söndag 10 mars 2019

A-kassa – för eller emot?

Elin Agorelius ställde en fråga på Twitter igår som jag och många andra besvarade.


På Twitter får man skriva 280 tecken. Det räcker ibland, kanske även i detta fall, men jag tänkte ändå utveckla mitt svar lite här.

När jag fick mitt första jobb, i början av 90-talet, gick jag direkt med i a-kassan. Jag var med så länge jag var anställd. (Däremot har jag aldrig varit med i ett fackförbund eftersom inget fackförbund som varit aktuellt har jobbat för sina medlemmar utan ständigt och jämt med en massa annat istället.)

Hade det varit idag skulle jag istället ha sparat och investerat pengarna. De flesta som inte höll med under gårdagens diskussion svarade att ”a-kassa är en bra försäkring”. Varför? Kriteriet för en bra försäkring är att man kan komma att behöva den. Hemförsäkring är en bra försäkring. Får jag en eldsvåda eller vattenskada i lägenheten kan den sprida sig och kosta mig fler miljoner än jag har.

Ös, för helvete... ÖS!!!

A-kassan är ingen säkerhet mot att bli sjuk, dö eller ens att bli av med jobbet. Det enda den gör är att den som blir arbetslös får ersättning, max 80 procent av lönen upp till maximalt 20020 kr/månad. Men om du får sparken har du först minst två månaders uppsägningstid. Jag har aldrig fått sparken utan alltid sagt upp mig själv (några gånger inte ens i vredesmod) eller haft tidsbegränsade anställningar. Men ofta kommer väl inte en uppsägning pang bom? Det kan ha glunkats i korridorerna om nedskärningar, uppköp eller nedläggning.

Men okej, vi säger att du inte hade en aning. Då har du minst sextio dagar på dig att skaffa nytt jobb, troligen mer än det dubbla. I en större stad som Stockholm finns jobb. Har man något slags kontaktnät och är villig att hoppa på vad som helst vågar jag påstå att du har en ny inkomst innan dess om du är frisk och under 55.

Det kan gå ändå.

Kräver du ett intressant jobb som inte är ”under din värdighet” är det värre, men då har du troligen sex månaders uppsägningstid och kanske en liten fallskärm. Definitivt också en lön som gör att du inte får några 80 procent a-kassa utan att ha löst en tilläggsförsäkring, och som absolut borde innebära att du har en buffert (det borde ju alla ha).

Att vara med i a-kassan kostar lite olika beroende på bransch, men 110 kr/månad verkar vara ett snitt. Inga jättepengar, men under ett arbetsliv hinner det bli en kvarts miljon förutsatt att du investerar pengarna på börsen.


Alla väljer fritt, förutom vi som är egna företagare i enskild firma eller handelsbolag, för då väljer våra politiker att vi ska straffas genom att i stort sett inte ens ha valet till statlig trygghet. Jag sörjer inte. Om jag verkligen behövde skulle jag kunna tänka mig att jobba med lite av varje. Inte i decennier (det har ändå aldrig stått något sådant på de anställningsavtal jag skrivit på), men tills jag hittar något bättre.

Vore jag osäker på att jag kunde skaffa ett jobb skulle jag oroa mig mer över min brist på kontaktnät, kunskaper och jävlar anamma. Allt detta kostar kraft och energi att skaffa, men inga 110 kr i månaden.

54 kommentarer:

  1. Först och främst a-kassa är inget jag tycket man skall vara med i. Aldrig varit arbetslös, sparat massor av pengar på det. En tag var faktiskt unionens kassa uppe i 400kr (2009 tror jag det var har sjunkit sedan pga regler) läste jag, då sparar man faktiskt rätt snabbt ihop första tiden som arbetslös... Så klart tar man en viss risk men samtidigt om man är i ett bristyrke så känns risken minimal. Ungefär samma risk som att investera i en räntefond...

