tisdag 8 november 2022

Världens kortaste krig?

Så sent som i september berättade jag att jag anlitat en elfirma och var nöjd, men lyckan blev tyvärr kortvarig.

Jag behövde mer elektrikerhjälp. Inga avancerade grejer, ett antal elkontakter, strömbrytare och lysrör i garaget och ladan, och ett eluttag i köket. Precis som första gången kom chefen för firman hit och tillsammans gick vi igenom allt som behövde göras. Jag hade skrivit en att-göra-lista som han sedan åkte hem och räknade på.

Några dagar senare återkom han med ett anbud, 16 arbetstimmar + material. Jag förhörde mig lite om materialkostnaden, men timantalet kändes rimligt och var ungefär det han hade antytt redan på plats. Så jag gav klartecken och någon vecka senare kom samma elektriker som första gången, en väldigt noggrann kille. Jag satt i huset och jobbade medan han började i garaget. Efter sex timmar gick jag ut för att kolla hur det gick för honom. Då hade han satt upp åtta eluttag, det var allt.

Nu började jag ana att han inte skulle hinna klart på sexton timmar i det tempot, men det gjorde ju inte mig något eftersom jag hade fått ett fast pris. Det var förresten samma sak första gången. Då hade de skrivit åtta timmar, men nog fick jag det till minst tio. På fakturan stod det ändå åtta, det var ju det vi enats om.

Så när han denna gång jobbade tre dagar tänkte jag att det här kommer chefen bli sur över eftersom han trodde att det skulle gå på två. Fast den här gången tänkte han tydligen inte ta kostnaden själv, i förra veckan fick jag en faktura på 31 timmar istället för utlovade 16. Jag tänkte att det var en intern kommunikationsmiss, så jag mejlade och hänvisade till det skriftliga anbudet där det förutom sexton timmar stod: ”Det kan forekomme endringer underveis som kunden blir informert om skriftlig.” Och det hade jag ju inte blivit, inte muntligt heller, för den delen.

Men nej då, firman stod på sig. De menade att jag måste ha sett att elektrikern jobbat mer än sexton timmar, och förresten var det jag som bad honom komma tillbaka den tredje dagen. Nåja, när jobbet inte var klart efter två dagar frågade jag när det skulle bli det. Det här var på lördagen och elektrikern sa att han skulle vara ledig på söndag, men att chefen skulle återkomma till mig. Det gjorde han på söndagen och sa att samma elektriker kunde komma på måndagen. Inte ett ord om ändrade kostnader.

Så jag rustade mig till krig. Först kontaktade jag Forbrukerrådet, som jag uppfattat är lite som Allmänna Reklamationsnämnden i Sverige. De lät som att de tyckte min ståndpunkt var rimlig och bekräftade vad jag trodde, att ett företag normalt sett bara kan öka kostnaden med femton procent från ett skrivet anbud. Fast nu hade de ju sagt att det i så fall skulle varslas om skriftligt, vilket inte skett. Forbrukerrådet tyckte i alla fall att jag på förfallodagen skulle betala den del av fakturan jag ansåg var riktigt, alltså sexton arbetstimmar plus materialet (17000 kr inkl moms mindre än slutsumman på fakturan).

Sedan hänvisade de mig till Forbrukertilsynet, som lyssnar på parterna och sedan gör en bedömning av saken. Precis som svenska ARN är inte företag tvungna att följa deras rekommendationer, men jag tänker att ett företag som jobbar så nära norska myndigheter som en elfirma gör klokast i att hålla sig väl med dem. Forbrukerrådet rekommenderade mig också att betala den rimliga delen av fakturan, samt skicka en skriftlig beskrivning av ärendet ihop med anbud, faktura och e-postkonversation till dem.

Så det gjorde jag, men först skrev jag ett mejl till företaget och berättade att jag inte hade för avsikt att betala fakturan i dess nuvarande skick. Vi har enats om sexton timmar plus material, så jag betalar för sexton timmar plus material. Så kom detta med i min anmälan till Forbrukertilsynet, som jag för övrigt också berättade för företaget att jag skulle skicka. Full transparens, jag har ingenting att dölja.

Forbrukertilsynet sa att jag kunde räkna med tre månaders handläggningstid och utifrån deras hemsida tänker jag att jag nog borde vara glad om detta är klart inom ett halvår.

