startar ett Facebookevent och så är man igång. Byborna sammanstrålar en lördagsmorgon, någon tar med sin traktor, någon annan fixar fika och gräddar våfflor (norrmän är helt besatta av våfflor) och när helgen är över är jobbet klart, utan politikers eller kommunala tjänstemäns inblandning. Jag gillar det!

Som svensk associerar åtminstone jag ordet samhälle till skattefinansierad verksamhet. Norskans samfunn kan lika gärna betyda gemenskap. Att alla samtal om libertarianism i Sverige slutar med att någon frågar hur man ska kunna bygga vägar utan en stat beror kanske på att själva tanken att människor själva tar tag i det som behöver göras är helt främmande. Är jag bara en fördomsfull Sverigehatare nu eller kan jag ha en poäng?

20 kommentarer:

  1. Det låter mest som en skillnad mellan stad och landsbygd. Det finns något av det där i min lilla by också. Men så bor jag ju en halv mil från norska gränsen också, så det kanske spelar in.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är nog en viktig poäng, lättare att få till på landsbygden än i en stad. Men i den svenska byhåla jag bott i, långt från norska gränsen, fanns inga spår av gemensamt ansvar för bygden.

      Radera
    2. Skulle tro att det både handlar om stad/landsbygd men framförallt nord/syd (skillnaderna där blir inte lika påtagliga i Norge pga ett fungerande demokratiskt system).
      I min hemby skötte vi skidspår (3 olika distanser), byagård, majbrasa, olika andra sammankomster, isbana, fotbollsplan, volleybollplan och tennisplan och lite annat. Lite skillnad från sörlänningar då vi som barn skottade, krattade och fixade det mesta själva. Alla tog ansvar helt enkelt, speciellt med tanke på att allt detta fungerade i en by med ca 120 invånare.

      Radera
    3. Det kan också stämma. Min mamma har berättat om hur de i Norrbotten skottade isen och byggde egna mål för att kunna spela ishockey. Jag har tänkt att det skulle inga ungar orka nu (de behöver ju skjuts för att ens ta sig till den spolade rinken i ishallen någon kilometer bort), men kanske handlar det inte bara om tid utan också delvis om nord/syd.

      Radera
  2. Hjälteräven13 april 2022 09:35

    Du är lite nykär i din färska norska verklighet och det uppfattas nog mest gulligt av de flesta, i alla fall av mig.

    Jag var också sådär förtjust när jag just flyttat till Fjärran Östern för 20 år sedan, och det är lätt att få lite rosenblick för det nya. Oroa dig inte Micke, du är snart tillbaka med ditt gamla bittra jag angående Norskheter också.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bara lugn, det finns mycket som stör mig här med, som bankavgifterna, men när något är bra är det bra. Jag och andra som förordar mindre myndighetsstyrning måste också tycka att det är bra när det balanseras upp av privata initiativ, och hade lika gärna kunnat lyfta detta innan flytten, om jag hade tänkt på det.

      Radera
  3. Du har en poäng, verkligen, många svenskar vill bete sig som kunder i alla sammanhang och vara helt oberoende av andra. Hellre tvinga hela förskolan att öppna tidigare än att langa in ungarna till grannen i en kvart för att man måste tidigt till jobbet. Hellre försöka få "privatekonomi på läroplanen" än att lära sina telningar om pengar. Hellre gnälla till brf:ens styrelse om rabatterna än att gå ut med 5 grannar i en timme och rensa ogräs...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men vi är också fostrade i det sedan tre generationer. Även vi som gillar sånt här, myndighetsfria initiativ, har nog lätt att gå förbi en trasig soptunna och fundera över vilken kommunal avdelning vi kan mejla för att någon ska fixa det istället för att göra det själva.

      Radera
  4. Min första tanke var ideellt arbete som det heter i sverige. Men efter att läst hela inlägget så förstår jag vad du menar. Ideellt arbete sker nog bara när det är läxläsning i skolan, soppkök eller liknande. Städdagar sker väl mest i mindre regi och består av bostadsrättsförening eller ett fritidsområde, där de boende sluter upp och städar och fixar på gemensamma ytor

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det finns även i Sverige, både eldsjälar som ställer upp och grupper som tar tag i saker (Missing People t ex), men min bestämda uppfattning är att det är mycket mer ovanligt.

      Radera
  5. Som någon redan nämnt så tror jag mer det har med landsbygd och stad att göra och inte så mycket på nationsnivå. Jag bodde förut på en mindre ö i skärgården och där var det mycket vanligt att man drog ihop ett gäng för att plocka plast vid vattenbrynet eller röja sly utmed promenadstigen etc.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Byhåla i Västmanland - ingenting sånt. Men det varierar säkert.

      Radera
  6. Majoriteten av Sveriges vägar var i alla fall för några år sedan privata; privat byggda, och privat ägda. Sen är de å andra sidan grusvägar som sällan används, å gatorna i städerna som det åks mest på är stiliga.
    Men jo, ordet samhälle ger associationer till kommunal byråkrati och statlig styrning. Vilket egentligen är helt fel. När man talar med kommunföreträdare verkar de däremot uppfatta kommunen som helt frikopplad från staten. Kommunen är statligt styrd, även om man får rösta om vem som ska sitta i kommunstyrelsen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det tror jag fortfarande att de är. Privata, ofta drivna som vägsamfälligheter.

      För mig känns inte stat och kommun som någon större skillnad. Det förstnämnda är en större enhet bara. I teorin borde man vara närmare sina kommunala politiker, men i praktiken tycker jag inte att man ser dem oftare än man ser riksdagsmännen.

      Radera
  7. Nej Sparo, hur är inte en Sverige hatare. Du har helt rätt i att statens inblandning i exakt allt i det svenska samhället är något som är i grunden sjukt. Det är helt efterblivet. Men också helt i linje med all den öppna korruption som de svenska politikerna förespråkar allt mer öppet, istället för i det fördolda som förr.
    Mvh investera-pengar.blogspot.com

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hur negativ jag än låter är det tryggt att veta att du alltid har en växel till :)

      Radera
  8. Jag tror att statens överdrivna klåfingrighet i allt i Svenskens liv lett till överdriven passivitet, ängslighet och infantilisering. Man märker det som kommunpolitiker då allt skall lösas genom kommunens ansvar och inget genom föräldrars eller individens. Då menar jag inte att alternativet är att vältra över frågan och sky ansvar, tankegångarna sitter djupare än så, från båda blocken.

    Jag vet inte varför jag själv alltid kunnat se utanför den gyllene buren och ända från första klass studsat inför indoktrineringen och vänstervridningen. Politisk medvetenhet kom först flera decennier senare.

    Har ägnat tio år som volontär för en speedwayklubb, arbetat 4 timmar varannan vecka för en hamburgare. Men ärligt talat var det rent egoistiskt. Att slippa inträde och sitta bredvid domaren i domartornet som internetrapportör är/var (håller dörren öppen) en motorsportfanatikers våta dröm.
    /Jonas B

    SvaraRadera
    Svar
    1. Detta tror jag vi kan skylla på Per-Albin och den tiden. De lärde oss att vi alltid kan lita på staten. Tyvärr kan vi inte det längre (om vi nu någonsin kunde).

      I föreningar kan det fortfarande funka. De kan vara lite som ett samhälle i miniatyr.

      Radera