    Lite nyfiken varför du uteslöt egenföretagare med AB var det lönegarantin vid konkurs du tänkte på då? En vän till mig fick den 17 månader efter konkursen var klar... Det jag vill tillägga att vara egenföretagare i AB och med i a-kassan är riktigt korkat. De flesta betalar inte ut någon a-kassa förrän du satt bolaget i konkurs. Här tycker jag Unionen framstår som ett riktigt lurendrejerifack. De marknadsför hårt hur viktigt och bra det är att vara med i facket som företagare, på en direkt fråga säger de dock att a-kassa har de inget med att göra utan jag måste fråga unionen a-kassa. På deras sida efter en rejäl lusläsning hittar man att utbetalningar från AB innehavare är bara att glömma.. Har dock hört talas om att Småföretsgarna endast kräver att man har AB:et vilande, men väljer att ändå inte att vara med. Dock eloge till småföretsgarna som olikt Unionen företagsfack verkar ha en fungerande lösning för företagare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Lite nyfiken varför du uteslöt egenföretagare med AB var det lönegarantin vid konkurs du tänkte på då?"

      Jag förstår inte frågan. Menar du varför jag uteslöt egenföretagande i aktiebolag ut a-kassediskussionen? För att det funkar annorlunda än i enskild firma/handelsbolag och åtminstone teoretiskt funkar bättre. Men det är samtidigt som du säger, driver man ett eget AB är sannolikheten stor att man kör så länge det går och då tar man troligen inte ut så hög lön på slutet. Det finns det ju fler skäl att inte göra i aktiebolag, eftersom man kan ta ut styrelsearvode och inte tar ut mer lön än man faktiskt behöver.

      Det där låter väl som facket i ett nötskal. Betala in dina avgifter, men när du vill ha något tillbaka i form av hjälp eller pengar har de tusen skäl att inte göra något. Lite som försäkringsbolag.

      Radera
    2. Styrelsearvode och lön är samma sak (skattemässigt) sedan en längre tid tillbaka, tror du tänker på utdelning. Hur som helst tror vi är rörande överens om nyttan att vara med i facket som företagare, där som du säger man drabbas värst om man inte har AB.

      Har ju aldrig varit med i facket, men aldrig hört någon kollega säga gud vilken bra hjälp jag fick av dem, däremot en hel del gnäll...

      Läste twittertråden nu, nästan skrämmande hur många som skriver att a-kassa är superviktigt, undrar om de verkligen reflekterar över om de någonsin har använt den eller kommer använda den.

      Radera
    3. Det var länge sedan jag övervägde att skaffa aktiebolag, så jag vet inte vad jag tänker på.

      Ja, det var det jag uppskattade med frågan och gjorde att jag ville utveckla, att så många tycktes svara "Det är en bra försäkring" nästan av plikt. Så SKA man tycka, och när det finns ett allmänt ansett "rätt" svar känner jag ett extra behov av att fundera en sväng till.

      Radera
  2. Man behöver inte betala en krona för A-kassa om man bara vill basal arbetslöshetsförsäkring. Sådant får man om man är anmäld som arbetssökande på Arbetsförmedlingen och uppfyller vissa arbets- eller studerandevillkor. Vet inte vad nivån ligger på, runt max 14000 kr/mån före skatt skulle jag tro. Själv har jag aldrig varit med i någon A-kassa på grund av att jag vetat om denna grundförsäkring för alla. Och som sagt i inlägget så finns det ofta jobb om man inte är så kräsen.

    Men det finns ju också en annan sida av detta som sällan lyfts fram. Många långtidsarbetslösa får inte jobb eftersom de drabbats av svår social fobi och inte klarar av intervjuer eller framstår som smått sjuka eller alltför udda. Det blir en ond cirkel av utanförskapet från arbetsmarknaden. Därför finns så många företag som arbetar med dessa och där hittar man också flummiga typer som ska lösa människors problem, "vässa CV:n" och på alla tänkbara sätt försöka hitta en sysselsättning.

