tisdag 16 april 2024

Skattesänkning statlig kostnad?

Att göra de första trehundratusen kronorna i ISK skattefria sågas av två myndigheter. Det är Konjunkturinstitutet och Ekonomistyrningsverket som menar att en sänkt kapitalskatt skulle gynna de rika.

Tröttsamt och felaktigt argument. Det här skulle såklart gynna dem som har exakt 300000 kr i sin ISK mest. De som har många miljoner påverkas inte alls lika mycket. KI lägger dessutom till att ”de som redan sparar mycket får en ganska stor skattesänkning”. Ja, om man räknar med att alternativet är 30 procent skatt på alla reavinster, men vi som inte jobbar på Konjunkturinstitutet ser inte skattesänkningar som ”en kostnad för staten” utan snarare en minskning av statens stöld från oss. Ekonomistyrningsverket vill inte vara bättre:

Enligt ESV:s beräkningar riskerar en stor del av skattesänkningen tillfalla en relativt liten del av befolkningen som redan har ett stort sparande i ISK. Mer än halva skattesänkningen träffar de som redan har sparat mer än 300 000 kronor i ISK.

Det är såklart riktigt att en lagstiftning som vill främja ett visst beteende från dag 1 mest gynnar dem som redan är där. Precis som att ett höjt barnbidrag inte gynnar barnlösa som tänkt skaffa barn, de tjänar inte en krona på det nu. Sedan kan man kanske ana agendan hos en myndighet som heter Ekonomistyrningsverket.

För egentligen är det kanske inte mer komplicerat än så. Vi som tror på individens frihet utgår ifrån att privat egendom ska vara just privat. Sedan kan vi ändå tycka att en omfördelning i form av skatt kan vara vettig, men normen är att mina pengar är mina pengar. KI och ESV utgår ifrån att alla resurser i grunden är gemensamma. Sedan kan de gå med på ett privat ägande, på en bra dag och under förutsättning att alla redan är mätta och lyckliga. ”Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov” är en vacker vision, men helt orealistisk.

53 kommentarer:

  1. Konstigt argument. Ett grundavdrag gynnar ju de med litet sparande i störst utsträckning. Det blir i praktiken en progressiv kapitalbeskattning. Jag hoppas att förslaget stoppas för nästa gång vi får en vänsterregering ligger fältet öppet för att ytterligare gränsbelopp med allt högre procentsatser.
    Själv hade jag föredragit den norska modellen med reavinstbeskattning vid uttag, där kontot blir som ett skal där man kan omplacera utan skatteeffekt. Men det lär aldrig hända, Bror Duktig vet alltid bäst.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Absolut, grundavdrag är inte till för de mest extrema utan för att hjälpa igång dem som ligger på gränsen.

      Bortsett från procentsatserna föredrar jag också den norska modellen.

      Radera
  2. Ja personligen hade det varit enklast och bäst för alla inblandade om man helt enkelt hade återgått till hur det var tänkt att vara från början, en linjär skatt som justeras i takt med statslåneräntan, utan något extra 1% pga "covid" eller vad det nu var, eller nu nån sorts extra krångel-regel med gräns på 300.000 kr. "Keep it simple, stupid". Obegripligt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Enkla regler har dessutom fördelen av att bli överskådliga och begripliga för alla, inte bara experterna och (möjligen) lagstiftarna.

      Radera
  3. Röstar också på att konstanten i ekvationen bör tas bort och återgå till det riktiga som det var förut.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Redan när ISK och KF kom kändes det som att den här lagstiftningen är krånglig och kan krånglas till ytterligare.

      Radera
  4. Visst kan man svänga sig med uttryck som "skatt är stöld", men då blir man i min värld också i slutänden svaret skyldig på frågan hur vi ska finansiera det som måste finansieras gemensamt i ett samhälle. Jag tror alla inser att det inte går att finansiera allt med avgifter från enskilda - inte minst av det enkla faktum att ens inkomster varierar över livet, så enbart av den anledningen måste pengar antingen avsättas personligen (först som lån då...) eller tas ut som skatt av kollektivet.
    Sen kan man självklart ha olika åsikter om hur skattesystemet ska utormas (förutom att pengarna ska användas effektivt och inte slösas bort, vilket är alltför lätt när det är "andras pengar" man handskas med).
    I dagens system i Sverige råder det dessvärre obalans mellan skatten på arbets- och kapitalinkomster, vilket många fullt rimligt kan tycka är fel, så då kommer det självklart uppstå diskussioner om hur man ska råda bot på den saken.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker, som jag tror framgår av texten, att det är en bra idé att samla allmänna medel till gemensamma utgifter, men då ska de användas bra och effektivt och det känner jag inte alltid är fallet. Långt därifrån.

