fredag 20 maj 2022

Utan elektriker stannar Sverige

Sverige har vid sidan av den höga arbetslösheten stor brist på elektriker och elinstallatörer, och nu finns helt enkelt inga att anställa. Problemen beskylls att alla gymnasieprogram inte gett behörighet till högskole- och universitetsstudier.

Jag tror att det snarare är tvärtom. När jag gick på gymnasiet var yrkesutbildningar generellt tvååriga medan teoretiska program var treåriga. Sedan la man till ett år på de praktiska programmen. Jag vet inte om de lärde sig mer på det eller om det ens var tanken. Som jag minns det var det viktigast att ”byggarna” inte skulle känna sig underlägsna.

Och varför skulle de göra det?! Elektriker, snickare, betongarbetare osv är hedervärda yrken som krävs för att samhället ska fungera, precis som barnskötare, städare och hemtjänstpersonal. Ta bort landets samtliga genusvetare, jämställdhetssamordnare och mångfaldsanalytiker och testa vad som händer. Troligen inte mer än att det blev lite skattepengar över till annat. Gör sedan samma experiment med målare och rörmokare, och samhället går på knäna inom en kvart.


Yngst på firman.

Sluta låtsas som att alla är lika med likadana behov. En del är bra på att jobba praktiskt med sina händer, en del på att analysera siffror, en del är konstnärliga och en del är fantastiska på att jobba med människor.

Börja nu skapa utbildningar för landets framtida behov och fyll dem med duktiga lärare. Inse att det inte är allas dröm att plugga tills de fyllt 25 och att det heller inte finns någon anledning att de ska göra det. Annars kommer företag efter företag, bransch efter bransch att tappa sin internationella konkurrenskraft tills Stockholmsbörsen är nere på noll. Och hela vägen ner blir det ännu mindre skattepengar att lägga på bra utbildningar.

32 kommentarer:

  1. "...och fyll dem med duktiga lärare." Hur är det tänkt att det ska gå till. Lärare är förmodligen Sveriges mest devalverade yrke.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Är inte ämnet svenska får man väl rekrytera utomlands om det behövs.

      Radera
    2. Jag kan nog tycka att staten inte ska äga utbildningarna på planekonomiskt vis och konstant misslyckas med att tillgodose de behov som finns på marknaden.

      Ja, skolgång och allas möjlighet till att lära sig läsa och skriva etc kan staten ansvara för men varöf rska staten ansvara för diverse meningslösa utbildningar och folks skolgång uppemot 30 års ålder?

      Korta skolgången till 6 år för att lära sig de grundläggande sakerna som läsa, skriva, räknesätten och andra grundläggande principer för att verka i samhället. Låt sedan privata aktörer och företag sköta fortbildningen utan statlig ersättnign för att försörja sin bransch med rätt kompetens.

      Ju bättre förmåner de erbjuder desto bättre och mer skärpta sökande kommer de få och de flesta utbildningar kommer bli gratis och finansieras av branschen som vill ha välutbildade duktiga människor.

      Men vi sitter fast så djupt i idén om att staten måste äga en massa frågor att vi kontant tror att mer överstatlighet, reglering och styrning kommer förbättra situationen då det är precis det som försatt oss i den situation vi är i.

      Radera
    3. Framförallt tycker jag tidsaspekten är central. När näringslivet (eller polisen eller någon annan) slår larm om att det finns för lite folk är det inte bara att trycka på en knapp för att lösa det, på samma sätt som att bönderna inte plötsligt kan börja odla mer när det är tomt i butikshyllorna. Här måste man ha framförhållning och våga se problemen tidigt, ÄVEN om inte skiter träffar fläkten förrän nästa mandatperiod.

      Att dra ner grundskolan till sex år tycker jag är i djärvaste laget, även om det antagligen är en massa i grundskoleundervisningen som inte borde finnas där.

      Men du har rätt i att marknaden måste in tidigare, och då måste de tillåtas göra det. Politiker ska ta sina bitar på allvar och backa undan från resten.

      Radera
    4. Ja och det är därför näringslivet behöver sköta detta enligt marknadsmässiga principer istället för staten enligt planekonomiska principer. Inom vissa ramar kommer man få skrån som försöker skydda sina verksamheter och utbildningar och skapa artificiell brist för att pressa upp priset men det sker redan idag och jag tror marknaden är bättre på att lösa det än vad staten är.

      6-årig grundskola räcker sannolikt till att lära sig grunderna för att verka i samhället och efter det kommer vidareutbildning inom olika branscher och yrken att variera med komplexitet och behov.

      Radera
    5. I en rimlig värld skulle staten kunna stå för det långsiktiga tänket som näringslivet kanske inte alltid gör. Fast nu är det snarare tvärtom, att politiker aldrig tänker längre än till nästa val medan företagen vill leva vidare och tar höjd för det.

      Jag vet inte. Jag hade definitivt inte "grunderna för att verka i samhället" när jag gått sex år i skolan, och då var jag ändå en lillgammal plugghäst i ett system jag tror var helt överlägset dagens.

