söndag 15 maj 2022

”Sälj sommarstugan!”

Här är ett svårlöst problem! I Norge har man precis som i Sverige rätt att sälja sitt hus till vem man vill, och den som har pengar och intresse kan köpa ett gäng med hus och lägga på hög. Problemet är att kommuner fulla av sommarstugor dör lite grann under en stor del av året.


Den där slottsruinen funkar ju bäst på sommaren ...

I Norge skiljer man på primærbolig, där man bor på heltid, och sekundærbolig. Det är mycket lägre skatt på heltidsbostaden, men trots det har var och varannan människa en ”hytte”, och de tenderar att hamna i natursköna kommuner med bra skidåkning eller fiske. Även i dessa kommuner finns behov av daghem, åldringsvård och butiker, men ju färre som bor där året runt, desto mindre pengar finns det till att täcka servicebehovet.

Dessutom köper skogsbolag upp gårdar för att få tillgång till den tillhörande skogen och låter sedan flera hundra kvadratmeter boningshus stå tomma och förfalla. Så jag har viss förståelse för kommuner som uppmanar sommargäster att sälja eller hyra ut, även om jag inte är säker på att det är rätt väg att gå.

Så hur ska man göra då? Bara acceptera att platser som Tjøtta eller för den delen Visby eller Borgholm ska ligga i träda nio månader om året? Skattevägen tror jag inte på långsiktigt, den kan möjligen påverka på marginalen.

Annars får man väl göra vad man kan för att locka skattebetalare. Blir det tillräckligt attraktivt kanske man kan få sommargästerna att istället sälja huset/lägenheten i stan och flytta ut på heltid. Men då måste det först finnas en bra skola till barnen, matbutiker osv. Det är inte lätt och jag är glad att jag inte är kommunalpolitiker. Det enda jag vet är att jag inte hade lagt pengar på en kommunpoet eller en konstutställning för maskar och svampar, men det känns ju rätt grundläggande.

34 kommentarer:

  1. Jag tror definitivt på skattevägen (fast tvärtom). Gör man det attraktivt att bo i vissa delar pga lägre skatter, eller bra service för det man betalar kommer det nog locka folk.

    Tyvärr har vi ju en stat i Sverige som dikterar vad kommunerna måste göra, och det kommunala självbestämmandet gör mest ut på att administrera statens diktat.

    Gör istället kommunerna självständiga på riktigt så kommer de kommuner som vill kunna blomstra året om.

    Jag tror även att länder som inser att det är klokt att vara konkurrenskraftig kommer bli framgångsrika framöver genom att locka till sig de bästa från den chanserande västvärlden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, möjligen åt det hållet. I alla fall tror jag bra skolor kan locka barnfamiljer och det är väl där pengarna finns för kommunen.

      Och definitivt på landsnivå.

      Radera
  2. Ser att i Norra Värmland är det många hus som förfaller.
    Vem äger dessa..
    Känns som de har stått tomma sen Kristina utvandrade..
    Brukar att stanna bilen ibland och beundra detta fantastiska landskap.
    Inga fotspår i snön .. en blir lite påverkat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och billiga är de också. Problemet är väl att det är ont om jobb, om man inte ska pendla till Norge.

      Radera
    2. Har också noterat att norra Värmland är i förfall. Vägen efter Karlstad upp mot Branäs/Sälen är fruktansvärd längs vissa sträckor. Filipstad har ju strategin att fylla alla tömma bostäder med låg- och outbildade araber och afrikaner. Kunde ju varit en lösning om dessa skapat riktiga jobb och inte visat sig vara helt omöjliga att få i försörjning. Men polis och socialtjänst har ju fullt upp.

      Radera
    3. Svårt att sätta dem i jobb i en region som redan har hög arbetslöshet. När de inte kan språket ligger de rätt långt ner på listan även om de hade haft hög och adekvat utbildning. Men det kan ju i och för sig tycka att dessa kommuner borde ha tänkt på.

