lördag 4 februari 2023

EU, plast och jag

Ni som tycker att jag skrivit alldeles för mycket positivt om Norge på sistone kan jag glädja med att dårskapen kommit hit med. Trots att vi inte är med i EU låter man EU diktera villkoren och försöka få bort plastpåsarna från matbutikerna. Plast som enligt alla förståsigpåare (ej att förväxla med politiska posörer) är miljövänligare än både pappers- och tygpåsar.

Idag kostar plastpåsarna 3 kr i de norska matbutikerna. Om inte priset gick upp vid nyår för jag har inte besökt någon mataffär i år. Dessutom brukar jag inte kolla på vad påsarna kostar eftersom jag inte köpt någon på väldigt många år, långt innan den svenska plastpåseskatten. Jag använder tygkassar som jag inte ens betalat för och de räcker ju praktiskt taget hur lång tid som helst.

Jag kan ändå inte förstå hur norrmännen lyckas göra av med 135 påsar per person och år! Det är alltså mer än två i veckan. Någon borde kanske berätta för dem att de håller för flera handlingar. Själv handlar jag inte så mycket mat att jag skulle fylla 135 påsar per år även om jag kastade dem direkt vid hemkomst. 135 är dessutom ett snittvärde. Jag som inte handlar plast för mina matpengar gör ju att någon annan måste bränna även min kvot. Jag fattar inte hur någon kan köpa ännu fler kassar, men de kanske köper en påse och lägger två bananer i den.

Dessutom blir det ju dyrt. 135x3=405 kr. Man får väldigt mycket mat för 405 kr. Men nu har alltså EU kommit på att norrmännen ska ner på max 40 påsar per år. Det nuvarande priset borde räcka utmärkt för att garantera det, men gör det uppenbarligen inte.

Då vet jag inte hur man ska lösa det. Är kunderna okej med att betala över 400 kr per år för bärkassar måste priset alltså upp över 10 kr/st för att det möjligen ska bli tillräckligt avskräckande och det vore ju larvigt. Ransoneringskuponger kanske? Och allt detta för att få kunderna att börja använda mer miljövidriga alternativ. Vi lever i en bra skruvad värld.

37 kommentarer:

  1. God morgon!

    Här i Svedala väntar jag på en sänkning av skatten så vi kan köpa påsar för 3 kr/st igen. Väntar jag förgäves tro?

    SvaraRadera
  2. Jag har ett gäng av Willys flergångsplastkassar liggande i bilen. Dessa kostade 10 kr per styck när de köptes för några år sedan och ännu har inte någon fått kasseras på grund av hål och dylikt. Tycker dessa är överlägsna tygkassar pga sin kapacitet och tålighet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. De är bra, men svåra att vika ihop på en liten yta, tycker jag.

      Radera
  3. Hur gör du med soppåsar? Själv kör jag med någon sorts nedbrytbar ekovariant som luktar litet mysko. När jag handlar gör jag som du, och tar med mig egna kassar från förr.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kör mest fruktpåsar och andra mindre varianter. Eller stora, smutsiga plastkassar från "lagret". Jag får väldigt lite sopor eftersom jag komposterar och aldrig köper hel- och halvfabrikat.

      Radera
    2. Köper aldrig plastpåsar i butik, drar maten i dramaten. Matsopor komposteras, mycket sorteras och det lilla som blir kvar använder jag typ frysta ärtorpåsen eller morotspåsen./M

      Radera
    3. Jag använder just nu en påse som toapappret låg i. Det gäller att ta vara på skräpet :)

      Radera
  4. Det är ganska ofta likhetstecken mellan sparsamhet och miljövänlighet. Cykla istället för att ta bilen, använda flergångskassar, panta burkar som andra slängt på diverse platser, köpa second hand-varor istället för nytt, osv.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så är det! Att spara på sina egna resurser sparar oftast också på jordens.

      Fast det var väl förr. Dagens "miljörörelses" ständiga mantra tycker jag är att köpa. Köp elbil, kasta bort din gamla osv.

