söndag 5 juni 2022

Stjälpa naturen på traven

Att låta naturen ha sin gång kan vara charmigt, rostiga trädgårdsdekorationer är finare än nya. Men ibland har man inte tid att vänta och då gäller det att hitta kreativa lösningar.

Ta grusvägar t ex. Har man något smaksinne vill man ha en mittsträng av gräs och mossa i dessa. Det kommer förr eller senare, men är det en nygjord vägen blir det ganska långt senare. Det finns massor av tips om hur man får bort gräs från grusvägar, men åt andra hållet är det värre. Man kan prova att sätta en sträng av jord och gräsfrön i mitten av vägen, men nyligen såg jag i en video att man kan odla mossa genom att blanda lika delar kärnmjölk och mossa i en mixer (den funkar kanske inte till smoothies efter det) som man sedan smetar ut på vägen. Den metoden är jag mer tveksam till.

Ett annat naturligt förfall som går för långsamt är åldrande av trä. Grånat trä är snyggt där det passar, men det kan bokstavligen ta hundra år och har man inte koll på sina framtida barnbarnsbarns smak får det gärna gå fortare. Bets eller lasyr kan funka.

Annars vill jag slå ett slag för järnvitriol. Det använde jag på mitt vardagsrumsbord, men på en sådan yta vill man gärna ha en lackad, blank yta, vilket går lite åt motsatt håll. Jag la inte på så tjock lack att man kan slabba hur mycket som helst, men det blir i alla fall inte ringar efter varje glas.

Ännu ett område där naturen jobbar för långsamt är i spridande av maskrosor. Ni som hängt här ett tag vet att maskrosor är utmärkt mat. Inte bara för människor utan också för bin. Det är en tidig källa till både pollen och nektar och eftersom bin med fördel konsumerar en växt i taget är det bra om det finns många maskrosor på nära avstånd från kuporna så att de slipper flyga i onödan.

Jag har som synes en del maskrosor på tomten, men skulle gärna ha mer. Undrar om man kan plocka maskrosor i naturen, ta hem dem och sprida fröna här hemma. Jag vågar inte fråga en botaniker eller i en blombutik för de kommer ju tycka att jag är dum i huvudet. Och det är jag inte, i mina bästa stunder är jag nästan helt normal.

8 kommentarer:

  1. Blev faktiskt lite sugen på att testa maskrosor igår när jag såg ett reportage om det på SVT. Har läst ditt inlägg förr med, men inget blev av då :p
    Tänkte nog inleda med knopparna i så fall, steka i smör och salt.

    /Arbetsplanen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tyckte det mesta jag gjorde av maskrosorna när det begav sig blev lyckat. Har dock inte provat att äta rötterna.

      Radera
  2. Älskar ditt vardagsrumsbord! =) Det där med finhackad mossa i yoghurt vet jag funkar utmärkt på stenar, väggar och annat hårt man vill ha mossa på, mera tveksam på vägar men visst, det kanske funkar.
    Lupiner sprider sig ju som skogsbrand, det kanske kan vara något medan maskrosorna får förmera sig? Inget för människor, men kanske för bin?
    /Jonas B

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är också förtjust i det. Hade inte tänkt flytta med det, men nu står det i det nya vardagsrummet.

      Funkar det på sten borde det funka på grus. Sten som sten.

      Lupiner funkar för pollen, men dåligt för nektar (om jag förstått expertisen).

      Radera
    2. Om du testar med mossa/yoghurt på vägens mittsträng så är det enda att tänka på att gå över den med vattenkanna ca 3 veckor om det inte regnar. 👍

      Radera
    3. Jag har redan mittsträng på min väg och tycker dessutom att yoghurt är för dyrt för att hälla ut.

      Radera
  3. Ingen plockar en maskros.

    https://youtu.be/Qys5tLwZN-8

    SvaraRadera
    Svar
    1. Där har han fel, den gode Eddie. Jag har plockat maskrosor.

      Radera