onsdag 16 maj 2018

Sälja sig själv

Jag gillar generellt att förhandla, men att sälja in sig själv tycker jag är svårare än att sälja en gammal bil. Som företagare utan anställda (och anställningar) utsätts jag inte för anställningsintervjuer, men det händer att jag hamnar i möten där jag ska sälja in mina tjänster till en uppdragsgivare.


Nyckeln för mig är förberedelser. Jag har varit företagare sedan millennieskiftet, så jag börjar ana på ett ungefär vad ”motparten” kommer fråga och säga, och vad i min CV jag ska trycka på. Men det börjar med att jag tar reda på allt jag jag kan om företaget och dess medarbetare.

När jag vet vad de vill ha ut av mötet kommer jag också veta på ett ungefär vilka frågor de kommer ställa och vilka svar de vill ha. Därmed inte sagt att jag bör säga exakt det och eventuellt ljuga. Jag vill inte ha varje uppdrag till varje pris. Jag är tydlig med vad jag vill och vad jag kan, men det skadar inte att veta var man har sin motspelare.


Det gäller egentligen alla möten och förhandlingar. Det skadar aldrig att försöka sätta sig in i andra människors vilja och behov. Sedan kan man ju fråga sig om andra vill samarbeta med någon som ser tillvaron som ett strategispel där det gäller att förutse nästa drag. Men varför inte? Jag försöker vara så transparent som möjligt. Man får helt enkelt vara bra blind och döv för att inte förstå när jag är nöjd respektive missnöjd, och varför. Jag är en okomplicerad kille på det viset.

14 kommentarer:

  1. Eller så är det just det som gör dig komplicerad. Ingen förväntar sig ju transparens ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast då går det ju inte att vinna :-).

      Radera
  2. Jag har under mitt yrkesverksamma liv deltagit i och arrangerat många utbildningar och lyssnat till många föreläsningar och en av dem som fastnat mest är en kille som bland annat talade om sambandet mellan tur och planering. Det finns helt klart ett samband där och det låter som om när du förbereder dina förhandlingar verkar du ha mer tur än när du inte förbereder. Ungefär sm Ingemar Stenmark uttryckte det: "ju mer jag tränar, desto mer tur verkar jag få".

    Aktiepappa - en blogg om ekonomi och aktier

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det ligger definitivt något i Stenmarks gamla devis. Mycket bättre än hans andra klassiker: "Allt kan hända, bollen är rund... Fast det gäller ju int' i schlaaalom."

      Radera
    2. Ja den klassikern brukar jag sällan citera faktiskt... ;)

      Radera
    3. Va?! Det gör jag ofta. Folk ser så härligt förvånade ut när man refererar till slalom i helt snöfria och vågräta aktiviteter.

      Radera
  3. Självklart "stalkar" man motparten så gott det går innan ett möte. Om personen inte heter typ Anders Johansson eller Eva Svensson så går det att få fram förvånansvärt mycket info på nätet.

    Som exempel lyckades jag en gång få reda på att personen jag skulle träffa för en jobbintervju var ordförande i (typ) ofrivilligt barnlösas förening. Knappast info som hade något med jobbet i sig att göra, men det gjorde iallafall att jag lät bli att skämta om hur jämrans jobbigt det kan vara att ha barn. En mindre fallgrop att trilla i lixom.

    En annan gång fick jag fram att den intervjuande chefen hade spelat poker-SM några år tidigare och var ledare i en fotbollsförening. Inte heller jobbrelaterat på något sätt, men ändå lyckades jag som av en händelse få samtalet ditåt. :)

    Know thy enemy and know thyself osv.

    Cheers,

    /P

    SvaraRadera
    Svar
    1. Exakt så! "Lustigt, är du också med i Fiat Uno Fanclub?!"

      Radera
  4. Bra förberedelser, noggrann bakgrundskontroll, de rätta kontakterna och god timing är de viktiga faktorerna som de oinvigda ofta kalla slumpen eller tur. Det viktigaste för framgång är (troligen) inte att vara målinriktad, satsa 200% eller ha rätt utbildning oavsett vad som skrivs i olika intervjuer och memoarer. Att ha de rätta kontakterna och att kunna se och fånga ett bra tillfälle i flykten är troligen viktigare. Sedan går det ju att förbättra chanserna genom att odla rätt kontakter eller att befinna sig på rätt plats vid rätt tillfälle. Vet mer än en person som råkat bli vd sedan grundarna i ett high-tech-start-up velat gå vidare och den som då haft bäst erfarenhet/förmågor tagit över.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller såklart med om det mesta, men en liten invändning ska jag försöka mig på.

      "Det viktigaste för framgång är (troligen) inte att vara målinriktad, satsa 200% eller ha rätt utbildning oavsett vad som skrivs i olika intervjuer och memoarer."

      De två första köper jag (förutom att man aldrig kan satsa mer än 100 %), men jag tror nästan aldrig jag har hört någon säga att det viktigaste för framgång är rätt utbildning. Svårt att komma runt om man vill bli kirurg, men i det stora hela tycker jag mig oftare ha hört motsatsen, att det där med utbildning alltid går att kompensera på andra sätt.

      Radera
    2. Ja, det finns ju faktiskt områden och förmågor där tex rätt gener är viktigare än utbildning :) Ska skriva lite om det.
      Mvh https://investera-pengar.blogspot.se/

      Radera
    3. Gör så! Det blir nog action i kommentarsfältet :-).

      Radera
    4. I yngre år skulle jag nog sagt att utbildning är a och o. Det är det kanske också i vissa länder där det normalt krävs akademisk doktorsgrad för att nå topp-positioner inom politiken eller näringslivet. I Sverige är det lite annorlunda. Det finns många exempel på de som gått långt utan speciellt mycket utbildning. Dock finns det inom vissa områden strikta krav och hård gallring, vem som helst kan t.ex inte bli hjärnkirurg. ;-)

      Radera
    5. När jag var ung fanns det hur mycket jobb som helst. Idag är det nog tuffare även om det är min uppfattning att alla som vill får jobb, och att det alltid finns möjlighet att göra karriär för den som visar framfötterna.

      Radera