onsdag 16 december 2020

Privatekonomi i skolan

Nordnets Frida Bratt har skrivit om privatekonomiundervisning i skolan och fått medhåll av lärare att behovet är stort. Jag har själv varit inne på ämnet tidigare och tyckt ungefär likadant.

Men det kommer inte hända. Först och främst finns inte den politiska viljan. Förslag har kommit under flera regeringar av olika färg med utbildningsministrar från fyra olika partier, så hade politikerna velat hade det redan skett. Istället trycker man pliktskyldigt in lite privatekonomi under hemkunskap och matte. Att detta inte duger behöver man inte ens läsa kronofogdestatistik för att se.

Nästa punkt är ännu mer förtvivlad. Det handlar om tid och förkunskaper. Vi som inte har barn i skolåldern glömmer ibland hur jävla dålig den svenska skolan har blivit. Här är ett par kommentarer från lärarna i Frida Bratts reportage:

Jag försöker få mina 9:or att inse betydelsen av ett sparande. Jag har märkt att eleverna har ganska stora problem med ränta och procent.

Det är relativt lätt att klämma in privatekonomi i grundskolan, men frågan är om eleverna är mogna att ta till sig allt detta i grundskolan eller om de ska arbeta med vissa av frågorna på gymnasiet när det är mer aktuellt.

Själv hade jag bra kläm på procenträkning hyfsat tidigt i mellanstadiet, men nu har tydligen inte ens niorna kommit dit. Och då ska man alltså vänta tills ”det är mer aktuellt”, när ungarna praktiskt taget är vuxna. Det är så dags då.

Min slutsats blir att om du vill att ditt barn ska lära sig privatekonomi (och vill du inte det är du en mycket märklig och/eller elak människa) så får ni fixa det själva. Som det mesta alltså. Ge barnen veckopeng så snart de kan förstå den, och en chans att påverka den genom att fullgöra olika sysslor. Barnarbete? Möjligt.

Men sluta inte där! Ge ungarna en aktieportfölj och diskutera innehållet i den. Förklara ränta (man behöver faktiskt inte kunna procenträkning för att fatta grunderna), lån och sparkonton. Låt dem sitta med när familjens budget diskuteras, och lär dem den ädla konsten av att välja och välja bort. Lär dem att med hjälp av tålamod, självbehärskning och kloka val styra sin egen ekonomi – tidigt!

Eller vänta och låt skolan bestämma om det är läge att introducera barnen för privatekonomiska frågor strax innan de blir myndiga, eller om det anses kränkande för barn med fattiga föräldrar och (för det brukar höra ihop) dålig koll på sin egen privatekonomi. Jag vet hur jag skulle välja.

44 kommentarer:

  1. Jag håller med dig och Frida Bratt att det skulle behövas lägga ännu mera fokus i skolan på ekonomi, sparande, investeringar, budget m.m. Alla föräldrar har inte bra koll på sin egna ekonomi och har definitivt inte någon kunskap i ämnet så att de kan lära sina barn detta. Anledningen till att skolan har lagt till några ynka timmar i skolplanen gällande dessa ämnen är att då kan de peka på att de har visst ekonomi och sparande i skolundervisningen och sedan kan de hoppas att detta hjälper för att några ungdomar inte ska hamna hos Kronofogden.

    Jag tror inte staten vill att vi ska bli för ekonomiskt oberoende och ha ett stort kapital, för då kan det hemska ske och att medborgarna vill gå ner i arbetstid eller ännu värre inser att de inte behöver jobba om de inte vill och vad händer då med statens intäkter?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis så, lite pliktskyldigt utan någon egentlig plan. Det verkar vara det vanliga nuförtiden (sade grinig gubbe som dock är oändlig tacksam att han inte drabbas av den svenska skolan av idag).

      Sluta jobba tror jag inte så många kommer vilja eller kunna, men hela samhället är uppbyggt på ökad tillväxt. Vi måste hela tiden tjäna och jobba lite mer och lite mer, och den trenden skulle kunna brytas om fler fick mer makt över sina liv.

      Radera
  2. Det känns lite läskigt som förälder att överlåta läran om privatekonomi på skolan. Tänk om läraren är ett stolpskott eller att miljöparitet får utforma läroplanen för detta ämne. Här tycker jag föräldraansvaret bör väga tungt (många stolpskott därmed tyvärr). Absolut viktigast är tror jag att ge barnen en fast och rimligt veckopeng/månadspeng och förklara att när pengarna är slut så är de slut. Sen kan man ha prestationsreglerad ersättning också om man vill, kanske blir det rentav lite roligare för alla inblandade.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad är oddsen för att läraren INTE är ett stolpskott? Åtminstone mer eller mindre. Oavsett vad som står i skolplanen kommer samhället inte uppfostra dina barn till vettiga människor.

