Biyta

De flesta biodlare börjar nog med att inhysa verksamheten i ett förråd. Min första tanke var att ta en del av ladan i anspråk och till slut blir det nog så. Utrustning och verktyg är en sak, men gamla foderramar behöver stå råttsäkert och helst inte frysa, och eftersom jag har ett boningshus med nästan obegränsade utrymmen bestämde jag mig för att ta ett av två (eller möjligen tre) vardagsrum i anspråk för biverksamheten.

De flesta rum blir märkligt rymliga när man tömmer dem. Det första jag insåg var att jag behövde hyllor eller skåp för att sortera verktyg, reservdelar, foder och grejer. Precis som i Sverige tycker folk här att det är roligare att köpa än att sälja. Jag hittade två bortskänkes träskåp som bara var att hämta. Ett av dem syns på bilden ovan.

Mitt gamla jätteskrivbord var överdrivet stort som dataplats för en skribent, men det var ett rejält bord jag tänkte skulle funka för att sitta och reparera biramar vid, så det fick följa med hit. Enda kruxet är att jag inte hittar benen hur jag än letar (vore jag en rolig jävel skulle jag ha skrivit att det verkar som att mina ben fått fötter, men jag är inte göteborgare). Nåväl, här var funktionen det viktiga, så jag hittade några andra ben jag kunde använda istället.

Stolen var också gratis. En bekants bekant hade för mycket pengar, så han köpte en ny kontorsstol trots att det inte var något fel på den gamla. Var gör man då med den? Vi lyssnar med svensken, han vill säkert ha den. Bajsar björnar i skogen? Klart jag ville!

Och så har jag plockat bort mörkläggningsgardinerna. Ska leta upp några ljusare (har drivor av dem … någonstans), men det viktiga nu var att släppa in ljuset. Apropå det jobbar jag med belysningen. Bordslampan till vänster har inbyggt förstoringsglas som jag tror kan komma väl till pass. Taklampans sken är mysigare än bra och måste bytas ut. Sedan är planen att göra så lite som möjligt utan istället upptäcka efterhand vad jag behöver.