torsdag 5 december 2019

Ska alla starta aktiebolag?

Riksdagen har beslutat att det från och med 2020 ska räcka med 25000 i aktiekapital för att starta ett privat aktiebolag, till skillnad från 50000 nu. Regeringen menar att detta kommer resultera i att fler aktiebolag startas, och fick medhåll av alla partier utom Vänsterpartiet.

Dr Dengroth är skeptisk. Jag med.

2010 sänktes kravet från 100000 till 50000 och nu ska man alltså halvera igen. Ett vanligt missförstånd är att detta är en kostnad. Det är det alltså inte, det är ett kapital som ska finnas från start. Så vad är planen, att frisera arbetslösheten genom att lura ut folk i ett företagande de saknar både verktyg och kapital för?

Ekobrottsmyndigheten motsatte sig förslaget som de menar kan leda till ökad brottslighet. Jag är tveksam till att tjugofemtusen hit eller dit ska spela någon roll för. Tänker man begå ekobrott ska man väl försöka tjäna betydligt mer än så, tänker jag.

Någon som behövde en målvakt?

Jag skulle vilja vända på det. Har man så små marginaler att man kan skrapa fram 25000, men blir tvungen att avstå företagande i denna bolagsform om gränsen är 50000, då undrar jag om man inte ska låta bli företagande i alla former, annat än möjligen på hobbynivå.

Snackar vi ett företag som kräver lokaler, inventarier, maskiner och kanske en firmabil är jag helt säker, men även en konsult med bara en dator som redskap måste ha marginaler. Jag är av uppfattningen att alla vuxna bör ha en buffert på 50000 kr, men den åsikten gör mig antagligen till en dinosaurie.

13 kommentarer:

  1. Kan bara hålla med. Dessutom finns alternativet enskild firma för den som inte vill låsa 50K i ett AB. Det går utmärkt att driva företag som EF och där krävs ännu mindre kapital. Skillnaden är bara att du är personligt ansvarig på ett annat sätt, och kanske är det vanlig sossesmitarfilosofi som råder. Med ett billigare AB kan fler ställa till det för andra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är fler skillnader på bolagsformerna, många av dem till nackdel för enskild firma. Å andra sidan är det personliga ansvaret nästan riskfritt i ett företag utan anställda eller uppbundet kapital.

      Radera
  2. Surrealistiskt att behöva konstatera att man är överens med Vänsterpartiet om någonting.
    Vill man driva företag ned så litet startkapital är det nog bättre med enskild firma till att börja med. Lite komiskt att kostnaden för revisorn första året antagligen blir större än egna kapitalet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är rädd för att vänsterpartiet har en lite annan ingång i sin ståndpunkt, men det är ju bra när det blir rätt slutsats.

      Nu behöver man inte längre revisor för ett aktiebolag med låg omsättning, men jag tycker absolut att man måste ha femtiotusen kronor i buffert innan man drar igång, helst mycket mer.

      Radera
  3. Jag gissar att det högst sannolikt är någon förvirrad Centerpartist som står bakom denna ide. För en Centerpartist är det säkerligen helt logiskt att det är denna begränsning som påverkar antalet framgångsrika bolag i Sverige.
    Mvh investera-pengar.blogspot.se/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vet inte vem som kom med idén. Det är ju en JÖK-punkt, så C kan stämma.

      Radera
  4. Jag har en buffert på 100k på ett sparkonto ifall något händer. Jag räknar inte med att behöva det men man vet ju aldrig. För en tid sedan förklarade min bror för mig att storbönder (som utgör hans primära kunder), som hela tiden har 100k på sitt konto, inte upplever hans tjänster som stora utgifter. Hans poäng var då att bara de med högst omsättning har så mycket på kontot hela tiden. Jag vågade ju inte nämna min syn på ekonomi just där och då av förståeliga skäl. Men jag trodde faktiskt att 50-100k i buffert var en relativt normal nivå. Jag är bara en simpel landstingsman ställd. Jagh en liten köksträdgård förstås, men kan knappast kallas för småbonde ens. #dinosaurieföre30

    SvaraRadera
    Svar
    1. Landstingsanställd ska det stå.

      Radera
    2. Vad gör din bror Husmumrik? Och vad är det för tjänster han utför - om en tjänst är prisvärd eller inte beror väl i företagsvärlden främst på hur mycket den som köper tjänsten tjänar (eller sparar) via den inköpta tjänsten, såtillvida den inte är lagreglerad, dvs tvingande?

      Radera
    3. Att bönderna inte ser din brors tjänster som dyra behöver inte bero på bufferten utan på lånen. Med sjusiffriga lån spelar någon nolla hit eller dit inte så stor roll.

      Radera
    4. Och när jag skrev sjusiffriga menade jag åtta-. Jag är dum på det viset.

      Radera
  5. Undrar stillsamt - borde inte insatsen vid bildandet följa penningvärdet.
    Exempelvis vara ett prisbasbelopp eller vad det nu kallas.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kanske, men nu känns det som att själva idén är att "dopa" marknaden och pressa fram fler aktiebolag.

      "Sänkningen av kravet på aktiekapital underlättar för de små företagen, samtidigt som en viss spärr mot oseriöst företagande behålls."

      Radera