lördag 24 mars 2018

Radhus – det sämsta av två världar

Jag trivs rätt bra i lägenhet. Visst kunde det vara kul med en tomt ibland, men är det värt priset? Jag har bott i fristående hus och tycker nog inte det. Det är störande när grannen i höghuset har fest och verkar förlägga halva tillställningen till trapphuset, men det är inte så himla vanligt där jag bor.

Mitt eget behov av att höras på obekväma tider är obefintligt och har nog alltid varit det. Jag har spelat elgitarr, men det är ju faktiskt inte värre än att man pluggar in hörlurar i förstärkaren så kan man i princip banka loss mitt i natten.


Ska jag åter sätta mig i en villa är mitt grundkrav att kunna kissa på tomten utan att grannarna ser det. Det är inte så att jag har ett stort behov av att dra ut draggen i ljuset, jag menar bara att om tomten har full insyn kan jag lika gärna hänga i en närliggande park där jag själv slipper klippa gräs och beskära fruktträd.

Det för mig till den obegripliga boendeformen radhus. Så här skriver Svensk Fastighetsförmedling om påfundet:
Ett radhus erbjuder villakänsla men utan samma ansvar och sysslor som kommer med traditionellt villaboende.


Det är ju precis tvärtom! I ett radhus har man nästan samma kostnader som i en villa. Eventuellt i bostadsrättsform, men det innebär ju bara att man inte själv kan välja när det är dags att måla fasad, byta fönster osv.

Radhustomter är precis så stora att man måste ta hand om dem, men för små för att vara till nytta. Man kan inte odla mer där än på balkongen. Två solstolar, ett parasoll och en trädgårdstomte – fullt. Grannen kanske väljer att fylla sin plätt med en studsmatta för sina högljudda barn och så är halva året förstört av den anledningen.


Inomhus hör man när grannarna spolar i toan och när fyllot i huset mittemot slår igen ytterdörren mitt i natten. Det är ingen slump att tv-serier som Svensson Svensson och Svenska hjärtan utspelar sig i radhusområden. Ingenstans frodas misären och missunnsamheten som där. Man går miste om lägenhetens anonymitet utan att få villans avskildhet. Det rimliga priset för radhusboende borde ligga någonstans mellan tält och mögelskadad lägenhet med rivningskontrakt.

38 kommentarer:

  1. Haha ja det där kan jag intyga stämmer. Radhus kräver verkligen att man är hänsynsfull in i det minsta, speciellt på sommaren. Sitter du på din uteplats hör grannarna precis ALLT som du pratar om. Och får man för sig att skaffa en studsmatta till sina barn gäller det att lära dem att "shhhhhhh", dvs studsa gärna men skrik är förbjudet. Tyvärr blir det sällan så i verkligheten, barnen studsar och skriker och föräldrarna har högljudda fester och snackar skit om allt och alla väldigt ljudligt. I en hyresrätt kan man ringa vaktbolaget efter 22:00 om man behöver sova, i ett villaområde eller radhus saknas helt dessa möjligheter. Jag hade aldrig klarat av att bo i ett radhus.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och alla har ju sina nivåer för hänsyn. En del människor kan inte gå genom ett rum utan att störa medan andra kan leva hela sina liv utan att märkas.

      Radera
  2. Hahah :-) Ser fram emot att läsa kommande kommentar storm!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kan inte tänka mig att det blir någon storm, jag har ju rätt! Fast på den punkten har jag haft fel förr, åt bägge håll.

      Radera
  3. Ja, vi borde förbjuda boendeformen, retroaktivt. Så tänker nog alla sossar eller miljöpartister som läser ditt inlägg. För det är säkert skadligt mot miljön med, att bo i en bostad.
    https://investera-pengar.blogspot.se/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad är alternativet till bostad, att bo i grotta? I och för sig skulle jag nog föredra det framför radhus :-).

      Radera
    2. Hehe, ja den stora skillnaden mot lägenhet är väl att man ofta kan bo större och ha en liten gräsplätt utanför. Om man väljer radhus ska de åtminstonde vara fristående så man slipper någon ockerhyra som i lägenhet.

