Ingenting tycks irritera så mycket som
när någon ändrar sitt liv efter genomtänkta beslut. Den här
gången är det Marina, 35, som valt att bli hemmafru.
Hon har fyra barn och säger att hon ser familjen som en enhet och
hon och hennes man har fördelat det så att hon sköter hus och hem
medan han drar in pengarna, vilket även inkluderar pensionssparande
till Marina.
Det jag (som ensamstående och barnlös)
är mest intresserad av är hur deras ekonomi förändrat sig. Hon
drog in 20000-25000 kr på sitt jobb, men tycker att de lever ett bättre liv nu.
Man har dragit ner många tusenlappar på ”spontan shopping”,
matkostnaden har nästan halverats från 15000 till 8000 kr i
månaden, de gjorde sig av med leasingbilen och drog ner på
semestrandet. Det där låter som gott och väl 20000 kr i minskade
utgifter.
Varför är då detta så vansinnigt
provocerande? I reaktioner på nätet läser jag att ”1800-talet
dök upp i flödet”. Multipartisten Gudrun Schyman nöjer sig med
att säga att ”det är som på 50-talet – bedrövligt”. Men vad
är så bedrövligt, att Marina vill ta hand om sina barn? Att hon
och maken väljer att själva definiera sina könsroller? Nu ska ju
alla över 16 år få definiera sitt kön, så det borde väl även gälla
denna familj.
En familj som försörjer sig själv
och inte ligger samhället till last mer än att de får ut samma
barnbidrag som alla andra. För mig låter det som ett väldigt
folkförakt när tyckereliten anser sig ha rätt att peka finger åt
deras sätt att leva. Att gemene man ofta nickar instämmande tror
jag beror på att de själva inte ser möjligheten som Marina använt
sig av, för att inte tala om när någon försöker bli ekonomiskt oberoende.
Då kan man välja att vara 1.
intresserad och ta reda på varför andra valt som de gjort och hur
de får ihop det eller 2. fördöma eller utgå ifrån att andra
ljuger, att det egentligen är omöjligt. Med alternativ 2 slipper
man ta ställning till egna möjligheter eftersom man intalar sig att
de inte finns. Skönt för vissa, men håll då bara tyst när andra
gör egna val!
De verkar ju klara sig fint. Dragit ner på kostnaderna verkar nästan motsvara det hon drog in i lön. De har fått ett lugnare liv, inget stress med dagis, vab eller att sköta hushållssysslorna. Låter väldigt befriande. Bara att de känner att det är ok och delar lika på tillgångarna och är jämlika på det sätt de vill och kommer ömsesidigt överens så behöver väl ingen annan bry sig./ M
SvaraRaderaSå tänker jag med. De har gjort aktiva val som de själva är nöjda med - då är det bra.
RaderaJag hoppas och tror att vi får se allt fler individuella val i framtiden när det gäller hur man väljer att leva sitt liv. Tycker det uppfriskande att allt fler unga inte vill ha barn överhuvudtaget. När jag själv var ung (30-40 år sedan) var det ”otänkbart” att säga att man inte ville fortplanta sig. Det är trots allt ett beslut som styr resten av ditt liv. Varför skulle alla människor passa att leka familjeliv, vi tror väl inte att alla människor är exakt likadana på något annat vis?
SvaraRaderaJag vill också se fler fria val, även om just frivillig barnlöshet är trist i en dramatiskt minskande befolkning som svenskar.
RaderaHm, blev lite förvillad av bilden på personen, är det den som är hemmafru? Kände oro, uppror tills jag förstod att den går på Södertörn tillsammans med andra avvikande och läser genusvetenskap, det går bra men inte att vara hemmafru. Ur led är tiden.
SvaraRaderaNej, bilden var ett exempel på att "alla över 16 år få definiera sitt kön".
RaderaDet är väl så att man måste vara individuell på rätt sätt för att det ska accepteras...
SvaraRaderaTycker det är uppfriskande och bra att människor tänker om och gör annorlunda. Enda är väl bara att jag hoppas förhållandet är starkt så att hon inte blir satt på bar backe om det skiter sig...
Hon får väl hälften av alla tillgång ifall det händer, och tycks ha utbildning och erfarenhet att hon relativt lätt kan ta sig in på arbetsmarknaden igen.