      Radera
    6. Då kanske vi har olika bild kring vad grunderna är och i ett sådant system förväntas du läsa vidare på någon form av vidareutbildning eller yrkesförberedande utbildning. Den är bara anpassad till verklighetens behov istället för konstruerade behov som idag.

      Radera
    7. Verkligheten gillar jag! Eller ja, ibland inte, men jag gillar tanken att utbildningar är anpassade till den verklighet de ska existera i.

      Radera
  2. Försök att kommunicera med en kommunikatör på SVT. Försökte ställa en specifik fråga ett antal gånger svaret blir bara en massa ludd utan något konkret. Tror inte arbetslivet blir bättre av kommunikatörer ett helt onödigt arbete bland mycket annat i den vägen. Dags att dra ner på högskoleutbildning och lägga pengarna på yrkesutbildning.
    Sedan verkar det som attityden till "lågutbildade" har ändrats de senaste årtionde alltmer, det finns ett förakt och ett epitetnedsättande som yttrar sig uttryck som ,white trash eller de där livets hårda skola typerna. Kanske alltfler hamnar snett just för att de tvingas till alltför mycket teoretisk utbildning,människor som skulle passa mer på en renodlad praktisk yrkesutbildning där de känner att de kan göra ett bra jobb. Alla behöver kanske inte ens en specifik utbildning, det finns ju jobb man kan lära sig på plats. Oftast jobb som samhället skulle stå sig slätt utan om det inte fanns folk som gjorde dem.
    Blicken riktas alldeles för mycket åt högre utbildning som det mest hedervärda att göra men det har helt klart blivit en snedfördelning och behovet av högskoleutbildade som genusvetare, kommunikatörer och liknade känns inte stort, medans det på andra håll är stort behov av utbildade, som t ex inom sjukvården. Vi har vänt upp och ner på pyramiden helt enkelt för att alla ska få samma "chans". Intentionerna var kanske goda men det blev helt fel och inte mer jämställt. Stoltheten över att vara arbetare har i stort sett försvunnit.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag hängde inte riktigt med på varför högskoleutbildningarna är för många (eller får mör mycket pengar) för att kommunikatörerna på SVT inte är bra på att kommunicera.

      Men jag håller med om att överheten ger uttryck för ett förakt mot lågutbildade och människor som jobbar i praktiska yrken. Och då hjälper det inte om intentionerna är goda.

      Och självklart finns en koppling mellan att jobba praktiskt och att inte vilja utbilda sig teoretiskt. Det gäller inte alla, men många som vill jobba med händerna är inte särskilt intresserade av att sitta på skolbänken. Vilket heller inte behövs. Klart att det behövs teoretiska kunskaper för att exempelvis bli elektriker, men det kanske inte kräver att man sitter på teoretiska utbildningar dagligen i fem år.

      Radera
    2. Vet inte vad kommunikatörer har för utbildning men de är antagligen högskoleutbildade. Kanske fyller de någon funktion men kan tycka att de känns lika onödiga som genusvetare och dylikt. Ens tvivel minskar ju inte för att man har med SVT:s kommunikatörer att göra som exempel. Har det inte gått inflation i högskoleutbildning. Känns som de finns en massa hittepåjobb för att få plats med alla. Folk som verkar sitta på sina innehållslösa jobb framför datorer och gnäller för att de är understimulerade men får bra betalt för att skapa någon slags innehåll som oftast går ut över oss andra som värdegrundsarbete, tusen miljoner riktlinjer och påbud och liknade, var si gör så! Jäkligt tröttsamt.

      Radera
    3. Jag vet för lite om kommunikatörer, men det finns avarter inom alla skrån.

      Att det gått inflation i högskoleutbildningar är jag helt övertygad om.

      Radera
  3. Naturligtvis beror det på betygen. Att det finns betyg gör eleverna olyckliga och stressade. Ta bort betygen så löser det här sig automatiskt. Ingen mer inflation, betygsinflation, inget mer av att Sverige hamnar sist i några tester, vare sig svenska eller utländska.
    Sverigebilden är återupprättad! Det är självklart vägen till att Sverige befäster sin ledning å humanistiska stormakt.

    För att inte tala om läxor! DET är helt klart antidemokratiskt, och enbart tanken på att eleverna ska prestera något, ja det är faktiskt rasistiskt och ligger klart inom ramen för hets mot folkgruppen elever. Att sedan upprätthålla kravet att anställda måste producera på sin arbetsplats, det är helt oacceptabelt. Det är inte OK. Avskaffa arbete och lagstifta om inkomst. Endast så kan Sverige kasta av sig sitt ok av slavägarskap, kolonialism och öppen rasistisk diskriminering. Vi har varit naiva. Halleluja!