      Men det absolut sämsta alternativet är ju hyresrätt, fyfan vilket skräp. Kolla bara på här i Göteborg, du bor bland missbrukare, 6barnsmammor som jobbar på Ö&B, hög risk att bli utsatt för brott, många sunkiga hus som inte renoveras på ett halvt sekel osv. Listan kan göras lång :)

      Radera
    3. Jag gillar hyresrätt som idé. Perfekt för den som inte vill låsa fast varken sig själv eller sina pengar. Så fort man vill vidare är man fri på ett par månader.

      Problemen är främst två. Dels det du nämner, att grannarna ofta hyr för att andra alternativ är stängda för dem. Dels att det inte finns ett driv att hålla nere förvaltningskostnaderna, snarare tvärtom. I en bostadsrätt jobbar - åtminstone i teorin - alla för att få mesta möjliga service för minsta möjliga peng. Ett hyresbolag vill ta ut så mycket som möjligt i hyra och ju högre kostnaderna är desto lägre marginal i procent behöver de för att göra samma vinst.

      Radera
    4. Jo precis. Men du behöver inte låsa fast dig själv i en bostadsrätt, du kan alltid hyra ut den i andra hand om du har vettiga skäl.

      Ur en minimalistisk synvinkel ska man hyra allt man behöver och förbruka det man köper, då når du maximal flexibilitet och frihet.

      Radera
    5. Numera kan man väl hyra ut en bostadsrätt i andrahand under kortare tid även utan vettiga skäl?

      Den enda egentliga poängen (fast en stor) med minimalism tycker jag är den ekonomiska aspekten.

      Radera
    6. Uppväxt i hyresrätt, vi hade en fantastisk gemenskap och hur kul som helst eftersom det alltid fanns någon att leka med och det var mycket gemensamma upptåg och ett friare liv. skulle aldrig velat ha min barndom utbytt till ett då i mina ögon tråkigt villaliv. Jag tyckte synd om barnen som bodde i villa, fy va trist med dessa präktiga skitungar.

      Radera
    7. Jag trivdes bra med att växa upp i villa (och så var jag ju också en präktig skitunge). Men det var på den tiden villorna hade tomt. Numera tror jag att det står fem hus på den tomt vi hade själva.

      Radera
  4. Kan bara instämma om radhus, men friheten i en villa är oslagbar. För min del skulle jag aldrig drömma om att sätta mig i ett hyreshus, och det är inte för att jag är osocial utan för att jag behöver ett större levnadsutrymme. Garanterat utan insyn, vilket blir allt svårare. Vilket får mig att inse att jag bör skriva om överbefolkning, ett större problem än vad Miljöpartiet i sin gröna dimma inte ens verkar fundera över.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Större levnadsutrymme än vad? Det finns ju lägenheter på flera hundra kvadrat. Och i stort sett alla ovanför nedre botten utan insyn.

      Apropå insyn verkar allt fler villor byggas med fönster ända ner till golvet, rena skyltfönster! Jag undrar ofta vem som väljer att flytta till ett hus där förbipasserande kan se om de har hål på strumporna när de sitter hemma i soffan.

      Radera
    2. Hahah - grym sågning. Nu börjar du göra skäl för namnet bittermicke :P Har ingen aning själv eftersom jag alltid bott i lägenhet.

      Radera
    3. Det finns väl för- och nackdelar med alla boendeformer, men för radhus får man nog leta länge för att hitta någon uppsida.

      Radera
    4. Jag menar levnadsutrymmet utanför själva byggnaden. Att kunna gå ut på sin egen altan, dricka morgonkaffe eller grilla, är oslagbart. Vare sig lägenheter eller radhus kan konkurrera med en trädgård på 1000 kvm+.

      Radera
    5. Det jag minns mest från boende med trädgård över 1000 kvm var gräsklippning, gräsklippning och gräsklippning. Ja, och så behövde ju gräsmattan klippas också...