      Samtidigt tycker jag att man krånglar till det om man tänker att allt måste gå via staten. "Vem ska finansiera vägarna då?" är en fråga som brukar komma upp. Som att det inte fanns vägar långt innan det fanns stater.

      "I dagens system i Sverige råder det dessvärre obalans mellan skatten på arbets- och kapitalinkomster".

      Åt vilket håll? Själv tycker jag att det är betydligt rimligare att betala skatt när jag tjänar dem än att jag ska betala förmögenhetsskatt och reavinstskatt, dvs skatt på att jag har eller sparar pengar.

      Radera
    2. Skatten på arbete är rejält högre än skatten på kapitalinkomster, vilket lett till sånt som t.ex. 3:12-reglerna som gör att en viss del av intäkterna i fåmansbolag kan beskattas som kapitalinkomst istället för inkomst av tjänst (vilket är attraktivt pga den lägre skatten på kapitalinkomster). Jag är själv verkligen inget fan av att höja skattetrycket för sakens egen skull, men jag är ändå inte främmande för att det är rimligt att hitta en balans mellan skatt på inkomst av kapital och inkomst av tjänst - vilket förvisso inte måste betyda att man höjer den skatt som är lägre... ;-)

      Radera
    3. Och jag håller definitivt med om att man inte ska betala skatt på innehav - dvs förmögenhetsskatt som ju i praktiken innebär konfiskering av något man äger. Att däremot betala skatt på avkastning, dvs reavinst, är lättare att acceptera - men formen för det går verkligen att diskutera.
      ISK är ju attraktivt så länge räntan är låg och börsen går upp - men den dag vi har höga räntor och fallande börser blir det nog inte lika populärt och det kommer garanterat att börja knorras om saken...

      Radera
    4. Jag håller med om att avkastningsskatt är lättare att acceptera än förmögenhetsskatt, men i övrigt tycker jag inte att man borde anpassa sig till kryphålen utan hellre försöka täppa igen dem.

      Radera
    5. Jo man tänte så vid senaste stora skatteomläggningen - alltså att skatten skulle vara lika stor för kapital som för arbete.
      Då slapp man bland annat all skatteplanering för att flytta inkomster mellan de olika inkomstslag. Men si det gick inte socialisterna med på att införa, så första avvikelsen var ju att "direktörerna ska inte slippa undan skatt" som det hette på politiska. Och så var bollen i rullning. Och rullar har den gjort under åren.

      Säg efter mig: platt skatt är fult, progressiv skatt är fint.
      Hög skatt är bra, låg skatt är dåligt.
      Bra, nu fick du högsta betyg. Och kanske väntar en medalj som Aftonbladet delar ut.

      Radera
    6. "Platt skatt är fult, progressiv skatt är fint." Resten klarar jag inte ens att säga.

      Radera
  5. Tycker det är ett kanonförslag av Svantesson, allt som kan uppmuntra folk till att spara istället för att slösa är välkommet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ett rimligt förslag. Det gynnar småspararna som ju fått höjd skatt.

      Sen kan man önska bort alla skatter, men skatt är priset vi betalar för civilisationen.

      Radera
    2. Men vi måste kunna diskutera prislappen även om vi går med på att betala.

      Radera
  6. Min son brukade alltid säga att privat ägande ska minimeras till det nödvändiga, såsom kläder och möbler.

    Karl Marx mamma

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mm, så har anhängarna droppat av efter hand också.

      Radera
  7. Ser ut som mycket tjänstemannaaktivism i reportaget. Gissar att tjänstehennen inte har särskilt mycket sparat. Skatten på 300k i en ISK ligger på kring 1% och en sådan skattesänkning är inget ”de rika” öppnar champagnen för. Själv väljer jag att jobba mindre för att slippa betala statlig inkomstskatt, tänker fler som jag ”kostar” det staten bra mycket mer än 3k per person om året

    SvaraRadera
    Svar
    1. I regel när sånt här kommer upp utgår man ifrån att alla som sparat är superrika direktörer med slavarbetare i Afrika när den genomsnittlige spararen snarare är låg- till medelinkomsttagare som får slita för att få ihop sin ekonomi.

