lördag 8 december 2018

Privatekonomi på gymnasiet

Unga Aktiesparares Elin Agorelius skrev i veckan en debattartikel i Metro om behovet av privatekonomi på skolschemat. Jag håller med om mycket, men inte allt.

Vi börjar med rubriken: ”Ekonomisk kunskap ska inte vara en klassfråga”. Jag misstänker att hon inte valde den själv utan att det är Metros sätt att röra om lite. För det står inget i artikeln om klass och detta är ingen klassfråga. Det har det inte varit på väldigt många år.


Det finns två typer av föräldrar, dåliga och bra. Föräldrar som själva har usel koll på privatekonomi kommer inte hjälpa sina barn med det, men det säger absolut ingenting om vilken klass de tillhör. Dåliga föräldrar kan vara lådvinspimplande sjukpensionärer eller rika direktörer som curlar sönder sina ungar istället för att ta hand om dem.

Sedan tycker jag att hela artikeln har ett olyckligt fokus på gymnasiet. Det handlar väl om att Ung Privatekonomis målgrupp finns där, alltså de rektorer och lärare som betalar och beställer. Det är fint om man kan banka vett i gymnasieelever, men de är ju snudd på vuxna.

Inte ens på min tid hade det räckt att börja lära ungarna handskas med pengar när de är 16-18, men idag när man kan hinna ödelägga hela sin ekonomi på nolltid genom sin mobiltelefon är det ännu viktigare att hugga dem åtminstone på högstadiet. Eller ännu tidigare. Helst skulle jag nog se att Barnavårdcentralen tar in föräldrarna för en privatekonomisk genomgång redan vid tremånaderskontrollen.


Och har jag nu börjat ”negga” kan jag lika gärna gå all-in gringubbe. Så här står det i slutet av artikeln:
Att alla kan sköta sin privatekonomi själva borde ligga i hela samhällets intresse. Fler kunniga människor som kan ta vara på sin egen ekonomi leder till ett mer stabilt samhälle med självständiga medborgare.
Ja, så borde det vara, men finns det överhuvudtaget något som tyder på att staten vill ha självständiga medborgare? Nej, lika lite som att polisen vill se medborgargarden eller storföretagen aktiva och starka fackförbund.

Är det för att få självständiga medborgare man har förbjudit hemskolning? Nej, makthavarna vill så snabbt som möjligt plocka in barnen i sitt nät av statlig värdegrund och undervisa dem i "demokrati" under temat "Pappa staten vet bäst". Som förälder kan du få låna barnen ibland, men staten kan när som helst besluta att lånetiden är över och tvångsomhänderta dem enligt regler de själva har bestämt och tolkar som de själva vill. Stabilt samhälle vill de säkert ha, men självständiga medborgare... Inte en chans!

34 kommentarer:

  1. Du går från klarhet till klarhet! Stort tack för det. mvh

    SvaraRadera
  2. Bra skrivet. Har träffat båda sorter. Riktigt äckliga vidriga bortskämda försörjda 40-åringar med noll koll och rika föräldrar om tror de är gud, samt fattiga som börjat jobba sig uppåt men tror de inte är värda nåt och därför gör av med varenda öre för att det finns en trygghet i det då föräldrarna inte hade pengar.
    Ogillar första typen mest såklart, de har ställt till en hel del problem för mig&vänner, andra typen blir jag mest ledsen av att se, går inte att prata ekonomi med dem för de fattar inte?
    Är samma som med misshandelsförhållanden eller dyselektiska familjer, de trivs någonstans i det för att de känner igen det.
    Känner igen=trygghet. Fast övertygad om att man kan bryta saker.. gjort själv..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Ja, det är trist med dålig barnuppfostran oavsett. På något sätt känner man ju att de rikaste borde kunna avsätta den tid och energi som krävs. Därför lättare att se ned på dem, men på ett annat sätt har alla som sätter barn till världen ansvar att göra ett bra jobb.

      Radera
    2. Tror inte det har med tiden att göra? Eller har det? Skämmer de bort ungarna i brist på tid och dåligt samvete? Jag vet inte, har klarat mig själv, men undrar ju vad som hänt om man blivit serverad bostadsrätt innerstan och lekkonto på minst 30 000 månaden.. riktigt äckliga är barnen iaf ;) Inte att de har pengar utan att detta präglar dem på alla vis. De tror de äger världen, kan göra vad de vill, gör ofta massa dumheter som att förstöra för andra i brist på vettigare sysselsättning då de inte måste jobba.. sen i kombination med en del diagnoser och skyddande från föräldrarna då det inte får komma ut vad deras avarter till barn tar sig för.


      Radera
    3. Det finns säkert lika många varianter som föräldrar, men jag tror att det är rätt vanligt när man känner att man inte riktigt har tid att engagera sig i barnens liv att man öser pengar över dem.

