Jag snubblade över en artikel och ett klipp från ett gammalt SVT-program jag inte längre kan se även om det skulle finnas kvar på nätet. Men det spelar ingen roll. Jag hör på
reporterns enfaldiga frågor att jag ändå inte hade orkat se
hela.
Men det här tycker jag var intressant. Jan Emanuel
Johansson dök för de flesta av oss upp i Expedition Robinson 2001
där han i finalen slog Jan Ulf ”Bröli” Dinkelspiel (Wikipedias
ord). Troligen för att de andra deltagarna inte kunde tänka sig att
ge en halv miljon till Nordnet-miljonären. Så istället gick
pengarna till Jan Emanuel som senare tjänat en kvarts miljard bara
på flyktingboenden.
Och det är vad artikeln/inslaget handlar om, att vara ”grisigt nyrik”. Eller rättare sagt att rikedom ger lycka, något han själv säger ”är ett oomkullrunkeligt faktum”. På frågan om pengarna gjort honom lyckligare svarar han:
”Ja, tvivels utan, lycka på ett sådant sätt att man är trygg. Trygghet och frihet är basen för att kunna vara lycklig. Om det är något som drar med sig olycka är det fattigdom.”
I inslaget berättar han om när dottern inte får vård på vårdcentralen och hur han då ringde sin privatläkare (jag anar att han ljuger om att han ens tog omvägen via 1177) och fick komma dit tjugo minuter senare. Det skulle jag säga definitivt vittnar om en trygghet som ger grund för lycka, även om vård och hälsa såklart inte är hugget i sten bara för att man är rik.
Säkert ger Jan Emanuels garage fyllt med
sportbilar också en slags lycka, även om jag inte förstår vitsen.
Och det faktum att han inte alltid varit rik kanske får honom att
uppskatta pengarna lite extra. För jag tror att man behöver
reflektera över de bra sakerna i livet. Det kan man göra utan att
kastas mellan ytterligheter, men har man varit fattig uppskattar man
nog pengar mer, har man varit sjuk uppskattar man god hälsa
osv.
Jag kommer aldrig ha Jan Emanuels möjligheter att köpa
en Lamborghini, men är övertygad om att även jag hade varit mindre
lycklig med mindre pengar. Jag hör ibland att pengar inte ger lycka,
men jag har hittills aldrig hört någon motivering jag kan tro på.
Finns en hel del forskning på pengar och lycka, den korta versionen är att det är en definitionsfråga om vad man anser är lycka. Massa mer pengar ger inte hållbar eufori och lycka, men välstånd ger trygghet, bättre livskvalitet och glädje.
SvaraRaderaKort beskrivet, efter du inte behöver oroa dig över vardagsräkningar samt har råd med en tvättmaskin (dvs har råd med vardagslyx som tjänar dig tid) så ger inte pengar dig någon lycka i sig självt.
Du kan dock använda pengar till att göra saker som gör dig glad, men detta får du inte per automatik bara för att du har pengar.
Precis så, det är ett medel men ingen garanti.
RaderaFör de flesta är nog pengar något som skulle göra dem lyckligare. Gråter hellre i en Mercedes än en Folkvagns-Bubbla.
RaderaSen har pengar som mycket annat avtagande marginalnytta. Så den största lyckoökningen kan fås om 'de fattiga'™ ökar sin förmögenhet. Har hört många klaga på att de har för lite pengar, men att de skulle ha för mycket? Aldrig.
Då föredrar jag nog en bubbla :)
RaderaNej, däremot kan de klaga på att andra har för mycket pengar.
Jag tror nog att lycka är ett intervall som vi alla befinner oss i, från eufori till ångest typ, och de flesta är väl oftast nånstans däremellan. Det är nog svårt att köpa sig uppåt i intervallet, men det går definitivt att köpa sig fri från anledningar att befinna sig i botten.
SvaraRaderaSå jag tror definitivt att man kan köpa sig ett bättre genomsnittsvälmående.
Jag har större tro än så, men givetvis gäller det inte för alla. Även miljardärer tar livet av sig.