      Veckopeng är ett enkelt sätt att praktiskt visa pengars ändlighet. Förutsatt att man inte fyller på om det tar slut, då är det antagligen sämre än att inte ge några pengar alls.

      Jag upplevde prestationsersättning (lön) i hushållet som mycket roligt. Jag fick ta ansvar för gräsklippning och annat, och fick betalt för det. Vinst för både barn och föräldrar.

      Radera
    2. Jag vet att många är emot prestationsersättning för sånt som ändå görs av någon hemma. Varför betala för gräsklippning, fönsterputs och tömning av diskmaskin till barnen när det är något som ändå behöver göras? Men som ett sätt att motivera barnen att spara kan det ändå vara bra. "Om du klipper gräset så får du x kr direkt och y kr insatt på ett konto till en större utgift du vill göra" kan vara en bra början att få upp intresset. Eller så kan man ta betalt i tid: "om du hjälper till att byta däck på bilen så blir vi klara fortare och kan göra något kul tillsammans sen".
      Var och en gör efter sina förutsättningar, men tyvärr är det många föräldrar som inte gör något alls.

      Spargrisen

      Radera
    3. För att allt behöver göras. Jag tycker att det går fint att reglera genom att inte ge pengar för precis allt. Att bädda sin säng, hjälpa till att duka och lite annat kan ingå som "grundsysslor" utan ersättning (eller som en del av vecko-/månadspengen).

      Att betala med tid verkar flummigare, men funkar kanske bäst för riktigt små barn, innan man introducerar ekonomi och pengar.

      Många föräldrar gör ingenting, eller ändrar förutsättningarna lite då och då så att det blir omöjligt att lära sig något.

      Radera
  3. Min gymnasieklass tjatade till sig en frivillig kurs i privatekonomi som extra tillval utanför ordinarie kursplan och fick faktiskt igenom det (Nej, det var inte en kommunal skola)!
    Utöver någon vanlig kursbok var Unga Aktiesparare där med sina giveaway-böcker och dåtidens motsvarighet till Ung privatekonomi.

    Kan varmt rekommendera eventuella unga läsare att skriva en namninsamling till skolledningen och försöka få igenom en kurs. I annat fall finns alltid Unga Aktiesparare och Ung Privatekonomi där man för en försumbar medlemsavgift kan få all den information som man tycker alla borde få lära sig i skolan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tråkigt att ni var tvungna att tjata er till det, men bra att det gick.

      Men jag tycker att gymnasiet är alldeles för sent. Bättre sent än aldrig, kan tyckas, men på gymnasiet är vi ju mer eller mindre färdigutvecklade människor. Eller borde åtminstone vara det.

      Radera
  4. Detta ämne ligger mig varmt om hjärtat och bland annat kan jag tipsa om att köra en "lyxfälla" med barnen utöver kontraktsskrivning och aktiesnack.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det förstår jag. Bra tips! Kontraktsskrivning kan jag tycka är lite överkurs, men funkar det så gör det.

      Radera
  5. "och vill du inte det är du en mycket märklig och/eller elak människa" haha, hear hear! Jag håller givetvis med. Förutom att jag givit äldsta barnet dispositionsrätt över sin ISK dras pengar varje månad från studiebidraget bam in i Spiltan (ok mitt val, tänker att intresset blir starkare med åren). Jag har också satt i system att lära sig svåra ord, eftersom åtminstone minstingens lärare inte kan stava. Häromsistens kom hon hem med "alla rätt" på ett stavningstest där hon skrivit "tvugna".

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag hade också det där läget som barn, om än äldre än dina, att jag fick handla aktier, men inte ta ut pengar. Inte för att jag hade bränt pengarna på godis ändå. JAG var en mycket märklig människa.

      Måste vara dubbla känslor kring det där. Kul att ungarna får alla rätt. Mindre kul att det beror på att läraren inte själv skulle ha fått det.

      Radera
  6. Finns inte viljan går ingenting, så är det. Vår arbetsgivare (myndighet) vägrar hårdnackat att låta konsulter jobba hemma pga nån obskyr paragraf skriven för 20 år sedan. Det spelar ingen roll att statsministern gång på gång uppmanar alla företag att göra det möjligt för folk att kunna jobba hemma. Viljan hos myndigheten finns helt enkelt inte.