      Det ger nyttiga erfarenheter att skaffa sig pengar, saker och kunskaper genom att kämpa för dem. Att berövas den möjligheten är inte snällt och hänsynsfullt, det är motsatsen.

      Radera
    4. Exakt. Och föräldrarna kan vara högutbildade men förstår inte bättre.. öser pengar på "barnen" i medelåldern..
      Sen alla arv då, blää.. känt en del sådana där som aldrig gör nåt vettigt& bara gör dumheter som att åka in i fängelse, trakassera andra på mängder av vis, gå över gränser, vara småkriminella då de har arv på sisådär 20-40 mille som väntar i framtiden..

      Ogillar även skarpt föräldrar som curlar ungarna. Vet en del med barn i 30 års åldern som bor hemma och inte kan stryka en skjorta eller vet hur man sköter tvättmaskinen.

      Hur ska de någonsin kunna ha en relation? Vilken tjej ställer upp på det? Har vart killar just där, men finns säkert tjejer med..

      Vår inneboende är sån kille som skulle fungera enbart med en thailändsk fru. Knappt det.





      Radera
    5. Även om det är föräldrarnas ansvar att uppfostra barn kan jag inte låta bli att fundera över hur barnen själva funkar. När jag var femton VILLE jag kunna tvätta och stryka själv. För mig var det steg på vägen mot att bli vuxen. Om man inte kan det när man är dubbelt så gammal, betyder det att de inte ville bli vuxna? Och i så fall, varför inte?

      Radera
    6. Varför tar det emot att vilja bli vuxen? Ja, det var ju en stor fråga! En orsak kan vara alla privilegier som försvinner när man bli vuxen. Förr innebar det en klar fördel att bli vuxen, man fick bland annat uttökade fri- och rättigheter. Idag är det mer förknippat med förlust, (av bland annat rättigheter). Därtill blir det fler och fler "barn" i samhället att ta hand om, bara det kan avskräcka. När det gått tillräckligt långt, kan Fader Diktator Tyrannus bringa ordning. /Eva

      Radera
    7. Klokt Eva, så kan det vara, inte tänkt på det. De kanske inte vill bli vuxna.

      Ang vår inneboende tror vi det är nån slags bokstavskombination som gör han inte förstår hur man städar&gör vissa saker. Han är väldigt intelligent på många sätt, lyckas skaffa sig bra jobb med höga inkomster, men sen faller det på många andra plan. Vi tycker om honom och oroar oss för honom då han även har massa sjukdommar men vägrar jobba på bättre hälsa.

      Radera
    8. Jag som trodde att jag hade en dyster syn på mänskligheten :-).

      Radera
    9. Ah nej, du är inte värst ;) Det där med att de inte vill bli vuxna känns mer och mer troligt, funderar på det..
      Lite osäker på vad exalt som gör en vuxen men att kunna betala sina egna utgifter, skaffa sitt egna boende (såklart superknepigt numera i dessa bostadstider),skaffa ett jobb (alt inte ha ett jobb men fixa sina egna utgifter ändå), inte tro alla andra ska ta hand om och hjälpa en (inte heller staten) kanske är en del? Annat?

      Kan även tycka man har ansvar för att ta hand om sin kropp såväl det nu går, att undvika vräka i sig all möjlig skit&coca cola&socker... alla dessa sjukdommar kostar massor.. fast ibland vaknar folk upp när de får hjärtsjukdommar eller annat.. numera kan man ju faktiskt läsa på internet vad som är bra och mindre bra mat?
      En diet på coca cola&godis&chips&kött&hamburgare&pommes är inte bra mat(vår inneboendes diet)..

      Sen träna då o då?

      Förstå vad det skulle bespara samhället i skattepengar om alla inte blev så sjuka....





      Radera
    10. Träna och äta rätt tycker jag är överkurs, men att kunna ta hand om sin egen hygien (och i det räknar jag in att tvätta kläder) ingår definitivt i grundkursen.

      Radera
    11. Ah, kanske, började skapa en lista i mitt huvud på massa annat med, men kanske överkurs.. hygien är såklart viktigt, förpesta inte luften för dina medmänniskor och låt inte bakterierna krypa omkring och sprid inte sjukdommar. Tycker det går under hygien att bo med andra också. Hårda straff borde de vara. Pisk och risbastu.

      Radera
    12. Nja, piska och risbastu är det finska sättet att sköta hygienen :-).

      Radera
  3. Skönt man inte skaffade barn :) Så slipper man problemet :) Även om vi har som barn ändå i en del vuxna runt oss. Ska du skaffa barn?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det verkar inte så, men svårt att ta det beslutet själv. Ännu svårare som kille.

