Jag är fortfarande inne i mitt första
år som biodlare och därmed också som matproducent. Jag hade en
ganska romantiserad bild av hur det är att producera honung och inte
minst av distributionen. Jag såg framför mig en slags
tomteverkstad, lite grann som när de tillverkar julklappar i Kalle
Ankas jul.
Fast till stor del stämmer bilden
fortfarande. Själva biodlingen är ganska mycket hårt och tråkigt
arbete, som att skrapa ramar och att tvätta kärl och verktyg rena från
kladdig honung. Till det ska läggas åtskilliga timmar i bigården i
tjocka, varma kläder för att få ner antalet stick. Men
distributionsbiten är tomtelik.
Under hösten och hittills i vinter har
jag tagit emot beställningar,
klistrat etiketter, satt på små rosetter, packat och skickat
försändelser, bokat och sålt på julmarknader. Och visst, jag har
kånkat på tunga lådor av honung och stått och frusit bakom ett
marknadsbord i duggregn och snålblåst, så allt har inte varit
rosenrött, men mycket har varit rätt skoj.
Det knepiga som nybörjare är att veta
vilken nivå man ska lägga sig på. Biodling skiljer sig väldigt
mycket mellan liten och stor produktion, men för att bli stor måste
man ibland kliva upp på ett högre trappsteg än man har täckning
för. Det började redan med honungsglasen när jag till slut köpte
en pall med 1980 glasburkar. Det blev enklare och billigare per styck
än att köpa en mindre kvantitet, men mycket pengar för en
verksamhet som ännu inte bär sig.
Samma sak med etiketter. Det går att
printa själv och att beställa färdiga, större kvantitet ger lägre
styckpris. Där har jag faktiskt testat bägge lösningarna i år och inte bestämt
hur jag ska göra framöver. Att det blev flera varianter var för
att jag sålt honung av två typer i två olika storlekar. Kanske
borde jag vid sidan av mina dyra glasburkar även erbjuda plast, som
är lättare att skicka.
Men jag skyndar långsamt. Den
viktigaste lärdomen hittills tror jag är att hålla mängden
arbetsmoment nere. Att putsa upp ett metallock eller flytta en burk
är inget jobb, men behöver det göras 300 gånger finns mycket tid
att spara på att slippa. Ibland skulle jag behöva lära mig att
vara lite lat.
Härförleden efterlyste du tips på fler produkter att sälja. Kom att tänka på äkta lingonsylt utan andra tillsatser än socker. Det finns ibland på marknader och kostar minst 50 kr för en 300 g burk.
SvaraRaderaJag tänkte eftersom förpackningshanteringen har du redan "logistik" för och att bären är gratis. Din insats blir tiden det tar att plocka och rensa bären samt koka sylten...
Har funderat på det, men har i stort sett aldrig plockat lingon och är osäker på om det går att göra i större kvantiteter. Blåbär plockar jag och det går för långsamt för att göra ekonomi på.
RaderaAha, jag förstår. Min erfarenhet är att lingon under normala förhållanden går klart snabbare än blåbär att plocka och rensa. Däremot kanske det är svårare att hitta ett bra lingonställe än ett blåbärsställe, jag har några pålitliga ställen och har inte behövt leta efter nya.
RaderaFördelen med lingon är att man inte behöver använda syltsocker för att få den tjock eller Atamon för att den ska hålla sig. Vi åt nyligen upp den sista burken som var 2 år gammal och hade hållit sig bra, inte möglat eller härsknat.
Jag får göra ett nytt försök på lingon nästa sommar. Jag var sugen i år, men jag hann bara inte.
RaderaJa, det är en klar fördel med lingon. När jag gör sylt av blåbär brukar jag mixa med vinbär, då blir den också tjock utan tillsatser, men hållbarheten blir nog inte bättre av vinbär.
Lingonen brukar inte vara mogna förrän i mitten av augusti, åtminstone inte i Bergslagen där jag "opererar".
RaderaJag tänkte bara att det passar bra mot blåbärssäsongen, som är ungefär en månad tidigare.
RaderaJa, de krockar inte, och när jag plockade blåbär i somras noterade jag att det skulle bli bra med lingon. Det var bara lite för många "måste"-projekt när det var dags. Jag hoppas på en lite lugnare sommar 2023. I somras badade jag inte en enda gång och det vill jag banne mig ta mig tid till nästa år.
RaderaNoterade i Röros att hjortron betingade rent perversa priser. Jag anser iofs att de har en rätt pervers smak också. Men detta vore ett guldläge att köra Sverige ---> Norge.