RaderaJag tror att broilerklassen upplever det som ett problem att det blir en lön mindre att beskatta och dessutom mindre momsintäkter från minskad konsumtion. Det hade antagligen varit bättre om bägge varit arbetslösa och levt på bidrag istället, då hade de åtminstone röstat "rätt".
SvaraRaderaDet tror jag också. Och om folk börjar tänka själva kan det sprida sig. Både till andra människor och till andra områden, och det kan ju sluta hur som helst.
RaderaDet kanske anses fel eftersom det bidrar till att förstärka normen om typiskt kvinnligt och manligt. En norm som det har arbetats mycket med att minimera. Problemet med den normen kan t.ex. vara att den i sin tur skapar ojämlikhet i samhället. Som person slits man mellan att göra som man vill och vilken norm man bidrar till att förstärka. Jag personligen tycker att SVT hade kunnat välja ett annat ordval än hemmafru och, om det ens har nyhetsvärde, rapporterat om en familj där endast en förälder arbetade. Helt ointressant inslag egentligen.
SvaraRaderaJag förstår inte vad som är så fel med normer. Om någon vill bryta dem, gör det. Men jag ser inget självändamål.
RaderaSVT:s syn tror jag är given.
Normer kan väl vara oerhört destruktiva. I vissa länder är normen att inte vara gay så stark att det är olagligt. Har jag ett ansvar att inte bidra till att förstärka normer? Till viss del kanske, t.ex. som förälder har jag märkt att när man går på kalas hör det till att köpa någon plastgrunka i present, en konsumtionsnorm. Man kan tycka att det är mitt ansvar att köpa något begagnat i present, även om det är enklare att köpa nytt. Normen med att ungarna skall ha egen smartphone i tidig ålder kan vara mitt ansvar att stå emot. I detta specifika fall tycker jag att familjen gör helt rätt, de står emot heltidsnormen. SVT borde inte göra det till en stor grej.
RaderaPs eller snarare lyfta fram det som något positivt typ, Familjen som står emot heltidsnormen, ökat psykiskt välmående. Läs om deras inspirerande historia.
RaderaNu tror jag vi lägger lite olika betydelse i ordet norm. Mig veterligen finns inget land där det inte är norm att inte vara gay. Med det sagt tycker jag att det är helt galet att försöka förbjuda homosexualitet, men norm är det inte. På samma sätt är inte att leva på en lön normen för svenska familjer och lär heller inte bli det. Men det kan ju vara bra för det, för den det passar.
RaderaVarför det är så provocerande? I första hand är det naturligtvis progressiva ryggmärgsreaktioner från människor utan hjärna som har fått förklarat för sig att detta är hemskt och dåligt och att man ska bli väldigt upprörd över det. Eftersom de aldrig tänkt en egen tanke i hela sina liv lyder de naturligtvis snällt. I statens ögon är det problematiskt på ett helt annat sätt: Hemmafruar står så klart i vägen för alla indoktrineringsanstalter som staten ställer till förfogande. Eftersom redan en treåring synar tramset med klimatångest och kön som social konstruktion måste staten slå sina klor i de stackars barnen långt innan innan det. En kvinna som tror att hon vet vad som är bäst för sina barn förstör hela den socialdemokratiska hjärntvätten. För som varje god socialist vet: Barnen tillhör inte föräldrarna utan staten.
SvaraRaderaAmen!
RaderaKan bara hålla med Anonym. Allt som inte är inom normen är samhällsomstörtande. Utanför normen = folk som tänker själva.
RaderaAng upplägget som familjen i reportaget har så verkar det vettigt om det är så att hennes arbete hemma faktiskt värderas lika mycket som hans, att inkomsten från hans jobb är deras gemensamma och att de pensionsspar till henne också osv.
Det bör vara upp till varje familj att välja hur man vill göra.
Tänk vilken upprörd stämning det hade varit om vinklingen på reportaget hade varit en intervju med mannen i familjen som fick berätta om hur det är att frun valt att lämna lönearbetet. Han skulle få mångdubbelt skit (även om han förmodligen hade sagt precis samma sak som kvinnan i reportaget)
Jag funderade även över varför jag känner hemmafruar, men inga hemmamän. Jag misstänker att det beror på att männen förmodligen har högre inkomst och det är mer fördelaktigt att de fortsätter dra in lön. Eller, så kan det bero på att en kvinna (eller samhället?) inte hade accepterat om mannen kom på att han ville bli hemmapappa och kvinnan fick stå för försörjningen?