      Radera
    4. Troligen ägs många fastigheter i Nordvärmland som i andra glesbygdsområden av ättlingar till tidigare ägare, där antingen tidigare ägare eller barn och ättlingar flyttat ut.
      Har själv fritidshus i Nordvärmland den vägen genom att min svärmor vuxit upp där. Jag upplever inte något allmänt förfall även om det är många hus som ägs av folk som bor på annan ort. Snarare verkar det som att attraktionskraften ökat på senare år, både för fastigheter där det ingår skog och för rena fritidshus. Populärt inte minst bland norrmän och holländare. Men visst skulle väg 62 må bra av lite upprustning...

      Radera
    5. Även om du garanterat har bättre koll på värmländska fastigheter skulle jag vilja påstå att det varierar kraftigt. Längs vissa småvägar ser man ruckel efter ruckel. Den typ av hus som ser ut att hållas ihop av färgen, som efter decennier av eftersatt underhåll är på väg att ramla av.

      Innan jag flyttade till Norge lekte jag med tanken på att köpa ett litet hus i Värmland att ha medan jag letade, för att kunna ställa mina grejer i så att jag fick sälja av mina lägenheter. Det fanns fullt beboeliga hus att köpa för så lite som hundratusen.

      Radera
  3. Norge reglerar det med boplikt:
    https://www.huseierne.no/nyheter/45-kommuner-har-boplikt-i-2020/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag vet inte vad nackdelarna är. för jag antar att det finns sådana. Om inte annat att det tar tid att implementera.

      Radera
  4. Ja, det där är ju ett aber även i Sverige. Min by ligger vid ett par sjöar, längst strandlinjerna finns för all del permanentboenden, men även fritidshus/sommarstugor i hundratal. Men risken att skogsbolag ska köpa upp här är null, och samhällets struktur sväljer sommargästerna utan större problem.

    Som kommunpolitiker är det ett större problem med en stadigt ökande del av äldre innevånare, inte minst i kommunens stad som lockar pensionärer som florida ungefär. I kombination med att kommunen är relativt vidsträckt leder det till en tuff situation vad gäller äldreomsorgen.
    /Jonas B

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, då skulle det väl vara fint att ha fler skattebetalande i yrkesför ålder som väger upp äldreomsorgen. Problemet för landsbygden kan bli att man bor där tills man gått ut skolan. Sedan flyttar man till stan och flyttar tillbaka igen när det är dags för pension.

      Radera
    2. Ja, kommunens stad är pytteliten och pittoresk och ligger vid landets andra största sjö, jag förstår att den lockar och jag applåderar inflytt av både unga och pensionärer, vi behöver bara ha manskap och ekonomi att hålla all samhällelig verksamhet igång för dessa som samtliga invånare.

      Radera
  5. Annan anonym15 maj 2022 12:16

    Ett enkelt sätt skulle vara att ägare av fritidshus skattade en fjärdedel av året i den kommun där fritidshuset finns. Dvs en fjärdedel av inkomst av tjänst går till den kommunen.
    Ja, nuvarande avgift (fastighetsskatt) blir kvar eller så får den kvittas mot aktuell skatt.
    Och BR-innehavare i tex Åre då ? (det är ju föreningen som är fastighetsägare). BR-innehavare finns ju som offentlig handling, så det är alltså lättlöst.

    Och varför en fjärdedel? Fem veckors semester plus lör-sö blir ca hundra dagar och ca en fjärdedel av året. Ock så är sommarmånaderna fyra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Intressant idé! Fast fyra sommarmånader är det väl knappast norr om Skåne?

      Radera
    2. Varifrån har du uppgiften att medlemmar i bostadsrättsföreningar (det är så det fungerar, ingen är "innehavare av en bostadsrätt) skulle finnas som "offentlig handling"? De enda som har register över medlemmarna är respektive bostadsrättsförening, och det är bostadsrättsföreningen som är fastighetsägare så i fastighetsregistret är det den som finns registrerad, inte dess medlemmar.