    Likadant med undervisning i ekonomi. Man hade kunnat samarbeta med nån om man inte vill göra det själv, men nog kan väl en lärare på mellanstadiet lära ungarna vad ränta och procenträkning är. Dock, tittar man vart Sverige är på väg t.ex. i PISA, ja då är det nog att hoppas på för mycket.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har haft sådana chefer, dock privata. Tröttsamt.

      Lärare kan göra mycket, men de är ändå ganska låsta av läroplanen. Idag är det viktigare att lära barn värdegrund än grundämnen, multiplikationstabeller och meningsbyggnad.

      Radera
  7. Jag är gymnasielärare, undervisar bl a i samhällskunskap, och jag är intresserad av- och kunnig i privatekonomi. I samhällskunskap är privatekonomi en del som är tydligt uttryckt i kursplanen och som lärare har jag (tillsammans med eleverna) rätt stor makt att välja och att fokusera på olika delar. Mina ungar får en rejäl dos privatekonomi. Sparande i olika former, tidshorisont, diversifiering, ränta-på-ränta, budget - you name it... Lyssnar de på mig så kommer det att gå bra för dem framdeles ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kul att höra att det finns hopp!

      Min erfarenhet av samhällskunskap var att de lärarna (i likhet med hemkunskaparna) sällan var särskilt roade av ekonomi, och då blir det nog lätt därefter.

      Samtidigt hoppas jag att eleverna ska hitta en eldsjäl tidigare än gymnasiet. Helst redan på mellanstadiet, men åtminstone på högstadiet.

      Radera
    2. Det är nog inte försent att få koll när de är 16, men självklart bättre om de har koll på pengars värde långt tidigare än så. Min erfarenhet säger att många har förvånansvärt bra koll, men då undervisar jag på en skola där det socioekonomiskt ser ganska bra ut.

      Radera
    3. Det är aldrig för sent, men jag tänker hellre 6 än 16.

      Radera
    4. Jonas: bra gjort. Jag gör själv likadant med mina elever.

      Radera
  8. Ska man verkligen förstöra all framtida köpkraft så? Hjulen måste snurra!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror inte att vi behöver vara oroliga. Merparten av mänskligheten kommer även fortsättningsvis att vara idioter.

      Radera
  9. Bättre utbildning skulle vara bra, men tror det behövs mycket till för att barnen inte skall sköta ekonomin på samma sätt som föräldrarna. Måste i stort sett skapa ett intresse hos eleverna och ge dem en förebild som de sätter högre än sina egna föräldrar i dessa frågor.
    Att lära bort idiotiska saker som snabblån etc går nog, men att ändra synen på pengar och investeringar etc för att få en sund ekonomin är svårare.

    Ett sätt att indirekt lära privatekonomi är kanske att förklara grundläggande bokföring med balansräkningar och resultaträkningar. Det är nästan först då man kan ändra sin syn på vad pengar och kapital faktiskt är, samt förstå hur allt hänger ihop. Känns som att många likställer kapital med pengar på banken, tex ”fattigpensionärer” i för stora nästan obelånade villor. Eller diverse människor som tror att de elaka miljardärerna sitter med alla pengar på ett bankkonto och skrattar åt alla mindre bemedlade.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om föräldrarna är ekonomiska katastrofer är det stor risk att barnen också blir det. Men det finns ju fler nivåer än så. Om föräldrarna (gärna med hjälp av skolan, men jag tror som sagt inte så mycket på det för den breda massan som inte har Jonas eller Putte i kommentarsfältet som lärare) väcker ett intresse i tidig ålder kan barnen utveckla det själva. Min mamma var ekonom och expert på bokföring, men mina föräldrar hade inte alls samma börsintresse som jag själv fått, ändå tack vare dem.

      Och även om jag håller med om att bokföring ger en grundläggande förståelse för ekonomi tror jag inte alls att det är nödvändigt att gå den vägen.

      Den där synen på "de elaka miljardärerna" tycker jag tyvärr går att hitta rätt högt upp i riksdagen.

      Radera
    2. Håller med, finns ju flertalet nyanser och att väcka ett intresse kan räcka långt, speciellt nu när det är så enkelt att gräva djupare på nätet själv.

      Ja bokföring är nog lite overkill, speciellt i tidig ålder eller om syftet bara är att få en ordnad ekonomi

      Jo tyvärr är det ju så, vilket är skrämmande, borde vara oacceptabelt för att använda deras språk.

