fredag 27 december 2019

Att pendla är att dö en smula

Mitt arbetsrum ligger fem meter från sängen och särskilt den här årstiden är jag väldigt glad att jag slipper gå ut på morgonen och sätta mig i en bil. Eller ännu värre, på en buss där många hällt på sig två liter parfym. För att det ska finnas spår av doften kl 17, men vid halv åtta på morgonen är det som att få ett knytnävsslag mot näsan att sitta bakom en sådan person.

Och det finns grund för min aversion mot pendling. Engelska forskare har räknat ut att tjugo minuter extra pendling har samma effekt på psyket som en nittonprocentig löneminskning. Jag är tveksam till siffrorna (inte minst för att jag undrar hur man räknar ut att det är just tjugo minuter och nitton procent, inte tvärtom), men jag tror på fenomenet.


Särskilt jobbigt är det med buss- och tågresor. Även det håller jag med om. Är jag inte sur när resan börjar blir jag det. Hemma kan jag lätt bränna en kvart på något meningslöst, men är bussen tre minuter sen går jag i taket. Ibland gör sig folk lustiga över att andra springer som dårar för att hinna med tunnelbanan trots att en ny går om sex minuter, men jag förstår dem.

Bil är obetydligt mindre jobbigt eftersom man slipper sitta bredvid andra och trängas. Eller jo, trängas kan man få göra ändå. Det här blir andra gången på kort tid som jag refererar till Falling Down, men det beror väl på att jag känner så här varje gång jag hamnar i bilkö:


Och trots att alla är överens om att vi borde köra mindre bil – oavsett om skälet är miljö, ekonomi eller mental hälsa – verkar inte distansarbetena bli fler. Istället trängs vi i städer där det finns för få bostäder.

27 kommentarer:

  1. Eftersom du skrivit denna artikel (ögonöppnare för mig) så är det din plikt att svara på denna fråga:
    VAFAN ska jag göra med mitt liv där jag har 40 min pendling enkel väg? Jag har inte möjlighet att byta jobb i dagsläget p.g.a. för lite erfarenhet. Jag kan inte byta jobb p.g.a. överprisade bostäder i dagsläget.
    Snälla svara inte "Jag vet inte" Jag vill veta hur jag ska slippa denna pendling.

    Mvh
    "Pendlarn"

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, det är inte min plikt att svara på någonting och jag säger inte heller att alla kan undvika pendling med bibehållet yrkesliv. Om du varken vill byta jobb eller bostad kommer du inte undan. Man kan inte ha kakan samtidigt som man äter upp den.

      Radera
  2. Alternativet är väl att fundera på vad det ger dig att gå runt och må dåligt över saker som du kanske inte alls kan påverka? Det ger dig enbart en sak i retur, sämre hälsa och sämre humör i förlängningen. Bättre att göra annat. Det var tex därför jag i stort slutat konsumera dagens totalt meningslösa media. En ren förhöjning av livskvalitet! Snabbt, effektivt och gratis.
    Mvh investera-pengar.blogspot.se/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Antar att detta var riktat till "Pendlarn" för själv hittade jag en lösning - att byta arbetsplats från hela Sverige till ett litet arbetsrum, men det är ju inte alla som kan det.

      Håller med om mediespaningen. Noterar på torsdagarna att SVT sänder Opinion Live, för då sitter hundra pers i mitt Twitterflöde och irriterar sig på skiten. Jag undrar alltid varför de inte stänger av istället.

      Radera
  3. Jag har pendlat i 15 år med bil, och håller med delvis. Dyrt är det och tråkigt oftast, men om man har haft en stressig dag på jobbet, så hade man resan hem att processa det som hänt, och så var man hyfsat närvarande när man kom hem till familjen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är ju så man får göra. När jag bilpendlade bestämde jag en korsning på vägen, att på morgonen fick jag inte tänka jobb före den, och på kvällen inte efter. Gick sådär, men det var en bra målsättning.