Så det finns dubbla måttstockar mest överallt.
Hur man än gör så gör man fel, men med den vetskapen är det lättare att sluta bry sig om vad andra tycker.
Jag tror absolut att ett väldigt genomsnittligt Svenssonliv kan bli resultatet av aktiva och medvetna val.
RaderaKul tankeexperiment! Eller om bägge hade varit med, men mannen hade förklarat upplägget. Jag gjorde faktiskt en sådan intervju en gång, med ett äktapar där han förde talan. Till slut blev jag provocerad och började ställa riktade frågor till henne (jag hade inte valt att bägge skulle vara med på scenen och om de nu skulle vara det tyckte jag att hon banne mig kunde öppna munnen!), men det var helt hopplöst.
I de flesta förhållanden är han några år äldre och har således kommit några år längre i karriären, men jag tror också att det handlar om att fler kvinnor och färre män vill basa över hemmet. Fast visst kan det också handla om omgivningens förväntningar, de tror jag tyvärr att många har svårt att tackla.
Tankeexperiment brukar vara kul :)
RaderaDet där med att fler kvinnor än män vill basa över hemmet, kan det tänkas ha något att göra med att kvinnor (ofta) vill ha saker gjorda hemma på exakt sitt sätt. Inte bara att slutresultatet blir rätt, men alla steg fram tills dess. Och om man som bättre hälft ständigt blir påpassad o tillsagd och utfrågad, då slutar man nog tillslut vilja basa över hemmet. Jag kan se sådana tendenser hos mig själv kan jag erkänna, men jag försöker se mina brister där och förbättra mig. Min man är väldigt bra på att laga mat och gör gärna nya rätter, ibland har jag kommit in i köket o tänk -men va ska han blanda dessa ingredienserna det kommer inte alls bli bra. Men jag är glad att jag hållt tyst redan många år tillbaka. Han har fortsatt att laga mat och sluppit ifrågasättande från mig och alltid smakar maten himmelskt. Winwin för alla.
Kul att du började ställa frågor till kvinnan i intervjun, blev mannen i fråga provocerad eller märkte de inte ens att han fortsatte svara för dem?
Jag tänker på alla hemma hos reportage där kvinnan för all talan (och ofta är med på bild själv) och berättar allt som DE renoverat och byggt. Och varje gång tänker jag vad kul att de bygger tillsammans, tills det framgår att mannen ansvarat för att bygga och hon valt färg och bestämt allt.
Rätt mycket tror jag att det sitter i generna. Mannen jagade, kvinnan tog hand om barnen. Men med det sagt ser jag inte problemet i att ett par vänder på det, nu när de flesta jobb är databaserade och har väldigt lite med fysisk styrka att göra.
RaderaJag minns det som att kvinnan blev stressad över att hon märkte att jag ställde frågor till henne medan mannen svarade på ren rutin, det var den uppdelningen de hade och det skulle ingen jävla intervjuare ändra på. Till saken hör att de var finnar och intervjun gjordes på svenska, så det kan ha funnits en språkbarriär. Fast jag tror inte att den i så fall var speciellt stor, hon hade kunnat svara om hon velat och han släppt in henne.
Jag undrar lite hur långt vissa politiker är villiga att gå för att göra sig av med den förhatliga kärnfamiljen, ganska långt skulle jag gissa på.
SvaraRaderaÄn så länge har jag inte hört att någon vill tvinga in ungarna i statliga uppfostringsanstalter för att de ska bli goda medborgare, och för att hemmafruarna ska jobba med något beskattningsbart istället, men det är väl bara en tidsfråga.
Eller just det, det var så dagis fungerade när jag gick där på 80-talet...
"Än så länge har jag inte hört att någon vill tvinga in ungarna i statliga uppfostringsanstalter för att de ska bli goda medborgare".
RaderaNej, inte statliga, men kommunala uppfostringsanstalter för att bli "goda medborgare". Det låter som hämtat ur "Liberalernas" partiprogram.
Felet är nog att de inte bytt kön med varandra.
SvaraRaderaOm åtminstone en av dem hade gjort det tror jag kritiken hade uteblivit för just det här paret.
RaderaOjoj, människor som gör som de själva vill, inte som den stora massan. Farligt! Eller??? Själv tycker jag människor i flock, som fallit för grupptryck och inte vågar ta ställning själv är mycket mer skrämmande.