Lyckligtvis behöver jag inte vänta på det. Efter att jag betalat det rimliga beloppet och informerat företaget om att Forbrukertilsynet kopplats in fick jag en kreditering, en ny faktura på det belopp jag redan betalat, samt en slags ursäkt.

Om det berodde på att chefen kom på orimligheten i att han offererat hälften så många timmar som det blev i verkligheten, rädsla för myndigheten eller en kombination får jag aldrig reda på, men jag är glad att kriget blåstes av. Återstår att se var jag ska hitta en elektriker nästa gång jag behöver det. Denna firma vågar jag inte anlita igen, och gissningsvis är den oviljan ömsesidig.

21 kommentarer:

  1. Jag tycker gott du kan anlita samma firma igen, de verkar ju vara resonliga trots allt. Och nu vet de ju hur du står också, full transparens som sagt.
    Men du gör nog säkrast i att ta in fler offerter för jag misstänker att de tar till lite mer marginal nästa gång. Plus att de säkert vill reducera nuvarande förlust...

    SvaraRadera
    Svar
    1. De blev resonliga när jag satte hårt mot hårt, men det kändes olustigt. Ett problem jag ser med att anlita dem igen är historiken. Nu kändes det som att ett av mina argument var att jag anlitat dem en gång tidigare och att de då, precis som jag, tycks ha uppfattat att jag fått ett fast pris. Ger jag dem en chans till, blir lurad och går till myndigheterna, kommer historiken snarare riskera att bita MIG i arslet när en utomstående ska göra en bedömning.

      Dessutom känns risken överhängande att företaget skulle tacka nej på förhand, vilket skulle svida för mitt ego.

      Radera
  2. Det paminner mig om när jag pa 80-talet fick en ny kamera av min pappa. Den var fin men problemet var att bilderna blev gryniga. Jag skrev brev till firman och klagade, och fick till svar att det var ju trakigt att du tycker sa, men här far du tva nya filmrullar som plaster pa saren.

    Haha, som om det skulle hjälpa. Skrev igen och nämnde i förbigaende att jag undrar vad en kvällstidning skulle tycka om en kamerastory? Da kom det ett vänligt brev med uppmaning att ga till närmsta butik (de hade t.o.m tagit reda pa var den lag) och byta ut min kamera till en valfri ny.

    Sa ja, klaga alltid när det är berättigat.

    Annika

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag skrev och klagade på ett byggvaruhus samtidigt som jag jag var krönikör på en byggtidning. Detta var inget jag satte ihop, jag hade inte tänkt på möjligheten att skriva en krönika om byggkedjans dribblande med priser (ett lågt pris på nätet som ofta visade sig mycket högre när man kom till butiken), men jag mejlade i alla fall till företaget och använde då min jobbmejladress som också publicerades med varje krönika.

      Två timmar senare ringde Sverigechefen, eller om han möjligen var Nordenchef, bad om ursäkt som fan och frågade om jag var nöjd med ett presentkort på 2000 kr. Jag hade varit nöjd med en hundring (jag ville mest bara gnälla, tror jag) och jag är väl trög med det tog flera dagar innan jag insåg vad det var som hände, att jag indirekt hotat dem med dålig publicitet i deras målgrupp, även om jag inte ens hade tänkt tanken.

      Radera
  3. Klantigt av firman att missa så grovt på arbetstiden i anbudet. Om jag förstår din text rätt så betalade du 17000 kr mindre än vad slutfakturan var på. Betyder det att de tar 17000 kr för 15 timmars arbete (31h - 16h), alltså 1133 kr/h? Eftersom det är du som var beställaren så utgår jag från att det är billigt, men jag tycker det låter jättedyrt - faktiskt - utan att ha en aning om vad det kostar i Sverige.

    SvaraRadera
    Svar
    1. 850 kr plus moms, så 1062,50 kr/h. Det verkar vara ungefär vad alla tar här. Problemet vid första elektrikerbehovet var att den lokala firma som jobbat på huset för tidigare ägare tog en klumpsumma som han trots uppmaning inte specade upp mellan jobb och material, men antingen räknade han på betydligt fler timmar än denna firma eller också la han på minst 50 procent på allt material. Så då var han ute, och övriga elektriker i närområdet ville inte inkräkta på sin oligopolbroders jobb. Då kom jag i kontakt med denna firma, som första gången gjorde ett oklanderligt jobb för halva priset.