      Radera
  5. Jag använder en stabil och relativt stor plastkasse när jag handlar. Den förra jag hade varade i ca atta ar innan den fick kastas. Den nuvarande lämnade en gäst kvar, den har jag nu använt i kanske ett ar och den är fortfarande som ny. Dock har jag noterat att butiken inte längre säljer den stabila varianten, utan nagon mindre variant i tunnare plast. Behöver jag tva kassar har jag en jag fick i djurbutiken, den är ocksa i talig plast, och har än sa länge använts i kanske fem ar.
    Det är helt otroligt att folk köper kassar varenda gang de handlar. Vad tänker de med?
    /Annika

    PS. Här köper vi speciella soppasar, ca en tia styck för en 17-liters, vilket betyder att ju mer man sopsorterar och lägger i containrar (glas, metall, grönt, pet-flaskor osv), desto mindre skräp hemma. En soppase varar för mig och min hyresgäst ca tva veckor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har också sådana där gamla påsar som hängt med och håller år ut och år in.

      Betalar ni 10 kr för en enda soppåse?!

      Radera
    2. T.o.m 12,50 faktiskt beroende pa växelkursen. Om man använder andra pasar riskerar man böter, även om risken är liten. Sopgubbarna kollar nästan aldrig, men det finns kontrollörer som gör stickprov i vara sopcontainrar.
      /Annika

      Radera
    3. Men då antar jag att betalningen för soppåsen är själva sophanteringsavgiften? Det vore ju vettigt - mer avfall, större avgift. Jag retar mig faktiskt på att jag/vi betalar lika mycket i avgift som alla andra trots att det vanligtvis bara ligger en eller två små påsar i den stora tunnan som vi måste abbonnera på.

      Radera
    4. Ja, ett system där mer sopor ger högre avgift gillar jag. Här kan man välja storlek på tunnan, men den minsta är väldigt mycket för stor för mig.

      Radera
    5. Sa är det, man betalar en initial avgift för själva containern, men sedan styr man själv hur mycket skräp man har.

      En närliggande kommun har ett annat system där man väger soporna. De far ett kort, laddar det med pengar, öppnar containern med kortet och soporna vägs automatiskt och pengar dras.

      Men jag minns när jag bodde i en etta i Sverige och betalade fastpris för gasen till spisen, lika mycket som för en trerummare. Jag ringde till kommunen en gang och klagade, men fick aldrig nagon feedback. Det var i början av 90-talet, och det verkar inte ha blivit bättre i gamla Svedala.
      /Annika

      Radera
    6. På vissa ställen tror jag att man väger sopor i Sverige, men jag vet inte om de betalar per kilo eller om det bara handlar om att inte överstiga en maxvikt.

      Radera
    7. Region Gotland tar en grundavgift för sopor, sedan tillkommer en summa per kilo. Alla sopkärl vägs sålunda på sopbilen, och exakt nettovikt står på fakturan.

      /Christoffer S

      Radera
    8. Låter vettigt, bara inte folk sparar pengar genom att dumpa soporna i skogen.

      Radera
    9. Vi (i en Stockholmskommun) betalar en grundavgift och sedan per kilo. Olika summa för matavfallet och den ”vanliga” soptunnan. När de började med detta system, för ca 25 år sedan, så blev det i vissa områden problem med råttor eftersom många slängde ut matavfall på backen (utan kompost). Det har blivit mycket bättre efter klagomål från grannar (vissa fick nog riktade kampanjerbjudanden om att köpa varmkompost) . Folk blev till slut så duktiga på att sortera så att de har behövt höja grundavgiften rejält ett par gånger.
      Själva systemet känns ändå rättvist, gamla änkan Agda behöver inte betala lika mycket för sin soptömning som 4-barnsfamiljen med 2 blöjbarn.

      Spargrisen

      Radera
    10. Fast Agda väljer antagligen ändå minsta tänkbara kärl medan blöjbarnsfamiljen behöver en större tunna. Men jag gillar idén att man ska kunna komma billigare undan genom planering eller återhållsamhet, medan de som inte vill behöva tänka får betala för att slippa det.

