onsdag 7 december 2022

Dåliga husaffärer pga kriget?

Familjen Ritter i Göteborg köpte ett nyproducerat hus. Nu är det ingen som vill köpa deras gamla hus och eftersom lånen är maxade sitter de i en rävsax . Familjen skyller på Ukrainakriget. Efter att ha sålt två bostäder under Covidhysterin känner jag viss sympati.


Inte hade de någon riktig mäklare heller...

Samtidigt. Skriver man köpekontrakt för sitt nya hus medan man fortfarande har det gamla kvar spelar man högt med nattsömnen, särskilt när man inte har råd att ”äga” bägge (eller rättare sagt låna dem från banken).

Jag tror att vi kommer få se mycket sånt här nu. Folk som tvingas sälja bostäder de inte har råd med, vare sig de precis har köpt dem eller haft dem länge utan att ta höjd för sämre tider. Det börjar också dyka upp halvfärdiga eller delrenoverade hus till försäljning eftersom ägarna inte har råd att göra klart dem.


Japp, alla grejer på tomten ingår!

Som vanligt gynnas de som har marginaler, såväl med tid som pengar. De som tvingas agera gör sämre affärer än de som inte har kniven på strupen, och det kan inte nog betonas hur viktigt det är att skaffa sig det handlingsutrymmet. Genom att jobba eller spara hårt, men viktigast är nog att inte gapa efter mer än man har råd med.

Det är okej att bo lite för litet, orenoverat eller ocentralt ett tag. Det är kanske inte vad man drömmer om, men det är garanterat en mindre obehaglig mardröm än att sitta med dubbla boenden man inte har råd varken att äga eller sälja.

36 kommentarer:

  1. Förstår inte riktigt vitsen med att köpa större än vad man egentligen behöver? Högre inköpspris, mer pengar som läggs på drift och underhåll, plus möbler och inredning, och all tid som går åt för att hantera sitt boende. Det kanske är att man inte har mycket till inre själsliv, som gör att man binder fast sig vid ett stort boende? Vad säger alla "alternativa intäkter"-personer?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag ser intäktspotential i min stora lada, men mitt stora boningshus fick gärna vara väldigt mycket mindre.

      Radera
    2. Finns det ingen intäktspotential i huset? Skulle du kunna dela huset i två - typ två ”lägenheter”, där du kan hyra ut den ena?
      Eller blir det för tätt inpå?
      /Isaflisa

      Radera
    3. Jag har tänkt tanken. Möjligt att jag t o m bygger ett nytt hus på 30-40 kvm åt mig själv och hyr ut det stora.

      Radera
    4. Om du inreder ladan till bilverkstad e.dyl. kan du hyra ut den till motorburen ungdom. Finns en hel del möjligheter.

      Radera
    5. Det blir ett litet garage, och antagligen inte så bra att det skulle gå att tjäna pengar på att hyra ut det. Det finns inte höjd för motorlyft t ex.

      Bilplatser skulle jag kunna hyra ut. Tyvärr verkar det ge rätt dåligt betalt. Annat hade det varit med husbilar, men då har vi problemet med höjden igen, de går inte in.

      Radera
  2. Allt går att sälja, till rätt pris. De kanske inte får ut det som de tänkt sig, men sälja lär gå att göra, kanske till 70% av utgångspris.

    Ser likadana symptom i den dysfunktionella elbilsmarknaden. Tesla-bilar 2 år gamla med 3-4000 mil på mätaren lades ut för samma eller till och med högre pris än vad de köptes för, och lyckades bli sålda. Så funkar normalt sett inte en begagnatmarknad, speciellt inte för dyrare bilar. De stora pengarna skakas av under de första åren, sen planar priskurvan ut.

    Nu ligger det väldigt många Tesla Model 3 för väldigt höga priser på bytbil. Jag gissar att de får sänka priserna ganska rejält innan folk köper dessa nu när svångremmen dras åt. Som vanligt under sämre tider är det folk med stor kassa som gör de största fynden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Klart att allt går att sälja, men om det inte ens täcker lånet sitter de ändå i skiten.

      Just så, "De som tvingas agera gör sämre affärer än de som inte har kniven på strupen".

      Radera
  3. Ukraina-elpriser, Ukraina-inflation, Ukraina-räntor, Ukraina-bostadsmarknad. Jag blir så trött och pekar på det alla tänkande ickefår vet, att samtligt började barka ett bra tag innan kriget. Sedan menar jag ej att kriget med rubbningar i energidistribution är oväsentligt.