      Radera
  8. Som vanligt är argumentet helt omvänt. Ska jag behöva argumentera varför någon inte ska få stjäla mina pengar? Om du vill stjäla mina pengar utan att göra mig förbannad ska du ha ett extremt bra argument. Något som ingen politiker lyckats med hittills.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kommentaren inte riktad mot Sparo så klart utan mot politikerkastet som tror att all privat egendom egentligen är ett slags lån som de generöst nog ger mig... Motbjudande är bara förnamnet.

      Radera
    2. Se min kommentar ovan om att ett samhälle måste ha någon form av skattesystem för att finansiera "det gemensamma". Att bara hojta "all skatt är stöld" är inte vidare konstruktivt i det hänseendet, men formen av hur skattesystemet utformas kan självklart diskuteras.

      Radera
    3. Stefan, är det verkligen någon som hojtar det? Annars tycker jag att det är du som gör det lite för lätt för dig.

      Radera
    4. Ja, Anonym ovan skriver ju ordagrant "Ska jag behöva argumentera varför någon inte ska få stjäla mina pengar?", och det översatte jag till att betyda "skatt är stöld" vilket ju vissa menar men då blir svaret skyldiga hur vi ska finansiera "samhället". Så diskutera gärna skattesystemets utformning, det gör jag själv mer än gärna - och vi tycks ju vara överens om vissa grundläggande förutsättningar där.

      Radera
    5. Okej, om man hårdrar det.

      Att "finansiera samhället" har inte en fast prislapp. Fick politikerna råda ännu mer skulle siffran öka hela tiden. Det var inte länge sedan en svensk partiledare argumenterade för att privat ägande på sikt bör avskaffas.

      Radera
  9. Lite samma argument som de som hävdar att ROT- och RUTavdragen är dåliga för att de "tar" pengar från staten. När det i själva verket är att de som har rätt till avdragen (och deklarerar detta) minskar sin egen skatt, dvs betalar inte ut lika mycket till någon annan som denna någon annan har förväntat sig. De kunde ju låtit bli att få jobben gjorda, gjort det själva eller betalat någon svart för genomförandet. Hur mycket skatt skulle betalas in då?

    Kommer detta tak på 300tusen justeras upp med något index, inflation, riksbankens lotteri eller något annat? För varför just 300000 kr? Är det fribelopp på CSN, tariff för tjänstebil eller...?

    Spargrisen

    SvaraRadera
    Svar
    1. 300 tusen är väl ungefär det belopp som finansminster Wibble menade att svenskar skulle ha sparat på banken - dvs en årslön: idag är medelinkomsten ca 34 kkr/mån och efter skatt på helår blir ca 320 tusen.
      Men som alla vet, redan på Wibbles tid, att det är HELT omöjligt. Iallafall om man hör till SV(a)MP-gänget.
      Och sånt som är omöjligt är ju onödigt att införa, det förstår ju var och en....

      Radera
    2. Dom som har råd att betala för sina tjänster bör också göra det. Jag ser på dessa som socialfall och snyltare som sopan Jan Emanuel som är Sveriges största socialbidragstagare.

      Radera
    3. Den vanliga retoriken där är att kalla rot- och rut-avdragen för bidrag, och redan där tycker jag att man bevisat att man inte är intresserad av en ärlig diskussion. För jag tycker gott att man kan argumentera både för och emot dessa avdrag.

      Och med det har jag väl svarat Anonym 16.51 för vad jag vet går inte Jan Emanuel på bidrag. Däremot fick han oförtjänst bra betalt för att driva flyktingboenden och hvb-hem, men inte heller det rörde bidrag.

      Radera
  10. Ja, det var väl Ulla Andersson ( V ) som ville att skatten skulle höjas. Jag minns när hon debuterade i Sveriges Radio mot Claes Hemberg, skatten höjdes och efter några år lämnade Ulla V och nu är hon glömde.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Block-Ulla" Andersson är regionråd för V i Gävleborg, så hon är tyvärr inte ute ur politiken bara för att hon lämnat riksdagen.