      Radera
    3. Jag tycker i och för sig att bokföring är kul, men jag är rädd att man tappar många ungars intresse om man trycker för hårt på det. Fast det där får man väl känna av som förälder.

      Radera
    4. Ja jag tycker det är kul också så är ju lite biased. Man kan ju förklara det mer abstrakt (och felaktigt) som rich dad poor dad, att man varje månad har inkomster och utgifter medans skillnaden ackumuleras på hög. Sen kan man alltså med sina utgifter köpa tillgångar som ökar dina inkomster tex värdepapper, eller åtaganden (som faktiskt också är tillgångar) som ökar dina utgifter tex en bil, mobil, hus etc.
      Att få in tänket att man kan köpa inkomster och utgifter för sina pengar tror jag är givande

      Radera
    5. Ja, jag tror inte att man ska introducera 5- eller 10-åringar för dubbel bokföring, men just en enkel budget kan man ta ner till en nivå som blir begriplig för de flesta.

      Radera
  10. Perfekt ämne att ta upp på matten för barnen som annars för många kan känns som om de aldrig kommer få användning av det i det verkliga livet...
    Samt behöver man nog också förklara att man kan bli ekonomiskt fri, ge några exempel så att det inte bara är tal att räkna.

    Slår ett slag för smartmatte.

    Min barn får med sig detta och kommer veta om möjligheterna att bli ekonomiskt fri redan innan de tjänar första kronan (Våran minsting på 4år sa själv förra lördagen han ville köpa godis och aktie, så stolt).

    I övrigt planeras även att en summa skall tilldelas barnen när de är myndiga snarlikt hur det gjordes i boken Ritchest man in Babelon, först en summa samt råd kring hur man skall hantera dem för att få de att växa o när den har 3dubblats så planerar vi ge lika mycket till som ökningen de gjorde, förhoppningsvis har de snappat upp lite tidigare så de inte bränner start kapitalet på skräp o dåliga investeringar men gör det de så lär de sig verkligen att spara och investera för o lyckas trippa, lesson learnd!
    //Kemoko

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hur kan man känna att man inte får praktisk användning för matte?! Det tycker jag var det klart lättaste skolämnet att förstå nyttan med.

      Men visst, jag är rätt säker på att högstadiets mattelärare är mer ekonomiintresserade än hemkunskapslärarna, så det är nog där förändringen helst bör ske.

      Vill fyraåringen köpa aktier har du definitivt lyckats!

      Radera
  11. Har börjat visa 3åringen hans barnsparande i fonder på avanza. Det verkar som han tycker det är roligt, han frågar i och för sig mest vad det blåa och röda är förnågot. Har förklarat att vi köpt för en viss summa och nu har det blivit mer så nu skulle man kunna köpa fler böcker än innan(han gillar böcker). Har funderat på att introducera veckopeng och en bonuspeng när barnen blir äldre. Bonuspengen får man ränta på veckovis om man sparar, säg 10kr från början och 10% ränta veckovis och så nollas det vid årsslutet. Sparar man allt så blir det nästan 1500kr.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror att allt sånt där är skitbra. Även om han inte fattar allt nu blir ekonomi något lustfyllt i familjen och det går in att sparande nu ger belöning senare.

      Samma med veckopeng och liknande upplägg. Man får lära sig att pengar inte bara är något som finns eller inte finns som en slump, utan beror på hur man agerat.

      Radera
    2. Micke, hör av dig om du är intresserad av externa investerare. 10% ränta i veckan låter riktigt bra... :)

      Radera
    3. Jag tolkade Micke som 10 procents årsränta med veckovisa utbetalningar, men det spelar nog ingen roll så länge "investerarna" är ens egna barn. Poängen är att de ska lära sig att pengar blir fler om man inte bränner dem.

      Radera
  12. Att inget politiskt parti inser behovet av detta än idag har väl sina förklaringar. Deras ledningsgrupper består ju av Lyxfällan kandidater allihop, nästan.
    I övrigt är det bekvämt med undersåtar som inte fattar basal ekonomi och procent.
    Synd bara att denna lilla grupp politruker därmed bidrar till att cementera växande olikheter i samhället, tack vare att ekonomiska kunskaper enbart ska tillfalla de från rätt klass.
    Mvh investera-pengar.blogspot.com

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det vore intressant att se hur vanligt det är med Kronofogdeskulder i riksdagen jämfört med befolkningen i övrigt. I förhållande till sin inkomst är jag rätt säker på att de är överrepresenterade.

