Hemtjänstpersonalen i Strängnäs anmälde sin arbetsgivare till Arbetsmiljöverket efter att ha jobbat femton timmar i sträck eftersom de har lagkrav på elva timmars sammanhängande dygnsvila inom en 24-timmarsperiod.
Jag sympatiserar med de anställda.
Kanske har arbetsgivaren medvetet dragit ut på att anställa mer
personal och kanske kände sig personalen tvingade att ställa upp,
trots att arbetsgivaren säger att det varit frivilligt.
Men var är personalens ansvar? Jag
utgår ifrån att problemet inte dök upp som en blixt från en klar
himmel utan att personalen under lång tid känt sig utnyttjade och
utslitna. Så vad gjorde de åt det? Slog de näven i bordet och sa
till på skarpen att de skulle vägra att jobba övertid tills ny
personal fanns på plats eller bet de ihop tills de inte orkade
längre?
Jag fattar att det är en svår
situation när man jobbar med människor. Hemtjänstpersonal vill
inte sätta sina brukare i klistret. Samtidigt blir det ingen rimlig
arbetssituation om anställda inte säger ifrån när de är
missnöjda. Fackförbund, lagar och regler kan inte kompensera för
absurd konflikträdsla.
Är du missnöjd med din jobbsituation
– säg ifrån! Inte när läget är helt uppgivet utan långt
tidigare. Och gör det till chefen, inte till Arbetsmiljöverket
eller annan myndighet. Om det ändå inte hjälper – byt jobb! Det
finns såklart människor som har ett drömjobb utan att någonsin ha
behövt höja rösten, men jag tror att det är rätt ovanligt. Ingen
av mina chefer har varit tankeläsare. Tvärtom har många haft rätt
dåliga känselspröt. Att få arbetsgivaren att förstå vad du
tänker om jobbet är en del av ditt jobb.
Jag har känt, sett och träffat så många människor som inte tydligt sagt ifrån på jobbet innan de en dag sagt upp sig i vredesmod. I det läget hade det inte gått att reparera skadan ens om viljan funnits.
Skulden ska läggas på facket och skyddsombudet. Det är de som ska föra de anställdas talan mot arbetsgivaren när missförhållanden råder.
SvaraRaderaDet håller jag inte alls med om. På många arbetsplatser företräder facket en minoritet av de anställda. Själv har jag t ex aldrig varit fackansluten, mycket för att jag aldrig sett dem som "på min sida". Och i slutändan är det den enskilde individen som måste företräda sig själv.
RaderaI kommunerna är nästan alla anslutna till facket. Kommunerna är dessutom så stora arbetsgivare att skyddsombud finns och utbildas.
RaderaMen att döma av det här reportaget är de lika värdelösa som fackförbund och skyddsombud på andra arbetsplatser.
RaderaOT på din hemsida visas "Tweets av @bittermicke X det finns inget att se - än" på högra delen av sidan, under bloggarkivlistan men ovanför listan med länkar till andra bra bloggare: 'ekonomibloggar jag läser'
SvaraRaderaOm inget visas här, dvs X/tweets , och så inte har gjorts på månader, är det inte bättre att du tar bort den delen? Jag menar att du ibland rensar på andra ställen, som utgångna blogglänkar, men även i det fysiska rummet i hemmet tex.
Det visas om man är inloggad på twitter vad det verkar.
RaderaJag ser mina tweets på den här sidan, så problemet verkar inte gälla för alla. Annars hade jag hållit med dig, "finns inget att se" är inte text man vill ha. För ja, jag försöker rensa bort döda länkar etc. Bara inte borttagna Youtubefilmer jag bäddat in i gamla bloggtexter, det är för mycket jobb.
RaderaJag tror det är som Anonym säger, har man inget Twitter/X-konto och/eller är inloggad sa visas samma text hos mig.
Radera/Annika
Skaffa Twitter så är problemet löst :-)
RaderaDen som klagar hamnar sist i kön för löneökning och befordran tyvärr. Det är väl därför folk tiger tills a-kassa är mer attraktivt.
SvaraRaderaJag är inte säker på det. Den som inte klagar visar att mig kan man behandla lite hur som helst, jag kommer finnas här ändå.
RaderaBeror på ledarskapet tror jag. Har man bra ledare så kommer det ses som kommunikation och uppskattas.
SvaraRaderaHar man dåliga ledare så hamnar man som Kalle skrev sist i kön.
Sen är det väl skillnad på hur man framför synpunkter. Jag jobbat med grupper av människorna där klagan var ett självändamål. -Vi har för mycket att göra och för lite folk, vi orkar inte! (Jag höll med dem)
Låt det synas då sa jag, så jag kan hjälpa er och motivera lättare ännu högre upp varför vi behöver mer resurser. Men istället blev folk blev arga på mig för "så kan man inte göra."
Ett år senare var facket inkopplat och de sa ordagrant vad jag redan sagt, låt det synas. Ingen blev arg när facket uttalade sig..
Har man dåliga ledare är min erfarenhet att man måste flytta sig ändå, om företaget inte plötsligt skulle få bra ledare, men det är sällsynt.
RaderaMan måste alltid vara saklig och ha argument. Det är ytterligare ett skäl till att man bör säga ifrån innan man hunnit bli arg så man kokar.
