onsdag 23 maj 2018

Skit-i-skit

Fond-i-fond är ett fenomen som funnits så länge jag kan minnas (30-40 år?) och som enkelt uttryckt är en fond som handlar med fondandelar. Genom att köpa in sig i fonden får man alltså väldigt hög riskspridning. Köper man en andel i en fond som i sin tur köpt andelar i tio fonder med vardera 30 innehav får man 300 investeringar på ett bräde.

Göteborgskt fondsparande...

Det finns två mindre lyckade effekter av detta. Ett så stort spann av investeringar är helt omöjligt att överblicka. Principen ”förstå vad du köper” blir inte mindre sann för att du skjuter brett. Dessutom riskerar det att bli väldigt dyrt. Fond-i-fond betyder avgift-i-avgift eftersom du i slutändan får betala courtage på en väldig massa småinvesteringar. Det uppenbara alternativet, indexfonder, med samma idé om riskspridning, blir väsentligt billigare. Det här är ungefär vad Finansinspektionen kommit fram till i sin granskning, men torde vara välkänt redan innan. Åtminstone visste jag det.

Så vem vänder sig bankerna till med denna ganska dåliga produkt som ofta kostar 2-3 procent i avgift att jämföra med indexfondernas 0-0,3 procent? Jag skulle säga att svaret är människor med dålig koll. Folk som inte kan något om investeringar och går till banken fast beslutna att inte ta för mycket risk. De får då en fondandelsfond som påstås vara anpassad efter deras riskbenägenhet eller ålder (=mer räntepapper ju äldre man blir), men i praktiken kommer Stora Bankens fond-i-fond bara mixa en korg av Stora Bankens egna aktie-, ränte- och blandfonder och därmed öka dess kapital och intäkter utan att det kostar respektive förvaltare en enda minut eller krona extra.


Vill du inte ta egna beslut – köp indexfonder. Vill du minska börsexponeringen – köp en räntefond, råvaror eller någon form av tillgångsbevis, med eller utan värdesäkring. Men håll för guds skull reda på avgiften. Att lägga en stor andel av sparkapitalet i en investering som kostar 1,71 procent (snittet för fond-i-fond) bara i avgift är nästan detsamma som att försäkra sig om att göra en dålig investering. Förutom för banken såklart. Din avgift-i-avgift är ju deras blåsning-på-blåsning.

32 kommentarer:

  1. Har aldrig begripit hur detta är tillåtet. Känns som rent bondfångeri. Jag minns väl när man hade möte med banken och fick broschyrer om deras nya fonder, som alltid hade namn som "Aktiv 50" och "Trygg 75" när de borde hetat "Bluff 100" istället.
    Jag kan förstå att det lockar många som inte vill eller orkar säta sig in i sparandet. Man tänker "jaja" och gör allt som banksäljaren rekommenderar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hahaha! Bluff 100 är mitt i prick!

      Radera
    2. Bluff 100 är vekrligen mitt i prick! Det värsta är också att de stora bankerna har förbjudit de "billiga" fonderna. Vi har enorma summor pengar i deras banker, men har inte ens friheten att köpa vilken fond vi vill.

      Vänliga hälsningar

      Assetsa

      Radera
    3. Ja, jag är verkligen sur att jag inte kom på den beteckningen själv :-).

      Både bankerna och staten säger att de vill att vi sparar. Sedan verkar de göra allt de kan för att vi inte ska göra det.

      Radera
  2. Klockrent inlägg. Och Snålgrisen är rolig. Väntar enträget på att man ska byta namn på bankernas kontaktytor/handläggare/bankmän till säljare. Kanske det kan få svenne banan att åtminstone under en liten sekund försöka tänka kritiskt innan man köper.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! I princip har du rätt, men jag vet knappt vad de har för titlar idag och då lär jag inte märka om de byter. Jag var in på ett bankkontor idag, tror inte ens de hade namnskyltar.

      Radera
    2. Sant. De heter säkert något tidstypiskt luddigt. Kanske måste man jobba på klädkoden. Inför tight skjorta, lädersnören & fetingklocka runt armleden, parat med lite klassisk säljjargong (”skaru ha en eller två fond-i-fonden maestro”) borde få varningsklockorna att ringa för ett par.

      Radera
    3. Senast jag talade med en "kundrådgivare" på SEB, stod det faktisk "säljstöd" på sammanfattningen jag fick med mig. Det var i alla fall ärligt.