RaderaRent generellt så borde fria människor vara lyckligare än trälar. Således borde pengar ge nytta, för utan det ingen frihet.
SvaraRaderaÄr man dock så pass rik så man känner sig fattig i jämförelse med sin omgivning, då blir det å andra sidan också kanske jobbigt med pengar. För många har ju det där till synes permanenta behovet av att strössla med pengarna, att bräcka de andra. Problemet är bara att det alltid finns någon som är rikare än du.
Mvh investera-pengar.blogspot.com
Känner man sig fattig när man rik bara för att man lyckats hitta ännu rikare att jämföra sig med är man nog bortom räddning. För precis som du skriver finns det alltid någon som är rikare.
RaderaJan Emanuel är väl för övrigt urtypen för en riktig sosse?
SvaraRaderaen Sosse-pamp säger sig alltid vara emot rikedom. Men så fort de får möjlighet förser de sig personligen rikligt med andras pengar. Samtidigt som de framhäver titeln arbetarklass.
Jag tror inte att han är emot rikedom. Å andra sidan undrar jag varje gång jag hör honom prata hur han fick idén att vara med i det partiet.
RaderaMitt sparkapital skänker mig trygghet och då är det nog lättare att vara lycklig. Jag bygger än så länge bara vidare på kapitalet medan jag fortfarande lönearbetar. Jag använder alltså inte sparkapitalet för att köpa sportbilar eller lyxjakter men ändå tycker jag att kapitalet höjer min nivå av lycka.
SvaraRaderaPengar på kontot tycker jag har ett värde i sig. Skulle jag bli sinnesförvirrad och vilja omsätta dem till sportbilar går ju det, men framförallt kan det köpa mig tid och mer grundläggande saker som mat och vård.
RaderaKöpa dig mer tid? Tycker inte direkt du värderar din tid särskilt högt med tanke på vissa besparingar som verkligen är allt annat än icke tidskrävande.
RaderaSom vad? Jag inser att det exempelvis tar längre tid att springa än att ta bilen, men det tror jag mig få igen i form av längre liv med bättre hälsa.
RaderaPengar ger lite beroende på mängden helt klart ökad trygghet och handlingsfrihet men även i många fall förbättrad självkänsla/självförtroende. Jag tycker det är en form av lycka men det kan man diskutera! Det enda negativa med mycket pengar är om det leder till ekonomisk stress vid nergångar på börsen eller vid misslyckade placeringar + eventuellt dåligt samvete när börsen går oförtjänt bra men det är väl som man brukar säga I-landsproblem!
SvaraRaderaVisst kan pengar skapa stress, men den största ekonomiska stressen måste ändå vara när man saknar dem.
RaderaAbsolut - den stressen hade jag gjort nästan vad som helst i laglig form för att undvika - att inte ha en krona i lån/skuld är oerhört skönt även om det kanske hade varit mer lönsamt att ha det och placera pengarna till bättre avkastning (se där dök det upp lite ekonomisk stress ändå!).
RaderaJag är också (onödigt?) rädd för skuld. Hellre bli av med den först, om jag hade haft någon, även om det egentligen hade lönat sig att ha kvar skulden.
RaderaTycker inte heller om skuld. Mina enda (finansiella) skulder är studielån och bostadslån. Snabba cash folket brukar tycka jag är ointressant när de får reda på det och avslutar samtalet...
RaderaJag har aldrig haft bolån. Kanske hade det varit ekonomiskt vettigt, men jag vägrar när jag inte behöver. Och ja, de där samtalen ger en viss kick. Först brukar de fråga om bolån och när jag inte har det går de över till att prata konsumtionslån (eller tvärtom). "Jaha, inte det heller... Hmm, då får jag nog tacka för mig..."
RaderaNå det hade väl säkert gått att fixa bort bolånet då när jag löste ut huset från en nära anhörigs dödsbo. Men jag tog den enkla vägen i det läget, det var så mycket annat att tänka på. Belåningen är ungefär 12% i dagsläget så jag har snarare varit lite inne på tanken att öka belåningen och lägga in kapitalet på börsen.