    Har jobbat en kort period på sådant ställe och det kan vara rejält dystert och depressivt i den miljön. De arbetslösa fokuserar lätt på alla blanketter och papper hit och dit för att få sina pengar när de istället borde ägna sin energi åt annat. Samtidigt utökar de inte sällan sin familj också och röran och beroendet av pengar bara ökar. Den arbetsplatsen fick jag faktiskt sparken på efter mindre än två veckor. Fick gå direkt, men jag begärde att få avsluta arbetsdagen i alla fall och det fick jag. Inte någon uppsägningstid som togs hänsyn till där och jag är heller inte med i facket så det fanns inget att göra. Men fick nytt jobb samma dag eftersom jag mötte en gammal arbetsgivare på vägen hem! /Eva

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men utan a-kassa får man väl då ett lägre bidrag med sämre villkor? På min tid som arbetslös (med a-kassa) hette det KAS, men det gör det tydligen inte längre.

      Men om man är långtidsarbetslös med psykiska besvär kommer man väl ganska snart ändå ramla ur a-kassan? Antingen för att tiden går eller för att man ändå hamnar någon annanstans i systemet?

      Ja, de där blanketterna har jag tänkt på. Jag fattar att blanketter och återkommande besök hos en arbetsförmedlare eller diverse icke-kurser och föredrag är ett sätt att ge den arbetslöse rutiner, men jag undrar om det inte ofta funkar precis tvärtom, att det förstärker identiteten som arbetslös så att det inte finns plats för arbete. Typ.

      Radera
    2. Jag skrev en lång kommentar som tyvärr svaldes av kommentarsformuläret men här kommer kortversionen:

      Efter 2,5mån som inskriven i alla system hos arbetsförmedlingen och alfakassan får jag svar på frågan varför jag inte fått någon feedback när jag använt frågefunktionen på Mina Sidor. Att jag mötts av tystnad beror på att jag ännu inte tilldelats en handläggare, men det kan man ordna snarast om jag uppger mitt personnummer (detta via supportmejl med veckolång svarstid).
      I dagsläget hanteras ersättningsanspråk för dec’18. De har INTE bråttom att återförena mig med en bråkdel av mina inbetalade skattemedel, på tal om ”vad fan får jag för det”...

      Hade jag inte haft en rejäl buffert och levt lön till lön hade jag alltså snart hamnat tre månadshyror på efterkälken.

      Radera
    3. Det där händer. Beklagar å Blogspots vägnar :-(.

      Ja, även om man har rätt att få ersättning är det inget som hindrar att ens ekonomi slås i spillror pga väntetid.

      Radera
    4. Var inte så kategoriska. Jag är "arbetslös med psykiska besvär". Jag är också akademiker med ett lysande cv, hel & ren, ingen social fobi, depression etc men har ett gravt utmattningssyndrom. Jag blev utförsäkrad av Försäkringskassan trots flera läkarintyg och klarar inte att arbeta. Jag blev då tvungen att säga upp mig. Jag är glad att ha a-kassan eftersom det kommer att ta tid att få jobb och jag just nu lever på sparpengar (inne på 7:e månaden) i väntan på att bli tillräckligt frisk för att kunna söka jobb på 25%. Man kan nämligen inte vara för sjuk, då accepteras man inte som arbetssökande, Under tiden jag tillfrisknar är min a-kassa pausad eftersom jag fortfarande har läkarintyg. Jag kan också behålla ett antal försäkringar via facket, vilket är tryggt när jag står utanför rätt till sjukpenning, sjukersättning och liknande. Jag är inte ekonomiskt oberoende även om jag har gott om pengar på banken så jag kan inte strunta i dessa försäkringar.

      Radera
    5. Både i den länkade Twittertråden och här i kommentarsfältet har jag skrivit att man får göra en egen bedömning, att det är olika från fall till fall. Jag vet inte hur mycket mindre kategorisk jag kan vara.

      Men jag trodde a-kassa byggde på att man "står till arbetsmarknadens förfogande", att det bara är då man har nytta av a-kassan. Precis som du skriver får man ju inte vara för sjuk för det systemet. Så länge du har sjukersättning eller något annat är det ju andra system som kickar in, oavsett om du är med i a-kassan eller inte. Så jag förstår nog ändå inte på vilket sätt a-kassan gör skillnad för dig.