      Det här var innan poddar och ljudböcker kom in i mitt liv. Idag hade jag nog försökt lära mig ett språk på vägen.

      Radera
  4. Mina alternativ är spårvagn eller cykel eftersom jag inte vill byta arbete eller boende. Det blir självklart cykel! Inte perfekt färdmedel i göteborgsvädret men man får sin vardagsmotion i alla fall.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vardagsmotionen är inte att förakta. Det ger mer hälsa än man tror att cykla eller promenera en liten stund två gånger om dagen. En annan stor fördel tycker jag är tidssäkerheten. Med bil eller kollektivtrafik kan man aldrig vara säker. Ett oväder eller vägarbete kan omkullkasta planerna helt. Tar man sig fram per egen maskin påverkas man inte lika mycket.

      Radera
  5. Att pendla med bil tyckte jag var OK när jag bodde i Halmstad och hade 2mil till jobbet med INGA kö:er - aldrig. Däremot i en storstad skulle jag aldrig klara av frustrationen samt träningsvärken i fötterna med en manuell bil när en ska krypköra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har provat bägge och gillar inget av det. Rusningstrafik är jobbigt varje dag, men om bilen rasar mitt uti skogen vid sjutiden på natten är det inte heller kul.

      Radera
  6. Jag hatar att pendla så jag kommer aldrig att söka ett jobb som kräver regelbunden pendling med lokaltrafik eller bil. Hellre flyttar jag. Nu har jag 40 min promenad eller 15 min med buss enkelresa. Jag ska nog köpa en cykel så att det blir lite smidigare de dagar man känner sig lat eller har bråttom.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag känner lite likadant, även om det är väldigt beroende på jobbet och bostaden.

      Radera
  7. Har pendlat i 20 år. Bor på landet och pendlar in till storstad. Känner igen mig i mycket av det du skriver. Det är inte så mycket man kan göra än att bita ihop. Lyssnar på poddar, kör online utbildningar och läser böcker för att få ut något av tiden. En fördel är att jag går till och från stationerna. Blir lite av den dagliga motionen.

    Jobba inom datasektorn men man skall alltid "vara på plats och tillgänglig". Konstigt då mail, chat och videokonf har funnits ett bra tag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är himla märkligt! Jag tror att en stor andel av arbetskraften skulle kunna jobba hemifrån åtminstone någon dag i veckan om bara cheferna accepterade att inte se sina undersåtar hela tiden.

      Radera
  8. Ja, sen jag kom in i det här frugala tänket och tankar på att optimera mitt liv har pendlingen verkligen fått tänkas över. Just nu jobbar jag ca 40 minuter hemifrån och pendlar med bil. Själva tiden i bilen gör inte så mycket i sig, som du skriver finns det ju poddar och ljudböcker och tiden går oftast fort. Det som grämer mig är pengarna det kostar att ta sig till och från jobbet och det faktum att jag måste ha bil för just den sakens skull (skulle högst troligt haft bil ändå, men inte tankat för 2000 kronor i månaden). Men personligen så har jag tänkt igenom mina alternativ ORDENTLIGT och gjort ett aktivt val att ha kvar den här anställningen pga alla fördelar den har (jag bestämmer allt själv, hunden får följa med, bra lön, bra förmåner, trevliga konferenser, utvecklande och bra kollegor) de åren jag tänker vara anställd. När jag är färdig här blir det lika långt till datorn som du har det och det blir mitt kontor enbart.