SvaraRaderaHur som helst, angående familjen i reportaget; vad skönt att mannen aldrig behöver vabba. Och skönt för hans kolleger och arbetsgivare. Tänk vad bra för samhället, att slippa stå för den kostnaden.
Men det var inget de tänkte på att kommentera.
En helt annan sak: med tanke på hur icke-klimatvänligt det är att få barn, är det inte märkvärdigt hur sällan det ämnet belyses av mainstream media?
Tack för en fin blogg!
Jag håller med. Människor som lyder blint och agerar som flocken utan att ens försöka tänka själva är otroligt skrämmande.
RaderaOch jodå, den här gamle public service-medarbetaren har valsat runt mycket i media och berättat om sin sterilisering för klimatet:
https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/OpzeEV/radioprofilen-steriliserar-sig-for-miljons-skull
Tack själv!
Jag tycker det är helt fantastiskt att såna som han väljer att sterilisera sig. Det är bara inte fantastiskt på det sättet han tror.
RaderaHahaha!
RaderaTröttsamt när folk i gemen kommenterar hur någon annan, eventuellt familj, får sitt liv att funka.
SvaraRaderaMin mor var hemmafru så mycket hon kunde, men fick jobba deltid i närområdet ibland, heltid på större avstånd ibland. Svensk o engelsklärarinna, barn o invandrare.
Själv gör jag allt för att få en anställning som aktiv sverigedemokrat, men verkar stört omöjligt trots att jag har bred erfarenhet som ingenjör med mig med 25 år inom telecom. McDonalds tackar nej.
Få ihop livet lyckas jag inte riktigt med, knappa 4000 i ersättning och i bästa fall något liknande i mötesarvoden. Måste nalla ett par tusen ur sparkapitalet.
/JB
Min med, hon jobbade deltid hemifrån med bokföring när jag var liten.
RaderaMcDonald's kan jag tänka mig vill ha folk som är max 25 år.
Svensken har blivit helt sinnessjuk av den massiva hjärntvätten via medierna. När man för en gångs skull läser om någon med sunt förnuft och som lever efter naturen och biologins lagar, samtidigt som alla inblandade är nöjda och mår bra, ja DÅ kallas det bedrövligt och 50-tal?!?!
SvaraRaderaJag har gett upp hoppet längesedan om Sverige och stora delar av Europa.
Jag tycker dessutom att en hel del grejer funkade bra på 50-talet och funkar mindre bra nu. All utveckling är inte alltid av godo.
RaderaMin mamma var hemmafru på femtiotalet, då kunde det verkligen vara en kvinnofälla eftersom mannen hade makt över pengarna och kvinnan hade ingenstans att ta vägen eller möjligheter om mannen var en skitstövel. Många fick stanna i dåliga äktenskap.
RaderaHelt ok att vara hemmafru om möjlighet till en utväg finns om det skulle behövas.
Det är inte givet med en reservplan idag heller, men det behöver man ha, oavsett årtal.
RaderaDet är riktigt obehagligt att dessa svin yttrar sig så nedlåtande om de få normala människor som finns kvar. Som kan tänka själva. Men det är nog samma dårar som fortfarande kör bil med munskyddet på.
SvaraRaderasvin?
RaderaJag reagerade också på kombinationen "nedlåtande" och därefter "svin". Jag gillar i och för sig grisar generellt, men det lät inte som att det var så du menade :-)
RaderaAnnars håller jag med, att tänka själv är alltid en bra grej.
Helt ok med mig - så länge hon inte sedan klagar över att hennes döttrar inte får jobb pga arbetsgivaren tror att de ska sluta så snart de får barn
SvaraRaderaVore jag den arbetsgivaren skulle jag hellre vilja att de slutar än är hemma och vabbar två dagar i veckan.
Radera"Vore jag den arbetsgivaren skulle jag hellre vilja att de slutar än är hemma och vabbar två dagar i veckan." Ja exakt det är precis det Jag menar - då kommer döttrarna inte får något jobb
RaderaFörstår inte varför alla tror att barn är sjuka jämt. Är det inte så att det är föräldrarna som känner efter? "Lilla vän, är du inte lite hängig idag?" För att föräldrarna själva inte orkar gå upp tidigt/göra matsäck till utflykten/leta upp idrottskläderna/tycker det är tråkigt att gå till sitt eget jobb?