      Radera
    3. Annan anonym16 maj 2022 11:45

      Oj, blev Stefan Larsson rädd nu? Det är visst riksdag och regering som författare och stiftar lag i Sverige. Det är därifrån uppgiften kommer. Kan rekommendera att titta i lagtexten.

      Radera
    4. Fast att riksdagen stiftar lagar var väl egentligen inte svar på frågan. För övrigt är lagboken en ganska tjock lunta, så en länk eller åtminstone en precisering hade varit uppskattad.

      Radera
    5. Annan anonym16 maj 2022 13:44

      trettio sekunder på duckduckgo ger
      https://lagen.nu/1991:614

      Radera
    6. Och någonstans i all den textmassan finns svaret på Stefans fråga? Alltså:

      "Varifrån har du uppgiften att medlemmar i bostadsrättsföreningar (det är så det fungerar, ingen är 'innehavare av en bostadsrätt') skulle finnas som 'offentlig handling'?"

      Radera
    7. Annan anonym16 maj 2022 14:32

      Som sagt, den har jag fått från lagen. Den lag som är länkad ovan.
      Titta i källmaterialet och tänk själv. Det är alltför vanligt att det inte görs.

      Radera
    8. Mm, särskilt om det tar en timme av ens liv att göra det.

      Men jag överlåter diskussionen till dig och Stefan. Vi får se om han tycker frågeställningen är tillräckligt intressant för att lägga ner tiden.

      Radera
    9. Annan anonym16 maj 2022 15:16

      Närmare fem minuter skulle jag säga, men vi är alla olika. Sedan var det ju trots allt ett stickspår på blogginläggets ämne om kommuner och sommarboende (tillfälligt boende) och hur nuvarande ekonomiska förutsättning i skattehänseende inverkar.

      Ser fram emot Stefans ev. kommentar/inlägg.

      Radera
    10. Stickspår är helt okej, och jag tror att ni klarar den diskussionen alldeles utmärkt själva.

      Radera
    11. Jag blev inte det minsta rädd - jag är bara noga med fakta. Och då det sedan tidigare förts diskussioner om att upprätta ett centralt register över bostadsrätter för att införa någon form av beskattning liknande den för fastigheter råkar jag veta att det inte existerar något sådant register idag. Så lycka till med att hitta medlemmar i landets alla BRF'er via "offentlig handling"...

      Radera
    12. Annan anonym16 maj 2022 17:41

      Helt korrekt Stefan Larsso, det finns inte ett sådant centralt register idag. Det har jag heller aldrig påstått.
      Men som framgår av lagtexten existerar dessa uppgifter redan, men distribuerat.
      Och som även förstås av mitt ursprungliga inlägg, att en fjärdedel av inkomstskatten skulle gå till diskuterade kommuner, inte heller existerar lagmässigt. Alltså är mitt inlägg framåtriktat, inte vad som finns idag.

      Sen får jag å alla juristers vägnar be om ursäkt att begreppet "innehavare av bostadsrätt" används flitigt i lagtext (tex i länkad lagtext), då det enligt dig Stefan "ingen är "innehavare av en bostadsrätt"".
      Frågan är hur nu vi går vidare här; advokatsamfundet kanske kan påtala detta faktum, med advokaterna utgör ju endast en lite del av den samlade juristkåren? Du kanske har en god idé om hur det kan hanteras framöver, Stefan, för uppenbart felaktiga lagar kan vi väl inte ha?