      Radera
  6. Det har väl att göra med att dårarna förökar sig i en egen grupp? Allt fler dårar dras till politiken, uppenbarligen inavel.
    Mvh investera-pengar.blogspot.com

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det finns alltid någon med mer förakt mot politikerna, och oftast är det du :)

      Radera
  7. Inför plastpåseskattens införande gjorde jag som varje ansvarstagade miljövän, jag beställde hem ett tusenpack plastkaassar från Kina. 230 kr ink frakt så 23 öre styck. Lite tunnare än affärernas standard, men bättre o segare plast, inte gått hål på någon än vad jag kan påminna mig.

    Alla återanvänds, men med 4 katter o två kattlådor att tömma gör jag av med en del kassar, ihop med vanliga sopor kan det säkert vara 2-3 i veckan.
    /JB

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag rensar min kattlåda och det går i soporna, men bottensatsen slänger jag ut i skogen.

      Radera
    2. Jag är inte helt hopplös, glas, metall, papper, kartong, plast slängs i respektive container på återvinningsstationen, detta läggs i papperspåsar som kan återanvändas nästan hur länge som helst.
      /JB

      Radera
    3. Här hämtas det mesta på ett rullande schema, några gånger per år.

      Radera
    4. Det var dyrt Jonas. Handla på packoplock.se, man kan handla som privatperson utan konto :-)

      Radera
  8. Jag använder ofta en korg som stadigt håller varorna på plats. När den är full finns tygpåsar till hands.
    Niclas

    SvaraRadera
  9. I Saltsjöbaden betalar vi soporna efter hur ofta ens tunnor behöver tömmas och så väljer man storlek på tunnan med olika pris på olika storlekar. Så om man bara behöver tömning var fjärde vecka så struntar man bara i att ställa ut tunnan i tre veckor och sedan håller sopgubbarna reda på vilka som ställt ut sina tunnor och vilka som inte har det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det låter ju kanon. I mitt fall har jag hämtning varje vecka. Det är inte alltid jag ens har fått ihop en påse då. Fast det borde bli jobbigt för sopgubbarna att planera arbetspasset.

      Radera
  10. För ett par år sen ropade jag in ett stort antal (troligen) mörkläggningsgardiner på en auktion. Pris utslaget runt två kronor kvadratmetern. I en neutral färg.
    Tyget visade sig vara alldeles utmärkt till det mesta. Tygpåsar, kuddar, möbelklädsel, m.m. Har även gett bort till pyssliga bekanta.
    Så en redan begagnad vara har återanvänds. Kan det bli mer billigt och miljövänligt? ;-)
    "Betala per påse" låter som en utmärkt ide.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, det låter allra miljövänligast. Jag har aldrig sytt en tygpåse, men jag tror heller inte att jag köpt någon. Samma med sådana där blå Ikea-påsar, jag har flera stycken. Folk slänger dem i containrar och allt möjligt, alltid felfria. Visst, de kostar väl bara en tia, men det är också pengar.

      Radera
  11. Nu vet jag ju att Sparo aldrig är i svenska affärer, men även om det tog ett par år för svenskarna att vänja sig så upplever jag väldigt sällan att någon köper påsar. Fortfarande är det främst butikernas papperspåsar som flergångs används, och i vissa fall flergångspåsar.

    Men sedan några månader tillbaka har jag börjat spana efter något i still med den isolerade foodora ryggsäcken dom åker om kring med. Fast med ram och som tål säg 40-50kg och har flera våningar så det i botten inte blir mosat. Hade lätt varit värt en tusenlapp eller mer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jodå, det händer att jag tar mig över gränsen och handlar. Men påsar har jag inte handlat på minst tjugo år, varken i Sverige eller Norge. Jag har ingen aning om det handlas färre påsar i Sverige nu (norrmännen handlar fortfarande väldigt mycket påsar, 135 per person och år i snitt om jag minns rätt), men det borde minska för det blir ju hiskeliga pengar.

      Radera