      Radera
  11. Uppenbarligen är de där politrukerna intresserade av hur de snabbast möjlig kan MINSKA statens skatteintäkter, genom för höga skatter. För ser du till att döda kreativiteten genom höga skatter så blir det vad du får. Kapitalet flyr landet. Väl berövad teori sen förr dessutom, men vissa måste säkert prova igen och se om utfallet blir lika katastrofalt?
    Mvh Investeraren

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror inte att alla politiker kopplar det. Eller rättare sagt, jag vet det. Exempelvis ovan nämnda Ulla Andersson har varit helt tondöv för argument om att ökat skatteuttag påverkar det beskattningsbara kapitalet.

      Radera
    2. Två lysande exempel som bekräftar det du skriver är NYC och Chicago. NYC har absurda skatter som driver bort företag och privatpersoner. Detta tillsammans med otroligt omfattande butiksstölder. Du kan tydligen stjäla för upp till 1000$ vid varje tillfälle utan att bli straffad. Äger du ditt boende får du betala en skatt på detta varje månad. En etta kan beskattas med 3000$ i månaden. Klart att man flyttar till lågskattestater. NYC minskar sin befolkning.

      Radera
    3. Ovanstående svar till anonym kl 17.26!

      Radera
    4. Jag vill inte vara den som är den, men det finns ingen kommentar skriven kl 17.26.

      Radera
  12. Förresten, hur känns det bo i världens sista sovjet? Det här lär inte gynna Norge, om det blir mer sånt här.

    " BREAKING: Norway passes anti-datacenter legislation, becoming the first country in Europe to legalize discrimination based on use-of-power
    "

    SvaraRadera
  13. Ränteavdrag är väl en utgift för staten? Och gynnar väl framförallt inte de som tjänar minst?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eller en minskad intäkt. Gynnar framförallt de som lånat mest. Men apropå vad, inlägget handlar om beskattning av sparande, inte ränteavdrag.

      Radera
    2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    3. Men apropå hur man omfördelar kapital. Kapitalskatt mot ränteavdradrag. Hur man prioriterar låntagande motsparande.

      Radera
    4. Okej, då är jag med. För min del har jag skrikit mig hes i flera år om att ränteavdraget borde tas bort. Hade man gjort det när räntan var som lägst hade det kanske gått att göra rakt av, men vill politikerna ha väljare kvar (en stor del av väljarkåren har ju lån) får de väl fasa ut avdraget. Förslagsvis med början nu.

      Radera
  14. Jag tycker inte man ska höja skatter jämt, ibland måste man dra in något annat för att sparat pengar. Precis som i sin egen privat ekonomi.

    Du betalar ju ca 30 procent skatt av din lön, , och din chef betalar in arbetsgivaravgiften , den ser jag också som en skatt. 31.42 procent av brutto lönen.

    När vi sen får våran lön så köper vi saker som vi ska betala 25 procent moms på de mesta.




    SvaraRadera
    Svar
    1. Och köper du el, bensin eller något annat med extra beskattning blir det inte mycket kvar. Om du mot alla odds lyckas spara något av lönen tycker jag att staten ska ge tusan i den avkastning du eventuellt lyckas fixa.

      Radera
    2. Håller helt med sparo
      , det måste ju löna sig att jobba , kunna ta hand om sin ekonomi.
      Sen kanske inte alla kan jobba pga vissa omständigheter.

      Radera
    3. Och kan man inte jobba är jag helt för att vi andra får skjuta till en hacka, men då ska det verkligen bero på att man inte kan, inte att man inte har lust eller orkar skaffa sig de förutsättningar som krävs.

      Radera
    4. Tyvärr är det ett problem i dagens samhälle, och värre lär det bli. Hur ska man övertyga unga att gå till lågavlönade arbeten om de inte känner en tillhörighet till sina medmänniskor? Då går man nog hellre på bidrag.

      Radera
    5. Det är en utmaning, på nyspråk.

      Radera
  15. Det räcker att se hur politikerna sköter det allmännas ekonomi. Eviga underskott, som växer allt mer, oavsett land.
    Självklart går det därmed inte för sig att föra en politik som skulle gynna folk som sköter om sin ekonomi och driver den med överskott. Nej sånt måste motarbetas hårt. Så att vi verkligen skapar en ny finanskris.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror inte att målsättningen är en ny finanskris, men det viktigaste för alla politiker är att få så många röster som möjligt, inte att få en befolkning som mår bra och kan ta hand om sig själv. Det behöver inte vara en motsättning i alla lägen, men ibland är det det och då är det inte befolkningens väl och ve som prioriteras.

      Radera