Radera/JonasB
Jag har heller aldrig förstått hjortronens storhet. Jag tycker att de smakar som en blandning av vindruvskärnor och vatten.
RaderaDet finns så många som bara sitter på arslet stora delar av livet, och inte gör särskilt mycket mer än att se på tv. Därför blir jag så glad över att du gör både stora saker som att emigrera, och något mindre aktiviteter som att bygga om hus … Inspirerande!
SvaraRaderaMed repetitiva moment i större mängd, oavsett om det gäller polera lock eller skriva texter, är det hur viktigt som helst att få koll på vad som går att göra för att maximera effektiviteten, men det där fixar du.
Jag har haft (och har) min beskärda del av tidsslöseri, men det känns alltid dåligt efteråt. Kul om jag kan inspirera någon att bli mer aktiv för jag tror att vi mår bäst av det.
RaderaJa, den största läxan jag lärt mig av dina äventyr på honungsfronten är att jag ej klagar utan glatt betalar kostnaden när jag knappt en gång per år köper mig en burk att ha som sötning/smaksättning för då jag är sugen på en kopp thé.
SvaraRaderaJag har även lärt mig att mina tankar på detta som lätt sidoprojekt var väldigt naivt.
/JonasB
Trist om jag avskräckt dig. Lätt är det inte, men ganska kul ibland.
RaderaJag tycker inte du ska byta till plastburkar, inte bara av miljöskäl, men att det känns mindre lyxigt än en glasburk. Burkarna pa bilden ser väldigt inbjudande ut med rosett och allt. T.o.m jag skulle kunna tänka mig att köpa och ge bort.
SvaraRaderaAnnika
Byta till plast ska jag inte. Min tanke är att jag eventuellt ska komplettera med plast. För att kunna skicka billigare, men också pressa priset lite för kunder som t ex vill köpa tio kilo honung på ett bräde för att fylla upp skafferiet och som struntar i om burkarna är snygga.
RaderaEtt problem är att man låser fast sig, har man tappat en viss mängd honung i plast måste man sälja den mängden i plast. Hade jag sålt saft hade jag kunnat tappa om från plast till glas om det ena går bättre än förväntat. Så kanske avvaktar jag ännu ett år av det skälet, vi får se.
Kvalitet och omsorg lönar sig i längden för alla företag då kundbasen vet och känner innebörden i vad de faktiskt får. Inget företag vill att ens anseende ska sjunka, men många som "sänker" kvaliteten lite undan för undan förstår i slutändan inte vad det var som hände.
SvaraRaderaDet ligger mycket i det. I alla fall hoppas jag att det gör det, att det lönar sig att göra det lilla extra, engagera sig, hålla ord och en massa sånt där gammeldags.
RaderaVilken storlek på burkar använder du? Jag använder 500g och 700g. Det finns ju mindre storlekar också. För några år sedan beställde jag en pall med 700g burkar. Företaget levererade tre pallar. De tyckte inte att det var lönt att ta tillbaka så jag fick två pallar! Det kan man kalla rabatt! Har fortfarande kvar av dessa burkar.
SvaraRaderaVi har börjat att göra gelé av Svartaronia. Ger en mycket speciell smak. Väldigt god tycker jag. Plantera buskarna till prydnad och plocka bären. Vi använder även krusbär som prydnadsbuske utspridd i parken. Insekterna älskar dem.
Vlad
Jag kör med 500 och 125 gram. I glas känner jag mig nöjd, men funderar på att lägga till en plastburk på 500 eller 1000 gram.
RaderaAroniagelé låter spännande. Hur är hållbarheten på den? Krusbär skulle jag också gärna ha, men ännu hellre svarta vinbär. Nu har jag bara hallon.
Vi fryser aroniabären och gör gelé i mindre satser. När vi lagrat den som gelé har den nog hållit bortåt året. Både i kylskåp och i kallförrådet. Vi använder vanligt socker. Krusbären fryser vi i portionsförpackningar. Vi kokar en sats kräm som räcker ca en vecka. Min mormor och mor täckte den färdiga gelén eller sylten med någon typ av vitt ”vax”. Verkar inte användas idag. Jag skall ta reda på vad det är och använda. Ger lång hållbarhet.
SvaraRaderaJust det, det kommer jag också ihåg ifrån min barndom men har inte sett på många år.
RaderaParaffin kan användas för att förhindra att gelé, kräm och marmelad blir dåligt. Det var det som min mormor och mor använde. Kom på det under hundpromenader.
SvaraRaderaParaffin kan det ha varit ja.
Radera