En undersökning med en så diffus
måttstock som innehav i eller avsaknad av dra-åt-helvete-pengar är
mer eller mindre värdelös, särskilt eftersom det rör sig om
självrapporterad data, och jag tror inte heller på siffrorna. Att
så mycket som 33-43 procent skulle ha dra-åt-helvete-pengar känns
extremt osannolikt när andra undersökningar visar att vi i snitt
bara sparar några futtiga procent av lönen. Det betyder att väldigt många inte sparar någonting.
Frågan som tusen svenskar svarat på
är ”om de har ett tillräckligt stort sparande för att förändra
den egna livssituationen”, men det känns snarare som att folk
svarat på frågan ”Har du planerat att skaffa ett sparande?” och
de flesta kryddar därför svaret med lite dröm och fantasi för att
de skulle vilja ha en buffert.
Nej, inte Buffett – BUFFERT!
I min bekantskapskrets har absolut inte
var tredje person ett tillräckligt stort sparande för att förändra
sitt liv på något radikalt sätt. I alla fall inte i deras egna
ögon. De flesta skulle inte ens våga säga upp sig från jobbet med
mindre än en miljon på banken och det är det inte många procent
av befolkningen som har. Definitivt inte en tredjedel.
Siffran kanske stämmer om man frågar Nordnets kunder. Eller så är det helt enkelt så att 'dra-åt-helvete-kapital' kan definieras så löst att alla som har en månadslön (har nästan alla, en gång i månaden) på kontot. Många kanske klarar sig genom bidrag eller försäkring, men utan det är det tveksamt.
SvaraRadera- En vettigare definition: tillräckligt med pengar att be jobbet dra åt helvete, sedan klara sig utan jobb eller bidrag ett (1) år. "Årslön på banken".
De har inte frågat Nordnets kunder. De har frågat Yougovs panelister.
RaderaDin definition är betydligt bättre. Ska man göra opinionsundersökningar ska resultatet vara lättolkat och lätträknat.
Folk har kanske svarat på "går-åt-helvete-kapital" dvs att om det blir av med jobbet har de så lite kapital att det direkt går åt helvete?
SvaraRaderaEller så tänker folk att någon kan man alltid låna av?
Så skulle det kunna vara :).
RaderaKanske hoppas de att staten ska hjälpa dem. Även om det låter långsökt hittar jag ingen annan förklaring till att så många väljer att inte se om sitt eget hus.
Fast har du aldrig varit i trångmål så brukar du inte förstå behovet.
RaderaMen vissa är iofs alltid i trångmål men försöker aldrig ta sig ur det på ett vettigt sätt.
Alla känner väl någon som det gått mindre bra för pga avsaknad av pengar, och så ser/hör man ju hela tiden om folk i media.
RaderaDessutom behöver man ju inte ha varit med om en havererad ekonomi för att förstå behovet. Räcker med att ha haft lite ont om pengar någon gång, och där lär väl minst 99 procent varit.
33% lät väl lite mycket. Några företagare som jag känner till har nog så pass mycket kapital...kanske. "Kanske" eftersom de förefaller ha ganska dyra levnadsvanor. Men i min personliga bekantskapskrets är det nog ingen
SvaraRaderaNu är jag ju iofs typ lika social som UNA-bombaren.
Jag tycker också det. Man brukar ju söka sig till människor som är som en själv i någon mån, och om inte ens vi som är börs- och privatekonomiintresserade och snackar sparkvoter kommer upp i tvåsiffrigt i bekantskapskretsen lär det knappast gälla för hela befolkningen. Det är därför jag gissar att detta snarare var ett uttryck för önskedrömmar än verklighet.
RaderaI dessa tider borde social fobi ses som en tillgång.
"Been there, done that."
SvaraRaderaHar dra-åt-helvete-pengar. Och har varit i situation där jag använt dra-åt-helvete-pengar. (Gick ur ett förhållande och köpte en egen lägenhet. Omedelbums.)
Är gammal nog att minnas hur "hånad" Wibble blev när hon tyckte att alla skulle ha en årslön på banken.
Men tror det är svårare att spara ihop till förändring idag.
Då - för tjugo år sedan betalade jag "några månadslöner" för en lägenhet.
Nu - skulle den kosta flera årslöner.
Tröskeln för förändring har höjts. Må gälla vad man än vill göra för pengarna.
För den gången man verkligen behöver dem är det ovärderligt.
RaderaOch samtidigt som trösklarna höjts har behovet av buffert sänkts i det allmänna medvetandet. Jag gissar också att allt färre har ett anständigt kapital sparat.