      Radera
  13. Förstår faktiskt inte varför privatekonomi skulle behöva vara ett eget ämne. Det är ju så otroligt enkelt egentligen, nästan så man skulle kunna lära ut allt som behövs i en tweet på 150 tecken (eller vad det nu får vara).
    Elever som vill ta till sig kunskapen skulle lätt kunna lära sig allt inom ramen för de befintliga ämnena. Och för de som inte vill hjälper det inte med ytterligare ett ämne.

    SvaraRadera
    Svar
    1. För eleverna spelar det nog ingen större roll om det är ett eget ämne eller ligger på ett eller flera andra. Värre är det för lärarna. Som det är nu ligger en stor del av privatekonomiundervisningen under det som heter "hem- och konsumentkunskap". Få, om ens någon blev lärare i det ämnet för att hon (att lägga till "eller han" känns överflödigt) brinner för privatekonomi. Står det i läroplanen kommer de såklart försöka, men det är lättare att lära av en som vet vad hon pratar om och dessutom tycker att ämnet är kul.

      Radera
  14. Har tidigare varit inne på att det borde vara ett obligatoriskt ämne i skolan. Men har ändrat mig. Detta är något man måste lära sig själv. Har man intresse fastnar det och man lär sig själv. Har man tur får man en hint i skolan eller om mer tur, föräldrar som lär och tjatar.. Men är man "ett hopplöst fall" så får man vandra den vägen.

    Alla är ju olika som tur är.

    När jag själv fick en "snilleblixt" av inflation samt pris på bostäder så vände vinden..:)

    Om man kan låna pengar idag som över tid kommer minska i värde och köpa en fastighet som över tid kommer öka i värde..

    Det var steg , ett, sen kommer det stegvis öka i oändligheten. ränta på ränta osv..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det verkar som att man får göra det själv, men tycker synd om de vars föräldrar är hopplösa fall. Det kan gå bra ändå, men det är dåliga odds om man inte heller får en push i skolan.

      Radera
  15. Nja jag tror det ligger mycket i hur man är själv. Kommer ihåg en kille i skolan som jag tyckte var smart. Dock fick han väldigt dåliga betyg, men han brydde sig inte så mycket utan gick sin egen väg. En del lärare tyckte han var rena pesten och säkert en jobbig ungjävel då han ifrågasatte det mesta i skolan :)

    När han idag varit och jobbat i bla usa, sålt av ett bolag och kan göra vad han vill, måste jag nog ge honom rätt :)

    Alla kan inte stöpas in i den socialdemokratiska normen som skolan bäddar för.

    Skolan kan nog vara bra för en del, men vissa borde man bara släppa lös.. Då vore vi igen ett land att räkna med. Alla ska inte bli raketforskare eller socialarbetare. Ett fåtal måste bli entreprenörer för att försörja resten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så är det, skolan passar inte alla och är man smart öppnar sig möjligheter andra bara kan drömma om. Jag tror som sagt inte heller att majoriteten barn och föräldrar kan räkna med att skolan lär ut privatekonomi på ett vettigt sätt under överskådlig tid, men jag tycker ändå att det är synd att den inte gör mer.

      Radera
    2. Jo jag håller med om att det är sorligt. De har ju inte ens gett det hela ett försök.

      En del lärare vet jag försöker av egen vilja, antar att de får lite tillbaks. Förhoppningsvis ett kram från en entusiastisk elev :)

      Själv kör vi med veckopeng, so far har det väl landat i att ungen har en liten susning om vad pengar är, eller vad man kan köpa för dem. Spara o ränta på ränta finns inte på kartan än iaf
      Jag har även byggt en aktieportfölj till ungen sen dag ett. men vad som ska göras med den om intresse finns blir en annan femma.

      Jag gillar att ge lite "vinkar" om hur man kan nå mål. Hur ska jag kunna köpa den julklappen till min syster?
      Hur mycket fattas?
      -Ok hur kan du tjäna ihop till det..kan du sälja nåt?

      ibland kommer det fram såna snilleblixtar att jag själv blir imponerad, då värmer det enormt:)
      Om det då krävs medel för inköp så lånar pappa gärna ut (utan ränta :))

      Radera
    3. Veckopeng och andra praktiska bevis för nyttan av ekonomiskt tänk går knappast att ersätta av skolan, för det där går ju att dra igång med tidigt. Jag blir beklämd när skolan pratar om att privatekonomi är för tidigt på högstadiet. Det är snarare för sent.

      Radera