      Radera
    13. Självklart kan vi inte ha felaktiga lagar - däremot verkar man få stå ut med att många inklusive jurister uttrycker sig slarvigt.
      Bor man i bostadsrätt är man per definition medlem i en bostadsrättsförening (BRF) genom att man äger en andel i föreningen som ger en rätt att disponera en lägenhet. Så på ett sätt kanske uttrycket "innehavare av en bostadsrätt" är juridiskt korrekt om det anger ägandet av själva andelen i BRF'en och inte lägenheten. My bad i så fall.
      Den detalj jag främst vände mig mot var dock att det idag skulle existera uppgifter om alla bostadsrättsägare via "offentlig handling" eftersom det inte gör det. Uppgifterna om vem som är medlem finns i respektive BRF's register och dessa uppgifter utgör inte offentlig handling eftersom sådana bara finns hos myndigheter och motsvarande. Jag tror inte heller att du som random privatperson skulle få ut medlemsregistret från en random BRF om du bad om det.

      Radera
    14. Annan anonym17 maj 2022 13:32

      "Jag tror inte heller att du som random privatperson skulle få ut medlemsregistret från en random BRF om du bad om det."

      Du tror fel Stefan. Du som säger att "jag är bara noga med fakta" kanske ska kolla upp fakta innan?

      Låt oss titta på "offentlig" och dess synonymer:
      allmän, officiell, publik, öppen, tillgänglig för allmänheten

      "Handling":
      dokument, akt, papper, urkund (och urkund: källa, källskrift, grundtext; skriftlig handling, dokument, aktstycke)

      Så jo, uppgifterna/akten/urkunden/skriflig är publika. Se lagtext.

      F.ö har jag själv tagit fram uppgifter med stöd från nämnda lag vid ett flertal tillfällen.
      Har du provat och fått nej Stefan? Hur gick du vidare i såfall?

      Radera
    15. Nej jag har inte prövat, men jag blev förvånad när du skrev att uppgifter om medlemmar i en BRF skulle vara offentliga uppgifter. Begreppet "offentlig handling" kan de inte omfattas av eftersom en BRF är en privat sammanslutning och inte en myndighet. Men du säger alltså att en BRF på en fråga från "vem som helst" är skyldig att lämna ut sitt medlemsregister? Intressant fråga som jag får fråga vår ekonomiska förvaltare om - sitter själv i styrelsen för den BRF jag bor i.

      Radera
    16. Annan anonym18 maj 2022 15:07

      Du kanske blandar ihop det med "allmän handling som är offentlig"? I lagtext syns allmän handling, däremot inte offentlig handling. Allmän handling förvaras/hanteras av myndighet.
      Min ursprungliga formulering kanske har ett djup, eller kräver för-förståelse, och som därför gick många förbi.

      Hur som helst, om du frågar inom BRF så finns möjligheten att inte alla är inlästa på lagtext och praxis. Har själv upplevt att det kan bli flera turer fram och åter innan representanten för BRF har tagit kontakt med jurist eller juridiskt kunniga personer. Men utkomsten är lika varje gång - det är lagtexten som gäller. Och uppgifterna är tillgängliga för utomstående.

      Som sagt, detta gäller för närvarande.

      Tillbaka till ursprungsfrågan som berörde hur Sparos frågeställning skulle kunna lösas i framtiden: Om staten vill ha in uppgifterna, oberoende av om nuvarande lag gällde eller inte, så skulle naturligtvis staten/riksdag/regering författa och stifta en sådan lag så att alla uppgifter måste levereras in till aktuell utpekad myndighet, naturligtvis med hot om våld som sista åtgärd mot de som inte följer den då aktuella lagstiftningen. Det är ju naturligtvis inget nytt, så fungerar det ju alltid.

      Radera
  6. Kommuner som ligger med sjö/havsläge kan ju se till att mycket större utsträckning än idag bygga attraktiva sjöbodar endast för de som är skrivna i kommunen, då kommer de iallafall få in mer skatt 😀.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fastighetsskatt, eller tänker du att fler flyttar in till kommunen för att kunna köpa en sjöbod?

      Radera
  7. Kommunpoeten gav Tranemo mycket publicitet för pengarna. All publicitet är bra publicitet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fråga Paolo Roberto, Lotta Bromé eller Martin Timell om det verkligen stämmer ;-)

      Radera