    När jag pendlade med tåget in till Stockholm en gång i tiden ändrade jag mitt mindset kring folk. Normala jag hade blivit irriterad på allt och alla som stör resan, men jag kände att det kan inte ta min energi nu när jag valt att jobba där jag gjorde. Så jag lärde mig att låta allt rinna av mig. Bara ta med en bok och läsa, skärma av alla andra och strunta i förseningar som man själv inte kan påverka. Minns en fredagseftermiddag i kaos på perrong 10 på centralstationen, alla tåg var typ inställda och givetvis i samband med någon långhelg då alla studenter skulle hem. Jag kunde ju inte göra så mycket åt det utan tog upp boken och läste tills något tåg skulle gå, men bredvid mig stod en man som var helt genomsvettig av stress, gapade i telefonen om hur allt var försenat och blabla och sen säger han "Å SÅ ÄR DET BARN HÄR!!" Vi kom ju säkert fram samtidigt, den ena med lite mindre hjärtslag kvar än den andra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det där med tankningen förstår jag. Det finns en ekonomipoddreklam för leasing av en hybridbil där marknadschefen (?) avslutar med att säga att hon inte kommer ihåg senast hon tankade. Det gör inte jag heller och då har jag en bensinare som drar runt en liter milen. Skulle gissa att det var i oktober och jag har inte kört 20 mil sedan dess.

      Rätt tänkt om pendlingen. Ska den ändå göras gäller det att tänka bort nackdelarna. De få gånger jag numera åker tåg har jag alltid poddar med mig så att jag inte ska känna att jag förlorar tiden. Men kul är det fantamej inte.

      Radera
  9. Har pendlat själv i många år, kan jag välja så väljer jag pendeltåg utan tvekan, buss i nödfall och bil endast om jag har ett ärende som krockar med arbetet. Bilköer känner jag hur hjärnan smälter av. På tåget är det inga problem att koppla bort, läser böcker, läser diverse bloggar (sparo tex) och så får jag en uppfriskande promenad till och från stationen varje morgon /kväll.

    Kan inte jobba hemifrån nämligen, jag är snickare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Aldrig hört talas om en snickare som åker tåg. Har ni inte en massa verktyg som måste med? Förresten har jag aldrig hört snickare som kallar promenader uppfriskande. De hantverkare jag träffat har backat upp bilen halvvägs uppför entrétrappen för att slippa gå extra steg. Är du verkligen snickare ;-)?

      Radera
    2. Haha, har varit snickare i trettio år bara :) nej verktygen åker med containern när bygget är klart och vi åker till nästa. Är bara på större projekt, typ två år på samma ställe.

      Radera
    3. Jag var bara tvungen att kolla ;-).

      Radera
    4. De hantverkare jag anlitat har haft en hel lättlastbil full av verktyg. Ändå måste de köra iväg någon timme för att de behöver något som inte finns i lastbilen. Lastbilen vill de backa så nära huset som det bara går. En snickare som kan gå och åka tåg låter ungefär som Jesus som kan gå på vatten.

      Radera
    5. Finns en anledning till att vissa snickare bara vill åka på små servicejobb.

      Jag hade sagt upp mig om jag hade haft privarkunder och typ suttit halva arbetsdagen i en servicebil. Fyfan. Magen hade garanterat vuxit.

      Radera
    6. Elefantholken: Ja, Jesus var ju snickare och ingenstans kunde man läsa om hans fullutrustade skåpbil :-).

      Putte: Synd, annars hade jag kontaktat dig nästa gång jag behövt snickare. Är så less på den andra typen.

      Radera
  10. Har pendlat 11 mil enkelväg i ett år. Rekommenderar inte!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Är det ren motorväg tar det ju ändå bara en timme, vilket i rusningstrafik motsvarar Solna-Södermalm, men 11 mil låter himla jobbigt. Jag har haft 3,5 som mest på heltidsjobb.

      Radera
  11. Har visserligen en väldigt enkel pendling på knappa 30 minuter, varav ca 20 på pendeltåg, men jag gillar tiden jag får att kunna koppla av och lyssna på poddar. Tar mig aldrig tiden att göra det annars så nu blir det "påtvingad" poddtid.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vill inte försöka få dig att trivas sämre med livet, men om du aldrig tar dig tid att lyssna på en podd förutom när du åker till/från jobbet låter livet rätt hektiskt. Jag säger inte att man behöver lyssna på podd för att få ett komplett liv, men jag tror att alla behöver lite egentid.

      Radera