    Evigt glad över att kåken jag trivs i och tänker mig bo kvar i så länge jag kan och har hälsan är betald. Gudarna ska veta att ens lilla ekonomi är ansträngd i dagens läge oaktat räntor.
    /JonasB

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tyvärr tror jag att det funkar. Inte länge efter att Magdalena Andersson lanserat begreppet "Putin-priser" började man höra "vanligt folk" använda det, till synes helt ovetande om att de höjda priserna de pratade om började dra iväg långt tidigare och av helt andra skäl.

      Ett billigt boende är värt mycket, nästan oavsett ekonomi.

      Radera
  4. Borde det inte komma en mottrend? Mindre kapital bundet i onödigt stort och/eller dyrt boende, kostsamma bilar, snart bortglömda semesterresor för pengar man inte har, konsumtionsvaror som snabbt tappar i pris, betala dyrt för underhållning, et cetera. Istället mer kapital som läggs på långsiktiga hållbara investeringar, som skapar en helt annan trygghet och rörlighet? Nej, det skulle ju kräva ett självständigt tänkande.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kommer alltid en motreaktion, åt ena eller andra hållet.

      Radera
  5. Jag har en personlig fråga. Vem är det egentligen som tar alla bilder där du själv figurerar framför kameran?

    SvaraRadera
    Svar
    1. När det gäller porträttbilder som den ovan är det vanligast att jag använder självutlösningsfunktion (heter det så, eller blev det något snuskigt nu?) på kamera eller telefon. Man ställer in den på att knäppa en bild om fem eller tio sekunder och går runt till andra sidan, vilket är lätt ordnat om jag ska stå där rakt upp och ner. Annars händer det att jag låter vänner knäppa bilden.

      När det gäller övriga bilder använder jag ofta internetbilder fria att dela. Fast husbilden här uppe har jag tagit själv under en löprunda.

      Radera
  6. Vill bara kort säga vilken fantastiskt fin bild på dig och katten! Det märks att ni trivs med varandra. Hälsa katterna från mig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Jag vet inte vilken bild du menar, men det gör vi. Eller, jag trivs med dem. De är lite förtegna om vad de tycker, men jag tänker att det faktum att de uppsöker mitt sällskap inte bara är för att jag ger dem mat. Jag ska hälsa dem.

      Radera
    2. Den på Twitter … Så mysigt!

      Radera
    3. Ah, den där min katt agerar handvärmare! Jag har en "knäkatt" dagtid, som gärna sitter i mitt knä när jag jobbar vid datorn. Medan den andra katten gärna lägger sig vid sidan av mig nattetid. Schysst fördelning :)

      Radera
    4. Ja, det var en fin bild och katt! 😻 Så lik min långhåriga gråspräckling Mork, men ser betydligt tyngre ut, även om sådant är svårt att bedöma från en bild. Mork är lång och hög, men en piprensare när man ser honom blöt. 99% fluff. Borde ha döpt honom till PS, public service.
      /JonasB

      Radera
    5. Drygt tre kilo väger min gråspräckliga, så hon är också ganska liten.

      Att döpa en katt till Public Service lät inte snällt ;-)

      Radera
    6. Ja du ser vad man kan lura sig på en bild! Mork var nere på strax under tre kilo i våras, men då tyckte jag något var tvunget att göras inför jaktsäsongen då han säkerligen skulle springa av sig det minimala hull han hade. Men god jaktlycka och extra blötmat så är han nu uppe på mera hälsosamma fyra kilo för en katt som ändå är rätt stor i benstommen!

      Radera
    7. Jag noterar att bägge mina byggt på sig vikt i höst. Gissar att de hade en plan för -10-temperaturer. Själv ligger jag strax under 70 och fryser som en hund :(

      Radera
  7. De flesta behöver ha en motgång för att lära sig att man inte är ofelbar. Trist bara om motgången handlar om att förlora en massa pengar, då kan det bli jobbigt att "sitta upp på hästen" igen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är tufft att förlora en miljon eller två på bostadsmarknaden. Det kanske man inte ens hämtar hem under sin livstid.

      Radera
  8. Gällande Familjen Ritter, så ska inte deras nya hus vara klart i september 2023, och sen när blir ett hus klart i tid? Samt jag(som köpare till deras hus) skulle inte vilja köpa ett hus för att få flytta in nästan 9 månader senare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag noterade det och skulle själv se det som helt otänkbart att ha 1,5 års temporärt boende (med stor risk för förlängning).