RaderaMen så var det då det där med att jag inte gillar belåning. Är väl för försiktigt lagd.
En komplex frågeställning.
SvaraRaderaPersonligen upplever jag att min ekonomi ger en viss trygghet trots allt. Sedan har jag i livet varit allra längst ner på botten och kommer ihåg att jag då tänkte "innan jag gör något riktigt dumt så lämnar jag allt bakom mig och köper en präktig jordenruntresa för att få lite andra perspektiv". Så den tryggheten hade jag då för länge sedan när mörkret var på väg att sluka mig.
Sedan har jag (flera) flyktigt bekanta i min egen ålder-isch som senaste åren valt att avsluta sina liv trots iaf vad det verkade framgång, pengar, familj, barn och barnbarn. Så uppenbarligen hjälpte i princip ingenting i dessa fall.
En klinisk depression kan drabba vem som helst.
Tragiskt! Det vore för övrigt intressant att se statistik på hur ofta självmord delvis bottnar i ekonomi. För att inte tala om hur ofta skilsmässor gör det.
RaderaJa, bara anlita ett medium och börja ställa lite frågor... ;)
RaderaDet är förstås ett problem. Tänkte mer att anhöriga kunde ha ett hum om orsakerna.
RaderaDet var faktiskt mycket värre än vad du tror angående vem som skulle vinna exp robinson (fritt från mitt minne nu) Tidigare år så avgjordes det av att de andra deltagarna röstade, men detta året skulle också tv tittarna få bestämma så deras röster blev värda en del också, pressen slog såklart upp det stort om hur rik dinkelspiel var så därför fick jan emanuel tv rösterna och vann Robinson (går såklart inte att veta om han ändå hade fått dom)
SvaraRaderaDet hade nog kvittat, Jan Emanuel hade vunnit ändå.
RaderaFör övrigt uppskattade jag upplägget första året, då varje deltagare fick motivera varför de röstade som de gjorde.
Mitt och min sambos sparande och låga utgifter tillät mig att säga upp mig när arbetsgivaren inte kunde sammarbeta och varje arbetsdag föranleddes av jobbångest. Ville inte dit. Så nu pluggar jag på distans inom en ny bransch
SvaraRaderaAtt ha det valet är guld värt.
RaderaBra gjort Micke !!
RaderaStarkt av dig att stå upp för dig själv. För många knyter näven i fickan.
RaderaJa, jag tycker att förvånansvärt många verkar nöja sig med något de inte trivs med. "Om sju år kan jag trappa ner, så jag letar inget nytt jobb nu." SJU ÅR?!
RaderaSlås alltid hur extremt förutsägbara många med mkt pengar är. Kan de inte hitta på något annat än att köra Lamborghini, köpa samma klockmärken, samma typ av båtar, den ena bara några meter längre än den andra? Tråååkigt. Spelar ingen roll om du är en Janne, en fotbollskung, en Instagram finansinfluencer, en rysk oligark, en saudisk kronprins, etc - alla gör ju i princip samma sak, samtidigt som de så gärna vill vara unika och visa upp sig..
SvaraRaderaKan de inte ha nåt intresse som sticker ut lite? Samla frimärken kanske, det är ju klart unikare än att som snart 50 årig gubbe köra Lambo utan nummerskylt..
Ja, Lamborghini verkar alltid vara förstavalet. Jag skulle inte vilja ha en, och det säger jag inte bara för att jag inte har råd. Vilket jag förresten inte vet, så ointresserad är jag.
RaderaAv vad jag läst mig till - vilket i och för sig är något begränsat - behöver det inte bli SÅ övermåttan kostsamt att äga en "superbil" i stil med Lamborghini under en begränsad period. Det som normalt är största kostnaden för en bil - värdeminskningen - tenderar nämligen att vara synnerligen måttlig för attraktiva modeller med begränsad tillgång. Dvs det finns alltid nån annan dumskalle som är beredd att ge mer eller mindre vad man själv gav när man tröttnat på bilen.