      Radera
    4. Fru EB, är du säker på att personen du träffade inte sa "Skaru ha ett eller två g?" och att mötet ägde rum på T-centralen? För då var det troligen ingen banktjänsteman utan en helt vanlig knarklangare :-).

      Säljstöd var en helt okej titel. Jag tycker ändå att det är märkligt att det fortfarande finns bankkunder som tror att bankens personal är oberoende hjälpredor.

      Radera
    5. hehe kan ha varit så. Tyckte att jag fick en bättre köpupplevelse än brukligt på banken

      Radera
    6. Kan ha varit någon av de här: https://www.youtube.com/watch?v=ABPWgxzvhCs

      Radera
  3. Först var rådet från banken för några år sedan: köp aktier för att differentiera ditt sparande, så att du inte bara har räntesparande

    Efter några år kom: köp Sverigefonder för att differentiera ditt sparande så att du sprider riskerna

    Sedan kom: köp utlandsfonder för att differentiera ditt sparande så att du sprider riskerna

    Därefter sa banken: köp globalfonder för att differentiera ditt sparande så att du sprider riskerna

    Och sedan: köp fond-i-fond för att differentiera ditt sparande så att du sprider riskerna

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och det enda man garanterat är att man mångdubblat avgifterna.

      Radera
  4. För ganska många år sedan var jag inne på en storbank och skulle fixa nåt lån, jag var väl kreditvärdig. Men nog tusan var handläggaren påstridig om "extra bra" banktjänster som skulle gagna mig. Det handlade om fonder bla. Som tur var gick jag inte på det. Fick lånet ändå, men det lät till en början som om att jag var tvungen då de varit "snälla" mot mig och ville låna ut.
    Aldrig mer en storbank!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bara man är noga med att ta reda på och se till att få sina rättigheter har jag inga problem med att vara storbankskund.

      Radera
  5. Min pappa var igår inne på sitt lokala sparbankskontor i småstaden där han bor för att förhandla ett litet lån på obelånad fastighet. Han hade förberett sig väl, tagit med sammanställning på hushållets ekonomi, argument inför räntediskussion, etc. Familjen har varit kunder i banken i många år. Mötet var bokat sedan länge så banktjänstemannen hade haft god tid att förbereda sig. Följande hände:

    Bankkillen kastade knappt ett öga på sammanställningen på hur hushållets ekonomi ser ut, det verkade inte alls vara intressant att ta reda på om det handlade om ett hushåll med extremt stabil ekonomi eller ett högbelånat hushåll
    Han hade ingen aning om vem han träffade, trots att de varit kunder i banken i många år
    Han hade generellt ingen koll på det lokala - vilken fastighet det handlade om, vem den tidigare ägare av fastigheten var som också han är en gammal kund i banken med stora skogstillgångar, etc. Lokalt kontor med noll koll på det lokala..

    När han såg att de hade ett annat bolån med 1,8% ränta så blev han närmast upprörd och sade att det är inga räntenivåer de som liten lokal sparbank alls kan matcha. De ger ju tillbaka så mkt stöd till det lokala så de kan inte alls matcha en sån nivå.

    Pappa gick därifrån med den snabba slutsatsen att det blir ingen mer lånediskussion med den banken.

    Jag brukar utgå ifrån 9/10 regeln i alla kontakter med banker - utgå ifrån att 9/10 fonder är fullständigt skräp, att 9/10 banktjänstemän inte gör det som är bäst för kunden, etc för alla tjänster och produkter. Cyniskt? Kanske, men funderar snarare på om jag inte ska höja ration.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Cyniskt? Nej, realistiskt. Det har jobbat upp sig (snarare ner sig) från det mer vanliga 80/20 till 90/10 och visst, jag håller med, att det är snarare 95/5 som gäller nu.
      Man ska vara "på rätt sida av räntan" som det heter, och vad gäller bankaffärer generellt: du ska aktieägare i banken, inte kund.

      Radera
    2. Att banktjänstemännen saknar lokal förankring tror jag är ett led i centraliseringen. De få anställda de fortfarande har kvar får nog åka runt en del.

      Skulle de förstå hur marknadsekonomi funkar skulle de jobba på att få kunden att känna sig utvald istället för att låtsas som att kunden ska vara glad att han får komma. Och visst verkar denna utveckling gå åt fel håll.