      Lycka till, hur som helst, och att du kommer tillbaka i full styrka.

      Radera
    6. A-kassa bygger inte på att man bara passivt står till arbetsmarknadens förfogande, utan att man därtill aktivitetsrapporterar och söker minst 20 jobb per månad. Aktivitetsrapporterna är en relativt ny grej, en bara några år gammal regel. /Eva

      Radera
    7. Låter inte så svårmanipulerat om man inte kan/vill ta jobb. Bara att söka tjugo jobb man inte kan få, särskilt om man skriver en oinspirerad eller dålig ansökan.

      Radera
    8. Så är det nog. Men det är just sådana där saker jag mår mest illa av i samhället, alltså av idén att folk bara tänker på egen vinning och så de som också fungerar så förstås. Själv har jag ju detta med moralen för ögonen hela tiden. Det lustiga är att just det verkar ha gjort många misstänksamma just vad gäller mig och jag har tidigare fått avslag på ansökningar om A-kassa, blivit utkastad från jobb två gånger och allmänt sett som fuskare av Försäkringskassan en gång också. Det är en märklig erfarenhet med tanke på hur ansvarsfull jag alltid sett till att vara, ja nästan som en martyr faktiskt som till och med tagit stora ekonomiska förluster på grund av min moralkänsla.

      Men detta handlar inte om mig. Ska inte fortsätta med mina ständiga personliga berättelser. Blivit för mycket av det redan. Men är det något som engagerar mig så är det moralfrågor, oj oj... En stor anledning till hela min udda livsstil. /Eva

      Radera
    9. Ja, jag säger på intet sätt att det är moraliskt försvarbart att medvetet hålla sig undan arbetsmarknaden om någon annan tvingas betala. Bara att det kommer att ske så länge det går. Annars är det lite typiskt svenskt att utgå ifrån att folk rättar in sig i ledet. "Man får inte, så det kommer ingen göra." eller Annie Lööf-klassikern: "In Sweden it's illegal to be a criminal." Ja, men då så...

      Radera
    10. De olika politiska partierna skiljer sig ju ändå en del i hur de ser på människan och hennes innersta drivkrafter. Där finns allt från att tro att hon är enbart god och självuppoffrande till att tro henne vara idel självisk och inriktad på privat nytta. Den där balansen med att inse att både gott och ont huserar i varenda människa verkar främmande för många. Man bör skapa regler utifrån just detta så att det inte går att fuska allt för mycket utan påföljder, men samtidigt inse att alla faktiskt inte tänker på ekonomisk vinning på ett girigt sätt, utan faktiskt ärligt tänker söka arbete eller vad saken nu gäller.

      Att bli för misstänksam säger något om fattigdomen i människors hjärtan och tankevärld och bygger inte ett stabilt och välfungerande samhälle. Grundläggande förtroende för andra är viktigt för tryggheten. Att tro alla eller de flesta om ont skadar dessutom även "den troende". Man ser lätt det man förväntar sig se, eftersom det är mänskligt att vilja bli bekräftad i sin tro och därför lätt bara ser det som stämmer med det man redan "vet". /Eva

      Radera
    11. Det här är inte mitt specialintresse, men min bild är att de flesta politiker (kanske alla) har en bild av att den egna gruppen är god, politiska motståndare är onda.

      Radera
    12. Om det är så illa (och det kanske det är...) är det verkligen en skrämmande omogen inställning. Det kanske ser mer ut så utåt i häftiga debatter dock. Tror absolut att de som enskilda människor kan ha en hel del sunda tankar varenda en. (Till och med Annie!) Men de är väl allihopa marionetteri ett spel och har ingen verklig makt över så mycket. Det är där pengarna finns som makten sitter, ingalunda i politiken. Nå, orkar inte gå djupare i detta, kan för lite också. /Eva

      Radera
    13. Ingen människa är helt igenom ond. Inte ens Annie, hon har bara ett problematiskt förhållande till sanningen :-).