RaderaEller är det jag och min bekantskapskrets (inklusive kolleger i en stor organisation) som är konstiga? Vars barn under sin uppväxt endast varit hemma då de hade vattkoppor och någon enstaka gång i en dunderförkylning.
Att påstå att föräldrar, särskilt mammor, vabbar jämt är en myt som många tar för en självklar sanning. Är det inte dags att sluta med det?
Spargrisen
Det kan mycket väl vara föräldrarna som känner efter, men för arbetsgivaren blir ju resultatet det samma oavsett. Och så varierar väl hälsan från barn till barn.
RaderaSå länge man delar på ekonomin så ser jag inget problem med det.
SvaraRaderaJag skulle vilja gå längre och säga att så länge två vuxna parter är överens om uppdelningen av arbete och ekonomi är det deras ensak.
RaderaHåller helt och hållet med att det är deras ensak - så länge de är ok med de logiska konsekvenserna för döttrarna och inte gnäller på det
RaderaKonsekvenser är bara så 1900-tal... :-)
RaderaVänstern ser alltid illrött när någon, oavsett om det är företagare eller andra livsval, visar egna initiativ. Här ska fan inte någon komma och sätta sig upp emot det som den röda MAKTkretsen bestämt är det enda rätta?
SvaraRaderaSen är det som så att ilskan också beror på hur man ser på människans roll i samhället. Vänstern betraktar individens huvudsakliga roll som den att vara arbetsslav. En slav måste arbeta så att skatteintäkter genereras till ägaren, dvs till staten i detta fall. Skatt som politrukerna sedan kan göra av med på vad vårdslös skit som helst.
Min mor var hemmafru hela tiden och jag tror det gjorde dem gott att dela upp arbetet som en familj innebär. De var garanterat mindre stressade än många i dagens samhälle är. Tror även det är bra för barnen med den lugnare miljön det innebär. Att det är något som är fel med dagens livsval som många gör framstår väl ganska tydligt i de skenande siffrorna för utbrändhet och sjukskrivningar? Det blir ju även betydligt färre barn födda tack vare det samhälle som nu råder, vilket ger problem att upprätthålla det röda slaveriet i längden.
Sen finns det förstås risker med även dessa livsval, tex skulle en skilsmässa ställa till det. Men, det är något var och en bör få hantera själv. Det blir konstigt när extremister ska gapa över folks livsval. Sen är det jävligt tråkigt att se denna jante anda folk uppvisar. Kan inte jag så ska fan ingen annan kunna? Men kanske är det som vanligt dvs en liten men högljudd andel av befolkningen som gör sig hörd på det trista viset?
Mvh Investeraren
Inte bara vänstern, skulle jag säga. Liberalerna (som ju åtminstone denna mandatperiod placerat sig på högerkanten) är ett av de mest totalitära partierna som högljutt motsätter sig individuella val. I deras drömvärld bestämmer EU, Nato och andra globala organisationer allt.
Radera"Kan inte jag så ska fan ingen annan kunna?"
Ja, otroligt trist inställning till sina medmänniskor.
Kom på en ytterligare dimension till detta, en jag verkligen inte är stolt över att lyfta, men som verkligen varit en reell del av min uppväxt.
SvaraRaderaDet talades så mycket om trafikolyckor o dödstal i trafiken när jag var liten. Morsan var för den tiden tvungen att köra tor 15 mil till Örebro för att jobba heltid ihop pengar till hushållet, jag gick på lekis.
Minns jag bara snurrade runt bland klädhållarna isf att leka med kompisarna o måste väl berättat för nån av fröknarna att jag var dag kollade runt hörnet för att kolla om morsans bil kommit hem.
Jag tycker inte det är fånigt, känslig unge som jag må varit så måste man se till helheten!
/JB
Ändå en rimlig tanke, tycker jag.
RaderaDet där kan slå ganska galet. Köper inte att gemene man har tänkt till överhuvudtaget. Man hör aldrig talas vad man ska göra om det inte fungerar i längden (t ex sjukdom, misshandel eller något väldigt vanlig som en skillsmässa) eller vad som har möjliggjort att det inte är det samma som att testa djupet med båda fötterna. Det är ju oftast för att det inte finns en plan B. En man som jag känner har en exfru (hade ett yrke) som var hemma med barnen och han drog in pengarna, men hon ville skiljas till slut. Och nu parasiterar hon på sin äldsta dotter och bor hos henne. Det är ju staten till slut som kommer försörja henne när hon blir gammal. (Etniska svenskar.)