Ser du int5e på TV-nyheter? Tycker det ofta är inslag om samhällstjänster där personalen går på knäna och cheferna står i TV och säger att det är beklagligt, men utan att de har någon rimlig förändring i sikte. Mest tomma ord. Arbetsmiljöverket är nog rätt väg att gå då. De kan göra att det helt plötsligt blir lönsamt att anställa fler istället för att betala höga viten. Om nu personalen skulle ha fel så är det väl bara för Arbetsmiljöverket att konstatera att det är rimliga arbetsförhållanden en gång för alla
SvaraRaderaNej, det gör jag inte, men jag känner ändå igen din beskrivning och tycker att den bekräftar min tes, att om personalen bara gnäller lite planlöst så händer inget. Det som krävs är att de slår näven i bordet och säger: "Hit men inte längre!"
RaderaJag säger inte alls att personalen i det länkade reportaget har fel, bara att jag tycker att de också får ta ansvar för situationen, gärna i ett tidigare skede än att de går på knäna.
Har jobbat både 12-timmarspass natt/dag under helg på schema och pass på 16-20 timmar som övertid, inga problem.
SvaraRaderaSjälvvalt och frivilligt tror jag är nyckelorden här. Skulle jag tänkt mig ett vanligt arbetspass och blivit beordrad till det dubbla hade jag blivit högeligen irriterad och ifrågasättande. Mitt förtroende o välvilja för arbetsgivaren hade vänt på klacken och, iaf i min fantasi, försvunnit för evigt.
/JB
På mitt första jobb hade jag 11,5-timmarspass på nätterna vilket passade mig utmärkt och på vikariat under 00-talet jobbade jag ofta längre än så. Absolut hanterbart, men jag förstår att det inte är för alla och definitivt inte fem dagar i veckan 45 veckor om året. Jag tror aldrig att jag beordrats övertid, men hade det hänt mer än i undantagsfall hade de haft en ledig tjänst att utlysa. Ställer jag upp för chefen förväntar jag mig att han/hon gör detsamma. Ett arbetsförhållande måste ha givande och tagande.
RaderaHar aldrig blivit beordrad jag heller. Men minns ett sommarjobb där min förman hatade min far som var en profil i lokalpolitiken, o då vårt efternamn är ovanligt och kommunen liten så var det inte svårt att förstå att jag var hans son. Satan att han var om sig o kring sig att göra mitt liv så surt som möjligt o ge alla de värsta jobben till mig med dålig eller ingen skyddsutrustning, nå, insåg läget omedelbart och det var intressanta 9 veckor.
RaderaIaf, blev tillfrågad om extra 9 timmar på en lördag, jobbade annars raka veckor. Nappade och slet på en lördag.
När lönen kom var det ”glömt”. Men då fick jag nog o stod på mig tills jag fick rätt.
/JB
Märkligt att felaktig lön alltid är åt det där hållet. Byter man bort ett skift eller är sjuk så inte glöms det bort :-)
RaderaJag tycker mig ha observerat, rent empiriskt, att offentlig sektor är den i särklass sämsta arbetsgivaren i Sverige, alla kategorier. Men, det är oftast som så att politikerna hittar privata företag att gnälla på. Det är märkligt faktiskt, detta att de anställda i den sektorn är så extremt usla på att säga ifrån.
SvaraRaderaMvh Investeraren
Ja, åtminstone när det gäller löneskillnad, jämställdhet och sånt verkar offentlig verksamhet sämst med marginal.
RaderaHar du fått igång Volvon ännu? Skulle väl bli ett inlägg om den gamle trotjänaren
SvaraRaderaVilken av dem? Jag vill tänka så lite som möjligt på bilar. 145:an funkar, men drar fortfarande för mycket bensin. 245:an kommer säljas alternativt sprängas.
RaderaOm bilen ska sprängas kan du rekrytera grabbar från Sverige, de kan det här med att spränga... och duger inte det så kan de elda också.
SvaraRaderaEller finnar:
Raderahttps://youtu.be/6zAhwiQ95Wg?si=x-a-tpOU7jc78ff9&t=11
I en relativt stor kommun träffade jag hemtjänstpersonal på olika möten. De berättade att ett anställningsvillkor var att ha bil. De fick milersättning för det som de körde från arbetsplatsen och tillbaka till den. Mellan hemmet och arbetet fick de ingen ersättning. De var inte alls nöjda med detta. Arbetsgivaren vägrade att ändra på detta. Mitt förslag var att säga att bilen var trasig och på verkstad. Arbetsgivaren hade bara två bilar och de var till cheferna. Mitt förslag var att Istället kunde ju arbetsgivaren hålla med cyklar eller så fick de utnyttja lokaltrafiken. Ingetdera var någon lösning för dem och de fortsatte att köra utan ersättning på grund av att de inte vågade att säga ifrån. Tilläggas kan att det längsta avstånd de hade till vårdnadshavarna var ca tre mil. Med cykel eller lokaltrafik hade de hunnit med åtskilligt färre patienter.
RaderaOm villkoren såg ut så redan när de fick jobbet borde de ha tagit diskussionen då, att "jag kan ta det här jobbet OM jag får ersättning även till och från jobbet".
Radera