      Radera
  5. Kul inlägg, men du har naturligtvis fel. Ouch! :-D Vi målar om fasaden när vi vill i vårt radhus och särskilt jobbigt är det inte då ena sidan är i tegel. Tomten är som du skriver inte speciellt stor. Altanen är på 25 kvadrat och trädgården ca 40, vilket räcker för oss. Att grilla är inga problem till skillnad mot när vi bodde i lägenhet och kvarterets ordningsman alltid hade synpunkter på det. "Grannarna får in grilloset i sina lägenheter" var ofta ett argument. Tydligen får man inte det i radhus. Tääänk så konstigt det kan bli. Lyhört är det inte heller i vår radhuslänga. Om det beror på att området byggdes på 60-talet då man fortfarande kunde bygga och använde rejält kraftiga material, skall jag låta vara osagt. Men faktum är att vi aldrig störts av ljud från våra grannar. Undrar förresten om dom lever? Hur som helst. Vi stormtrivs i vårt radhus och kan aldrig tänka oss att flytta till vare sig lägenhet eller villa.
    Det vi har gemensamt i samfälligheten är underhåll av taken och dränering. En stor fördel anser vi då kostnaderna för det slås ut på alla i samfälligheten.
    Med vänlig hälsning, Stefan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är bra att ni trivs i radhus. Det är inte mitt mål att få över alla i min hatklubb.

      Men det där med att grilla tycker jag inte är något problem. Det har ju kommit ett nytt matlagningssystem nu som kallas spis :-).

      Radera
  6. Jag älskar radhus! Det är en boendeform som verkligen skulle passa mig. Tycker det känns tryggt med grannar vägg i vägg och samtidigt kunna njuta av egen ytterdörr och en lagom stor (lättskött) uteplats. BARA PLUS!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, här har du bara fel. Radhus är för mycket av sånt man inte vill ha och för lite av sånt som är bra.

      Radera
    2. Bor i radhus (hyresrätt) Som tur är,kan inte hänga ut tvätt,eller inte ens sitta på altan o njuta,alltid nån som saknar respekt,bilar på gångbanor o spelar musik likaså ute,rök in o i tvätt tobak o grill...Ska flytta lgh Så Skööönt,har titta och helnöjd isolerat o Tyst inte insyn..Det enda jag kommer sakna är värme luft pump,men ska skaffa...Det bästa läget o inga grannar o inget ska byggas,är kommunalt o endast hushålls el nyrenoverat...så helt klart är radhus för mycket av allt dåligt

      Radera
    3. Så här två år efter att jag skrev inlägget kan jag annars tycka att jag var lite väl kategorisk. Men visst, insyn och grannar in på knuten är ingen kombination jag skulle betala för ens utan tobaks- och grilldoft.

      Radera
    4. Ja,hade aldrig flyttat in,om jag vetat allt negativt som visade sej vara standard,har aldrig haft så negativt boende,inte ens i betong område,som jag ser det nu,är det enda positiva luft o värme pumpens sköna svalka o ska skaffa o får montera en med licenserade montörer i höst,Aldrig radhus mer,men kanske hus utan grannar på minst 1km...Är inte folkskygg men mitt boende ska vara Lungt,o inte ens i närheten av detta..

      Radera
    5. Jag börjar själv luta åt ett nytt mitt-i-skogen-boende. Jag får tacka min karaokesjungande granne för det :-(.

      Radera
  7. Bor i ett litet radhus sen ett par år tillbaka, än så länge bara fördelar. Har provat på både bostadsrättslägenhet och villa, har man hänsynstagande och bra grannar kan man bo i vilket som. Tycker att det verkar som folk har fått svårare att visa hänsyn, det är väl där skon klämmer?/ME

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hänsyn underlättar, men det undrar jag om det finns i någon boendeform längre. Sedan är ju problemet att folk inte själva fattar när de inkräktar på det gemensamma luftrummet.

      Radera
    2. Som jag ser det är det en fördel att bo i hyreshus just för att du alltid kan ringa störningsjouren om någon granne spårar ur totalt. Bor du i radhus eller villa får du ta itu med detta helt själv, vilket kan gå lite hur som helst beroende på vem grannen är. Har stött på flera typer som anser att "på min tomt gör jag vad jag vill", vilket har inneburit att göra med motorcross kl 23 på kvällen, eller att föda upp tuppar eller att ha poolparty till 04:00 (hörde vilken låt som spelades trots öronproppar inomhus med allting stängt en kokhet sommarkväll)

      Säger bara att det finns folk till allt, sen har vissa tur och har underbara grannar som kan samarbeta, medan andra får riktiga skitstövlar som inte har förstått att frihet även betyder ansvar.