      Radera
  4. Bra tema! Den första ekonomilektionen borde ske i samband med första veckopengen. Dvs vill man få något extra så behöver man jobba lite för det. Förhandlingskunskap är ovärdeligt för att bli framgångsrik. Sen ska det in på skolschemat tex inom ramen för hemkunskap./frivilligpensionär

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag tror att jag redan innan skoltiden fått betala mitt egna lördagsgodis med veckopengen, så då lärde man sig grunderna. Men visst borde det in på schemat också.

      Radera
  5. Metro är en tidning jag slutat läsa. Vänstervinkeln är extrem och viralgranskaren det tydligaste exemplet på vänstervridna journalisters driv att förringa verkliga problem.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag läser den inte heller. Den har nog blivit sämre, men redan för tjugo år sedan kändes det naturligt att den var gratis, för det var ungefär vad den var värd :-). I det här fallet såg jag länken i flödet och tog artikeln på författaren och inte tidskriften.

      Radera
    2. Ha ha, kul att fler än jag inte stod ut med Metro. Det blev bara för mycket en dag!
      Bra inlägg idag annars. Väl så viktigt att komma ihåg som förälder, att lära dem bryta sig fri från statens tvångströja tidigt i livet. Många fastnar ju i det där resten av livet.
      Mvh https://investera-pengar.blogspot.com/

      Radera
    3. Undrar fortfarande hur Mats Qviberg tänkte när han köpte den, och sedan sa det där om att man måste rensa ut några stalinister.

      Radera
  6. https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskolek

    Läs här! Numera är det dessutom få lärare som vågar gå utanför kursplanen (som man kunde förr då läraren hade mer makt) så man kan vara ganska säker på att eleverna får möjlighet till att lära sig det som står här. Däremot har läraren frihet att gå längre, dvs om allt kursinnehåll redan gåtts igenom kan man lägga till extra. Har själv sett exempel på extramaterial i naturvetenskapliga ämnen, elever i åk 7 läste på gymnasienivå då de inte hade mobiler på skoltid och inte heller tillgång till datorer så att de kunde slarva bort tiden till skrivuppgifter på lektionstid till internet. De övade sin skrivhand också, hade tid att tänka djupare...

    Håller med om behovet av ökad kunskap om privatekonomi för unga. Men man bör kanske inte tro att informationen i sig räddar från elände. För kunskap att ta form krävs mottaglighet. Frågan är då hur man skapar förutsättningar för denna mottaglighet, när tillgången till information redan finns. Kunskap är ju inget man någonsin kan kräva att någon får i sig. Nyfikenhet är den yttre tecknet på mottaglighet. Det kommer inifrån. I skolan handlar det om utifrånstyrd information och manipulation. Det är inte lätt det här med lärande... /Eva

    SvaraRadera
    Svar
    1. Länken är död och därmed svårläst, men jag utgår ifrån att det handlar om att privatekonomi redan finns på schemat. Fint, men hur många lärare kan lära ut ämnet? Hur många av dem kan själva grunderna? Ska vi dra det till sin spets skulle jag säga att en majoritet av lärarna ogillar ekonomi och det är ingen bra grund för att entusiasmera eleverna.

      Det står också att skolan ska lära eleverna att läsa och skriva, men även där går de bet ibland trots att de "ska".

      Radera
    2. För betyget E i svenska krävs inte att man kan läsa eller skriva på någon avancerad nivå direkt, inte ens efter ett års gymnasium. Först efter åk 3 där krävs att man ska kunna skriva så att kommunikationen går fram samt att språket är "i huvudsak" korrekt. Inte ens en svensklärare har gått någon kurs i "korrekt skrivande och läsande" på universitetsnivå. Jag själv skriver inte helt felfritt som du märkt. Men jag kan garantera dig att jag i alla fall skriver långt bättre av lärarkollegor och chefer inom andra områden än språk. Det kanske inte gör dig så glad ändå...

      Du själv skriver mer korrekt än de flesta människor jag någonsin "träffat på". De enda som skriver ännu bättre är universitetslärare och forskare. Deras språk kan vara så kristallklart och vackert att man baxnar. Men så är det ju i slutändan också behärskandet av språket som ger makt och tar människan framåt. Vad annars skulle det vara? Avancerat språk är lika med avancerade tankar, vilket i sig lättare skapar framgång. /Eva

      Radera
    3. Ett effektivt och enkelt sätt att förbättra statistik är att sänka kraven.

      Språket behöver inte ens vara felfritt. Jag använder ord jag vet inte existerar, som jag hittar på själv i stunden. Det viktiga är kommunikationen, att man förmedlar det man vill ha sagt.

      Du och jag som använder språket aktivt och professionellt gillar antagligen att försöka vässa oss till högre nivåer, så på ett sätt har vi det gratis. Å andra sidan gör vi det för att vi är bra på det, vilket i sin tur inte bara är talang utan beror på att vi kämpat oss dit.