RaderaDäremot kostar det förmodligen rejält att skatta och försäkra, för att inte tala om däck och service. Och man kanske inte heller parkerar den på gästparkeringen i sitt average hyreshusområde utan den ska nog gärna stå lite säkrare till typ låst garage, inte heller gratis om man bor i en större stad.
Det som dock slog mig den enda gång jag suttit i en Lamborghini - när vi fick testa en ett par varv på en racerbana under en konferens jag var på för ett antal år sen - var hur totalt opraktisk den är som bil betraktat. Rent tvåsitsig och bagagutrymme för en weekendresa ungefär. Dessutom i en bil som framstod som för klumpig för banan vi körde på och som alltså varken är en tävlingsbanebil eller en bekväm långfärdsbil med plats för bagage för två för en rejäl Europaresa. Har för mig att detta var en Gallardo, så nån sån ska jag i alla fall aldrig köpa...
Jag håller precis på att göra mig av med en pickup från 2001 för att den är för dyr i skatt och försäkring. Jag undrar vad en Lamborghini skulle kosta mig per år.
RaderaOch ja, jag är mycket sällan över 80 km/h oavsett bil och då känns det lite dumt att köpa en sportbil som gör 0-[en hastighet jag aldrig når] på X sekunder.
Det måste vara lite jobbigt för Lamborghiniförarna nu när många Teslamodeller är väsentligt snabbare och har bättre prestanda.
RaderaMen det handlar inte om det, det handlar ju om vilken image man tror sig kunna köpa, eller iallafall tror att andra ska tro....
Få bilägare köper dem väl för att kunna tävla. Åtminstone inte i hastighet.
RaderaAntagligen inte och det gäller - fast på ett annat sätt - även för lyxklockor typ Rolex m.fl - de köps sannolikt sällan för att få bättre koll på tiden - de är ibland faktiskt sämre på just det än klockor för någon tusenlapp - utan av helt andra skäl!
RaderaMen lyxklockor verkar vara gångbara på begagnatmarknaden - Klockor som nya kostar 250.000 kr och uppåt säljs tydligen för 3 - 4 gånger högre pris på auktion eftersom det är tokbrist på nya klockor enligt en artikel i dagens DI! Det hade kanske blivit likadant om tillgången på bensin och diesel börjat tryta.....
Lyxklockor är mindre värt för mig. Jag har klocka i telefonen.
RaderaÄger man inte ett eget jetplan och en helikopter för att ta sig till och från flygplatsen där man har sitt plan, ja då är man knappast rik.
SvaraRaderaJan Emanuel Johanssons linsaktivism är något annat än rikedom, ja en del skulle nog säga att han visar upp sin fattigdom på så många sätt han kan. Sin inre fattigdom.
Jag tycker gränsen kan sättas betydligt lägre än så.
RaderaNär det gäller Jan Emanuel vet jag för lite om honom för att ha några starka åsikter. I mitt flöde dyker han inte upp särskilt ofta, men det betyder inte att han inte är linslus.
Han valsar runt i Roslagens lokala blaskan ibland. Oftast handlar det om affärer som han har med andra original här på bygden. Lite gammaldags grosshandlarstuk finns det fortfarande kvar. Känns som de sitter och groggar, för en del konstiga affärer verkar ske./M
RaderaDet känns också som att han är tacksam att skriva om. Han ser lite udda ut för att vara sosse och entreprenör i bidragsbranschen, och så är han ju verbal och säger citatvänliga saker.
RaderaHan ser så jä-hävla sur ut dock varje gång jag ser honom på Nybrogatan, inte på något vis nöjd och tillfreds...
SvaraRaderaHans revisor kanske har kontor där :) Eller också ingår sur blick i konceptet tuff mc-kille. HA-killar går sällan runt och gnolar.
RaderaKanske skinnbrallorna är för tajta, det kan ge vem som helst mörker i blicken!
RaderaHahaha! Den erfarenheten saknar jag.
RaderaHan har en lägenhet på Östermalm.
RaderaJa, det framgår av den länkade artikeln, men han kan ju ändå vara på väg till revisorn.
Radera