      Radera
    3. Jag vet inte vad jag har för möjligheter att ringa störningsjour om jag störs i min bostadsrätt, men jag gissar att både att knacka på och att sätta upp en anonym lapp funkar bättre.

      När jag bodde i hyresrätt ringde jag faktiskt hyresvärden efter att grannen dragit igång en efterfest mitt i natten. De sa att de skulle prata med hyresgästen och efter det var det lugnt. Annars har jag varit rätt förskonad. Det värsta nu är all renovering, men jag kan ju knappast polisanmäla att grannarna tycker om att bila badrum.

      Radera
  8. Haha, jag håller verkligen med, men jag är en lägenhetsperson. Själva meningen med att inte bo i lägenhet är väl att man inte vill bo alltför nära sina grannar?
    PS. Lägg gärna till min blogg i din lista

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det och möjligheten att kunna bygga garage eller annan komplementsbyggnad. Det är så himla svårt att få plats med en friggebod på lägenhetsbalkongen :-).

      Din blogg är tillagd. Ska ta mig tid att läsa den också, men åtminstone nu på förmiddagen leker jag helt ofrivilligt "Hela livet stormar".

      Radera
    2. Tackar, hela livet stormar låter vilt. Det kanske är radhus du saknar? ;D

      Radera
    3. Nej, jag tror att det är mindre jobb jag behöver :-).

      Radera
  9. Jag har bott i ett fristående radhus ett tag och kan hålla med om att det kan kännas stökigt ibland när barnen springer ute osv. Det finns lika mkt av det i lägenhetsområden och fristående villor också. Även om du bor helt insynsskyddad i ett hus så kan du fortfarande höra grannens studsmatta och skrikiga ungar.

    Jag har bott i lägenhet också. I min värld att bo i lägenhet är bland de sämsta valen som finns. Det finns väl lika många barnfamiljer i lägenheter där barnen hoppar omkring och springer inomhus och kastar sina leksaker på golvet. De som röker under ditt fönster när du bara vill ha lite "frisk luft". Grannar som parar sig mitt i natten osv.

    I mitt radhus kan jag gå ut och tända grillen och chilla iaf. Jag kan odla och kan absolut vara ifred. Jag har aldrig hört grannen spola toaletten och har ingen alkisgranne alls.
    Mina grannar består av läkare, företagare och barnfamiljer som är supertrevliga och hjälpsamma. När jag bodde i lägenhet så kunde jag knappast gå ut och grilla utan att känna mig iakttagen av 1000 fönster.

    Notera (Har bott i 38 olika bostäder och baserar inte min erfarenhet på 2 ställen).

    Skål!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är klart att det måste vara en genomtänkt kommentar när du grunnat drygt två år på den ;-).

      Och visst finns det negativa aspekter med alla typer av boenden. Jag har periodvis trivts i både hus i skogen, villakvarter och höghus. Just nu längtar jag till skogshus igen.

      Att bli iakttagen stör mig inte nämnvärt med att bo i lägenhet, men ljud stör mig. Hyfsat förskonad från fester här, men borrande grannar har jag fått min kvot av.

      Radera
    2. Hahaa jag vet att jag är sen med svaret :) ville bara dela med mig av mina tankar.

      När min dotter är äldre kommer jag vilja flytta till ett fristående hus på landet och ha en braaaaa bit till nästa hus. Jag är grymt social men vill inte bo med andra i närheten. Just för att slippa höra grannar och höras själv. Vill även kunna gå i kallingar på tomten.

      Stadsvillor, lägenheter och radhus är bra då barnen är små men inte efteråt. Ett skogshus vill jag också ha. Jag vill ha tyst och bara höra de ljuden från mitt eget hus och inte andras.

      Radera
    3. Hörde någon som hade som främsta krav att det skulle gå att kissa på tomten utan att grannarna ser det. Vi har alla olika mål i livet :).

      Radera