      Radera
    4. Korrekt länk till kursplan i Hem- och konsumentkunskap
      https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet?url=1530314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DGRGRHKK01%26tos%3Dgr&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f#anchor1

      Radera
    5. Okej, då var det värre än jag trodde. Det där räcker inte på långa vägar även om lärare skulle följa planen.

      Radera
  7. Nu är det länge sedan jag gick i skolan, men på den tiden - 1975 och framåt - andades ju allting vänster. Det hade varit intressant att höra den illröde matteläraren prata om buffertsparande, långsiktig aktieinvestering och ränta-på-ränta!

    Nä! Betala så mycket skatt som bara möjligt och sedan lita på att pappa staten fördelar resurserna rättvist, var melodin som satt i väggarna. Och ve den som vågade andas ett ord om personligt ansvar och individens frihet - "Är du nån jävla moderat, eller?!"

    Hur vänster är skolan nuförtiden, tro?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Med nya generationer som arbetar i skolan förändras ju saker. Det beror ju också på vilka stadier man menar, skillnaden mellan gymnasiet och förskolan är stor vad gäller persontyper skulle jag säga. Ju lägre stadier, desto större chans att upptäcka vänstersympatier. På gymnasiet är det annorlunda, där finns många som röstar på liberalt också, Liberalerna har ett starkt fäste bland gymnasielärare. Men är det inte så att det överhuvudtaget förekommer fler socialistsympatisörer inom kommunal (och statlig) verksamhet? Att jobba där innebär ofta att man har/söker en tryggare anställning och att man värderar just trygghet och samhällsordningen högt. Man kanske är mer benägen att ha värderingar som stämmer ideologiskt med mer ickekommersiella intressen och därmed blir också intresset för (privat)ekonomi mindre och rösterna på Moderaterna blir få.

      Men jag vet en(!) ung lärare som hårdsparar och samtidigt är vänster. Han har erkänt det bara för mig, då jag tog upp ämnet pengar med honom. Han investerar halva lönen och dricker öl för resten som han säger. Jag tror honom, magen är stor... /Eva

      Radera
    2. Jag tror inte att lärarkåren generellt är längre till höger idag än på 70-talet, men det har ju Eva mer koll på. Att vara vänster betyder inte per automatik att man är dålig på eller ointresserad av ekonomi, men för många verkar det gå hand i hand.

      Radera
    3. Något som talar för att andelen vänstersympatisörer i skolan inte minskat, är att människor från arbetarklass i högre grad blir lärare idag än förr. Något som talar mot, är att partisympatierna totalt sett ligger mer i mitten än vad de gjorde för 40 år sedan. Hade inte sossarna ensam majoritet i riksdagen, eller åtminstone det med hjälp av Vänsterpartiet (eller VPK som det väl hette då) under lång tid före 90-talet?

      Hur som helst, några typiska moderattyper (vad det nu är) finner man kanske inte så ofta i skolvärlden, förutom bland dem som omhuldar friskolorna då, men hur många är de, haha? Inte många som jobbar i friskolorna i alla fall enlig min erfarenhet. De sänker löner och försämrar arbetsvillkor, men fördelen för främst eleverna kan förstås finnas där, det brukar vara en lugnare miljö.

      Micke, du skulle inte kunna tänka dig att skriva ett förslag till politiker om detta med behov av mer ekonomikunskaper i skolan? Det engagerar dig ju uppenbarligen. Mest lyhörda blir de väl om du skriver anpassat till vad som kittlar i öronen på varje parti utifrån deras grundideal. Man måste ju börja någonstans, och säkert är det flera som redan gjort det. Det borde inte vara något helt nytt för partierna alltså. Skriv debattinlägg. Du är bra på att skriva, det är bara att vässa argumenten och vara så där medialt kortfattad och träffsäker i dina formuleringar och så övertydlig att en dumskalle förstår redan vid första genomläsningen. /Eva

      Radera
    4. "Något som talar mot, är att partisympatierna totalt sett ligger mer i mitten än vad de gjorde för 40 år sedan."

      Vilket jag i sin tur tror beror på att partierna på högersidan tagit två kliv åt vänster. För 40 år sedan var M ett uttalat högerparti. Idag skulle jag säga att de ligger långt till vänster om dåvarande C och FP.

      När jag tänker efter kan jag inte erinra mig att jag någon gång i grundskolan hade en lärare som jag tror röstade till höger om S. Det vet jag förstås inte, för ingen - och det hedrar dem - sa högt vad de röstade på, men efter 3-6 år får man ju ett hum.

      Opinionsbildandet lämnar jag med varm hand åt Unga Aktiesparare och andra. Jag har inte ens egna barn och tror dessutom att mitt djupt rotade politikerförakt skulle lysa igenom hur mycket jag än försökte dölja det.

      Radera