      Radera
  6. Ja, visst är det sorgligt att dessa produkter fortfarande säljer så oerhört bra som de faktiskt gör. Att folk faktiskt inte ens begriper vad en hög avgift gör med avkastningen över tid, att banken tjänar lika mycket som du själv över långt tid med de nivåerna.

    Men, återigen, varför införa ekonomi i skolan, då skulle ju många faktiskt kunna få stor nytta av det. Dumt att ta den risken liksom.
    Mvh https://investera-pengar.blogspot.se/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Exakt så. Sedan har vi ett eget ansvar att skaffa oss kunskaperna, men det skulle inte skada om vi fick hjälp.

      Radera
    2. Åh, hur många gånger måste det upprepas? Privatekonomi ingår i både hemkunskap och i samhällskunskapen i grundskolan. Det ingår dessutom i samhällskunskapen på gymnasiet. Läs kunskapskraven om du är nyfiken på detaljer.

      /Lärare

      Radera
    3. Det måste nog upprepas så många gånger elever och föräldrar runt om i landet vittnar om att deras verklighet är att undervisningen är/varit snudd på obefintlig.

      Radera
    4. Precis som att ingen undervisning finns i grammatik/matte/kemi/fysik eller allt annat som folk inte kan ordentligt efter gymnasiet

      /Inte lärare

      Radera
    5. Det är ändå skillnad på matematik och ekonomi. Matematik är ett eget skolämne, från lågstadiet och uppåt, även på alla gymnasieprogram.

      Privatekonomi ligger insprängt i andra ämnen, och kalla mig fördomsfull om ni vill, men jag tror att det är ytterst få som väljer att bli hemkunskapslärare för att de brinner för ekonomi. Hemkunskapslärare gillar vanligtvis att laga mat. Förhoppningsvis gillar de barn också, men kunskaper om aktiefonder är inte en framträdande gemensam nämnare.

      Radera
  7. Bra anledning att äga bankaktier! Så att man kan få en del av kakan! ^^

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag håller helt och hållet med. Har nästan alltid en storbank i portföljen, oavsett konjunktur (eftersom de tycks skära guld med täljkniv oavsett konjunktur).

      Radera
  8. Ok, en lite annan vinkel på det hela. . .Avanza Auto är ju egentligen att betrakta som en fond-i-fond-lösning. Använder det inte idag, men ser det som en självklar lösning om/när våra kära politiker höjer ISK-skatten så det blir mer lönsamt att spara i fonder på ett AF istället. Då kommer jag flytta allt sparande till Avanza Auto 4 eller 5 på ett AF-konto, så blir fonderna som ingår automatiskt ombalalanserade varje kvartal utan att utlösa någon vinstskatt. Så det är inte bara skit med fond-i-fond!
    Håller dock med om att de med för hög avgift för oinsatta är skit.

    //bushcrafting

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har inte alls satt mig in i Avanza Auto så här kommer ett par idiotfrågor.

      Min stora kritik mot fond-i-fond är ju att avgiften blir mångdubbelt högre än för andra breda investeringar. Det drabbas man väl inte av på Avanza Auto?

      Varför inte välja ut några egna fonder och balansera själv?

      Radera
    2. Sant, avgiften är ju låg på Avanza Auto, finns även andra fond-i-fonder som är vettigt prissatta, tex Swedbank Robur Mix.
      Jo. jag balanserar själv idag, men min poäng var ju att om man har det på AF, ifall ISK-skatten skulle bli för hög, så slipper man både utlösa vinstskatt och ta upp det i deklarationen vid ombalansering med en (vettig) fond-i-fond, då innehaven balanseras inuti fonden utan att det blir en försäljning. Vilket, om jag inte minns fel, är själva orsaken till att fond-i-fond "uppfanns", för att göra det enklare för vanligt folk att fondspara i en tid före KF och ISK.

      //bushcrafting

      Radera
    3. Jag minns ingenting, jag kom igår :-). Men kanske var det därför fond-i-fond uppkom. Jag tycker annars fonder är vansinnigt enkla att deklarera.

      Radera
  9. Låter lite som Havsfrun (investmentbolaget som investerar i fonder) i mina öron..

    Havsfrun – investmentbolaget som blöder!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Verkar ju lite så där (eller strax under).

      Radera