SvaraRaderaDäremot så som bilden ovan visar är ett foto från än annons från 50-talet, då kvinnor i USA inte fick äga bankkort utan en tillstånd från deras man (fram till 80-talet tom tror jag). Mina mor och farmor arbetade för att alltid ha egna pengar även då kvinnor inte fick rösta (annat land) och dom såg sina mammor som livegna och inte fria att göra egna val. Att vara hemma med barn och vara frugal är fint så länge det är mina egna pengar jag är frugal med som tillåter mig att ha den livsstilen. Och till dom som säger vänsterpack, så kan jag nämna att både mor och farmor var höger. Det funkar att va hemma fru om man har en fin liten konto som ger en ränta eller om kan återvända till sina föräldrar om det skulle skita sig. Jag skulle inte lämna mina friheter i någon annas händer någonsin! Själv-auktoriet är det mest radikala tanken som någonsin har funnits. Hoppas att Marina i artikeln har tagit sitt beslut utifrån rikedom och överflöd och att hon inte kapar sina framtida möjligheter att leva att det som hon ser är ett rikt/tillfredställande liv. För de flesta kvinnor ammar inte 19-åringar.
Hör man aldrig talas om vad man ska göra om det inte funkar i längden? Då föreslår jag att du klickar på länken och lyssnar på vad hon säger själv.
Radera50-talsbilden betyder inte att man måste köpa allt från den tiden.
Jag utgår ifrån att beslutet är taget utifrån den verklighet och de önskemål de har om livet. Självklart betyder varje beslut att man också stänger någon dörr, sånt är livet. Alternativet är att man försöka ha alla dörrar öppna, men livet försvinner undan för undan alldeles oavsett.
Det är ju uppe på tapeten idag p g a anglosaxiska influensers. Och rent tekniskt de dra ju faktist in pengar på att leva ut sina hemmafru-fetischer genom att presentera det för sina följare, vilket sällan framkommer. Det är ju en gnutta exhibitionism i det hela oxå. Typ bekräfta mig att jag är en bra mamma.
RaderaDet var ju det jag gjorde och gav ett motexempel. Det är lättare att blotta sig när man upplever att livet går bra.
RaderaAngånde beslutet: Hon har bara stängt en dörr och det är när hon lämnar hon över försörjningen till sin man specifikt.
RaderaNågot helt annat som jag bara reagerade på var varför inte henns man känner sig otillräcklig som förälder? Eller är okej med det. Skulle vilja se en fyrbarnspappa som lämnar in handduken och säger "Nä du gumman får du försörja oss för jag känner mig otillräcklig som en förälder!" och sedan ha ett Instagramkonto och berätta om det i offentligheter. Ska jag ta och söka efter på internet bara för att .... måste ju finnas någon där ute! :-)
två år extra ska det va
RaderaSista jag lovar ;-) https://notapowercouple.com/
RaderaVar framgår det att hennes man inte känner sig otillräcklig som förälder (om nu det är ett mått på ansvarstagande eller något annat)?
RaderaFör min del kvittar det om kvinnan eller mannen stannar hemma med barnen, vem som mekar bil, bakar osv. Det viktiga är att de själva är nöjda med uppdelningen och att det är de som väljer, inte Ulf Kristersson eller någon annan.
Det här upplägget var standard på 1950-talet då Sverige var världens kanske rikaste land. Det räckte med en lön för att försörja en familj och leva ett väldigt bekvämt liv. Sedan har skatter och framförallt Sveriges Riksbank förstört vår valuta så nu måste både man och kvinna jobba.
SvaraRaderaJag vill inte försvara någon, men jag skulle säga att mycket handlar om vad vi "behöver". På 1950-talet behövde inte varje unge över 7 år ha en mobiltelefon värd 5000 kr eller mer, ingen familj hade tre bilar, beställde hem färdiglagad mat flera gånger i veckan och en massa elektronik och heminredning från Kina. Bevisligen finns det fortfarande familjer som klarar sig på en lön om de drar ner på lite av det där. Själv skulle jag utan problem klara mig på mindre än en halv lön.
Radera