      Jag vet inte heller vad eljobb kostar i Sverige, men om reglerna för elarbete är lika stelbenta som här är det nog dyrt där med.

      Radera
    2. Det är lite lustigt, samtidigt som man inte får göra knappt några el-jobb själv, så säljs all materiel som behövs för alla typer av eljobb på Biltema, Jula och Clas Ohlson och byggvaruhus. Undrar varför det är så... Inte förekommer det väl svartjobb, väl? Särskilt inte när elfirmorna har så rimliga priser. (Obs! Ironi)

      Radera
    3. Ett tips som jag faktiskt använt mig av är att köpa mina egna kontakter och lampor och låtit elektriker installera. Då får jag inte deras rabatter vid inköp, men jag får heller inte deras påslag och det tjänar jag garanterat på. Om de inte ges tillfälle att lägga på extra tid för att kompensera att de inte får blåsa mig på materialkostnaden.

      Jag är verkligen inte den som börjar skruva med min egen el, men när jag gick på högstadiet hade vi en kurs som hette "El i hemmet". Mycket av det vi fick lära oss då, som trettonåringar, är jag inte betrodd att göra i mitt eget hem nu.

      Radera
  4. Nästa gång får du göra jobbet själv. Friskt kopplat, hälften brunnet!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, det är det jag inte får, vilket jag tror är en stor orsak till de höga priserna.

      Radera
  5. Eljobb passar jag mig lite för, byta ut kåkens slutkörda fast monterade elelement mot nya fungerande oljeelement vågade jag mig dock på.
    Det gick fint i hela kåken, det var när jag skulle byta ut ett sista litet element i garaget som jag på ett tydligt vis blev varse att jag inte hade varit den första hobbyelektrikern där.

    Trots att jag brutit all spänning som rimligtvis kunde höra till garaget plus lite till så hittade jag en tidigare fuldragning genom att knipsa tåten jag var ute efter. Oj att det small, min avbitartång blev skrot, jag åkte någon meter bakåt och min hand var sig inte lik några dagar. Då var jag glad att jag inte hållt i elementet med andra näven...
    /Jonas B

    SvaraRadera
    Svar
    1. El och VVS är mina skräckområden. Lik förbannat känner jag igen historien. Även jag har knipsat en strömkabel, fått ett POFF!!! i örat och blivit än mer ödmjuk.

      Radera
    2. Ja, efter tre fall av läckor, 2 "ofarliga" i våtutrymme, (varmvattenberedare där offeranoden ätits upp och det slog läck undertill, samt ett dåligt rörmokarjobb som inte ens höll till kvällen) och en katastrofläcka som nära ställde mig på utblottad på gatan, nu räckte det med 1,5 år i kappsäck och semiknäckt hälsa, så drömmer jag fortfarande mardrömmar om VVS.
      Rör det inte med tång! ;-)

      Radera
    3. Inte ens med rörtång ;-)?

      Radera
  6. En riktigt stor uppsida med en rejäl lågkonjunktur är kanske att hantverkare lär sig vikten av att vara kundmedvetna igen? När kunderna inte längre flåsar dem i nacken oavsett pris och hyfs. Det är framöver man ska passa på att få saker och ting fixade.
    Mvh investera-pengar.blogspot.com

    SvaraRadera
  7. Det är inte bara hantverkare som beter sig så. Jag har själv haft en dust med Sony om mindreåriga sonens omedvetna spelköp för tusentals kr. De ignorerade mig totalt, tills jag lackade ur och tog hjälp av myndigheterna. Då löstes allt på en vecka konstigt nog. Skit bolag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tröttsamt, men bra att det löste sig.

      Radera
  8. Jag gör alla elarbeten själv med tillsyn av vän behörig elektriker. Skulle aldrig få för mig bara 1000kr/tim för dra 3G 1.5mm2 till några uttag, lite kabelklämmor och skruv så går det snabbt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag skulle inte göra det själv ens då, men kände jag en behörig elektriker skulle jag kanske slippa betala så mycket.

      Radera