      Radera
    2. Tycker mig se med jämna mellanrum folk som önskar hyra hus på 6-18 månader pga "i väntan på att vårt nybygge/renovering blir klart". Den vanligaste anledningen är nog att man vill flytta till området tidigare för att barnen ska börja skolan eller byta stadium. En annan anledning är att man fått jobb på annan ort som ska börjas ganska omgående.
      Själv tycker jag att det verkar stökigt att ha en extra flytt med allt det innebär, tex saker i hyrt förråd (en ganska stor kostnad). Men kan ha viss förståelse för att normala människor gör så. Vad vet jag, som senast flyttade för 25 år sedan.

      Radera
    3. Ja fy tusan för att bo i kappsäck i 1,5 år!

      Radera
  9. Inte en kul sits att ta plats i. Vid min senaste flytt så sålde jag mitt dåvarande hus först med lång överlåtelse för att sedan leta nytt boende. Inte heller idealiskt för nattsömnen men man undviker förhoppningsvis den ekonomiska katastrofen som annars kan lura runt hörnet. Har ett par bekanta som sitter i liknande situation som familjen Ritter med den skillnaden att de har ekonomiska marginaler att äta av. Fortfarande inte roligt naturligtvis.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Säljer du innan har du åtminstone ekonomi till en temporär akutlösning, även om det ändå är läskigt.

      Radera
  10. Tänk så mycket kaos Centralbankerna har skapat sista åren med sitt gödsel av gratis pengar. Ovan hade sannolikt inte hänt om vi haft Centralbanker som satt ett normalt pris på pengar.
    Mvh investera-pengar.blogspot.com

    SvaraRadera
    Svar
    1. De kanske skulle testa att inte lösa pengabrister genom att dra igång sedelpressen.

      Radera
  11. Vi är sådana "förlorade" mycket pengar i år. Bott i lägenheten i 9 år och drömt om hus i säkert 15 år. Maken har dragit på det hela med att inte trivas på sina anställningar och jobba väldigt lite, medan jag jobbat och sparat sedan examen -06. Då vi äntligen fick lånelöfte i höstas hade jag gråtit varje dag i nåt år pga kändes som att livet gick mig förbi.
    Hade mäklare hemma i januari för att förbereda och han har personligen 30% av lokala marknaden (vi talar om Solna här...) Han var såå säker på att vår bostad skulle säljas på fläcken och med budgivning, långt över vad han sålde föreningens sista hyresrätt för som ligger precis bredvid vår.
    Vi slog så till på ett hus till max på lånebeloppet, då husen gick som smör. Döm om vår förvåning då han inte lyckades hitta en köpare till vår lägenhet i april. Vi till och med renoverade och stylade för nästan 80k. Men inget napp. Grannobjekten hade riktigt bra budgivningar. Började bli stressade och bytte mäklare till en tjej från innerstan som jobbade riktigt hårt, men till sommaren hade också marknaden börjat avvakta, så tre veckor innan tillträdet lyckades hon få in ett bud som låg 2 miljoner under vad området gick för och 1 miljon under det vi räknat lågt med att vi skulle få. Förlorade därmed 1 miljon jag sparat ihop på lönearbete.

    Lätt att skratta åt för alla som varit längre på marknaden, men går man med låga räntor i 10 och ser hur så många gör goda affärer känner man bara att man står bredvid och missar allt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Usch, vad jobbigt det låter! Både med daglig gråt och att inte trivas med sina jobb.

      Jag tänker inte skratta åt er. Jag känner så väl igen mig i mäklare som är övertygade om att de ska sälja hur dyrt som helst. När man väl skrivit på verkar både energin och säkerheten som bortblåst :(

      Radera
  12. "Genom att jobba eller spara hårt, men viktigast är nog att inte gapa efter mer än man har råd med."

    Jag är nog lite lätt bitter, men i hela mitt vuxna liv (ungf 25 år) är det de som betett sig mest huvudlöst gällande bostadspekulation som vunnit allra mest. Lån på lån, fulrenovering och sälj upprepat gång på gång har lett till totalvinster överstigande hela mitt yrkeslivs inkomster. Visst åker en del på notan nu, men jävligt många har tjänat miljoner, eller tiotals miljoner, på att gambla stenhårt utan något säkerhetstänk alls. Fallet blir heller inte så fruktansvärt långt i Sverige då vi har både ett mycket generöst existensminimum och skuldsanering. Med reglerna vi har och haft och regeringarnas inställning till att ta av försiktiga för att dalta med speltorskar som använder bolån som insats är det inte självklart att det ens varit irrationellt att göra så. Ska spekulanterna som grupp faktiskt förlora på sitt beteende måste den finansiella karman bli totalt förödande.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har en känsla av att det jämnar ut sig till slut. Jag har också träffat de där som det borde gå åt helvete för och förr eller senare verkar det faktiskt göra det.

      Radera