    Heja populism, vänsterpopulism är demokratiskt, övrigt är påverkansoperation, med säkerhet direkt från Putins mun.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag fattar att betyg blir ett jobbigt moment för barn som inte har lätt för sig, men förr eller senare bedöms man oavsett. Även om det skulle finnas pengar till att utbilda alla till allt, så att betygen inte behövdes för att välja vilka som ska få gå en utbildning, gör arbetsmarknaden den graderingen. Bättre att få det tidigare.

      Och nej, läxor är inte rasism :) Jag fattar att du skriver det som ett satiriskt inslag, men tankarna finns på riktigt:
      https://sverigesradio.se/artikel/4757506

      Radera
  4. Elektriker är riktiga hjältar! De vet vad en riktigt oskön stöt kan göra men ändå fortsätter de enträget att koppla ihop koppartrådarna så att jag kan få skörda frukterna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, tycker detsamma om rörmokarna. En bekant som jobbar som rörmokare brukar säga att han blir helt täckt i bajs lite nu och då när han håller på och jobbar. Det slipper jag på min kontorsplats, om man inte får räkna alla bajsmackor man serveras löpande av det inkompetenta ledarskapet.

      Radera
    2. Haha! Ja en bajsdusch låter inte heller så trevligt. Min kontorsstol känns bättre och bättre nu.

      Radera
    3. Alltså ibland funderar jag på om det inte hade varit bättre att bokstavligen bli täckt av bajs än att försöka hantera de bajsmackor man får serverade på kontoret ibland

      Radera
    4. Inne på en kort paus mellan inspektion av två bikupor slår det mig att man som biodlare får bägge de där - både stötar i form av klart osköna stick OCH får dräkten systematiskt täckt av mer och mer bajs.

      Radera
  5. Gällande högskolan har jag för mig att man möter efterfrågan. Men inte från marknaden, utan från de som söker. Dvs. tramsutbildningar med högt antal sökande per plats får fler platser, trots att utsikterna för att få jobb efter avslutad utbildning är noll och inget.

    Rätta mig gärna om jag har fel.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så har jag också uppfattat det och när det inte finns några närande arbeten för de stackare som gått tramsutbildningar får den offentliga sektorn kliva in och skapa låtsastjänster som de kan arbeta på finansierat av skattepengar.

      Lose-Lose helt enkelt.

      Radera
    2. Så upplevde jag redan att gymnasiet var på 80-talet. Om många ville gå blev det fler klasser. Jag gick ekonomisk där det nästan inte krävdes några betyg alls, och bara i min skola var det 150 elever i min årskull. Undrar hur många av dem som jobbar med ekonomi idag. Och då var ju det ändå en ganska vettig utbildning till ett jobb med ständig arbetsmarknad. Att jämföra med utbildningar där man tar in 50 elever och en får jobb.

      Radera
    3. Det bästa är att lära sig själv hur man byter vattenpump, eller ha släkt o nära vänner man kan få hjälp av. Att det saknas folk i dessa yrken är inte så konstigt, så som du säger..varför gå 3 år utb ist för 2 helt plötsligt. Dessa ungdomar vill ju ut o praktisera från dag 1 de börjar utbildningen, Det är ju också där man lär sig som mest i praktiska yrken. Lätt att förstå! Jag har sett allt detta på nära håll i branschen i över 20 år snart, men tyvärr går allt åt fel håll. Även här. Små och medelstora bolag skulle vara glada om de fick in praktikanter efter 9;an som de kan lära upp.

      Nu när man har varit med ett tag, tänker jag bara, vafan ska jag jobba för..men det är en annan story, för höga skatter etc!

      kul inlägg! du fick mig på kroken här!

      Radera
    4. Mm, att fråga branschen, de som faktiskt ska jobba med dessa människor, vad som behövs var väl överkurs för Skolverket.

      Tack! Jag fick ännu fler på kroken med inlägget dagen innan, men så handlade det ju om fiske :)

      Radera
    5. Jag jobbar som lokförare. Ett års utbildning teori varvat med praktik. Avslutad gymnasiet var ett av få krav. Lön i nivå med en sjuksköterska. Utan lokförare stannar Sverige. Finns viss risk med självkörande tåg i framtiden. Men det är så många år bort så då kan jag leva på mitt kapital.

      Radera
    6. Ja, det låter riktigt farligt att inte ha en riktig människa i styrhytten.

      Radera
  6. Gick utbildning till kyltekniker och vi var lite över 20 elever samt ett stort behov på arbetsmarknaden.

    Den största klassen på skolan var musikevent och detta var samma år som Hultsfredsfestivalen gått ikonkurs. Denna klass var på över 50 elever. Så de blir skolade av de som gott i konkurs samt att det inte finns något behov för utbildningen. Samtidigt är båda utbildningarna skattefinansierade.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Undrar hur många av de där 50 som blev musiker.

      När jag utbildade mig till ståuppkomiker (Dramatiska Institutet, helstatligt) körde man ett år i taget och utvärderade för att inte utbilda fler än marknaden hade behov av.

      Radera
    2. Låter ju vettigt! Tycker utbildningar över lag borde vara behovsanpassade och att det var få platser där behovet var lågt!

      Radera