      Radera
  3. Ännu en sparare10 mars 2019 kl. 10:24

    Jag skulle säga att det beror på vilken bransch man är i också. Jag jobbar på universitetet och för yngre forskare är det mer eller mindre ofrånkomligt med perioder av arbetslöshet mellan forskningsprojekt innan man har tagit sig fram till en fast tjänst. Man måste dock fortsätta forska även som arbetslös om man inte ska hamna ohjälpligt efter andra som aspirerar på samma fasta tjänster, så att ta andra jobb går inte med mindre än att man helt byter bana. A-kassa och inkomstförsäkring är därför nästan garanterat en bra investering. Och jag gissar att samma sak kan gälla även på andra håll där det är gott om osäkra anställningar och ingen riktig efterfrågan på arbetskraft.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kan inte alls den världen, men hur mycket tid anser du att man behöver lägga på forskningen under tiden man är arbetslös? Att då pressa in 20-40 arbetstimmar per vecka på ett brödjobb känns inte helt orimligt och ser bättre ut i CV:t.

      Radera
    2. Kan bli svårt att få forskningsbidrag om man har en heltidstjänst "på sidan av" så då dödar du kanske din akademiska karriär iaf.

      Radera
    3. Så du menar att man ska jobba gratis med försörjning av arbetslöshetsersättning i väntan på att eventuellt få få ett forskningsbidrag längre fram?! Då måste jag fråga, skriver man "bidragsfuskare" eller "slav" på visitkortet ;-)?

      Radera
  4. Får jag nyansera diskussionen något? :-)

    A-kassereglerna är exakt desamma för alla företagare, oavsett företagsform.

    Men i ett AB kan du låta det vara vilande en gång vart tredje år och få ut a-kassa upp till cirka 13 månader. Det går inte i ett EF. Det måste (enligt Skatteverket) läggas ned, om det inte finns verksamhet i det. Men det är skitsamma. Vill man starta ett EF igen är det busenkelt.

    Och så slutligen, den här bloggen är den mest läsvärda.

    Jobba på Micke. :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej och tack!

      "A-kassereglerna är exakt desamma för alla företagare, oavsett företagsform."

      Nja, det skulle jag inte säga, jämför:
      https://www.privataaffarer.se/articles/2011/05/12/aktiebolag-och-a-kassa-sa-funkar-det/
      och
      https://www.privataaffarer.se/articles/2011/05/05/a-kassa-och-enskild-firma-sa-funkar-det/

      Och som TriDave skriver om aktiebolag en bit upp: "De flesta betalar inte ut någon a-kassa förrän du satt bolaget i konkurs."

      Men för mig kvittar det. Jag skulle inte vara med i a-kassan som aktiebolagsägare eller anställd heller. Jag vill vara oberoende och det är min övertygelse att jag i alla lägen hellre skulle underkasta mig en arbetsgivare än en arbetsförmedling.

      Radera
    2. Privata Affärer ska man inte lita på. Deras skribenter håller knappast världsklass. Riktigt kass tidning, de skulle behöva faktakolla betydligt mer.

      1
      Ett EF kan ALDRIG vara vilande.

      2
      Och utdelning från ett AB räknas ALDRIG in i vare sig a-kasseersättning eller något annat, det är bara lön som man tagit ut och betalat skatt på som utgör underlaget.

      Men din slutsats om att man ska köra in i kaklet istället för att ge upp och stämpla är helt korrekt. :-)





      Radera
  5. Lite spridda skurar här i kommentarerna. För det första finns det inget som heter "vilande" företag. Antingen är det aktivt eller inte. Punkt. Det går alldeles utmärkt att lyfta A-kassa som anställd i eget AB som nämnts. Dock olika villkor verkar det som, men möjligheten finns.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag skulle säga nja: https://bolagsverket.se/ff/foretagsformer/aktiebolag/vilande-aktiebolag-1.17564
      "Att det inte bedrivs någon verksamhet i ett aktiebolag kallas ibland för att aktiebolaget är vilande."

      Och visst går det att lyfta a-kassa som anställd i eget AB. Jag tror ingen hävdat något annat mer än att TriDave som sagt vädrade egna erfarenheter om att det kan krångla tills företaget är satt i konkurs.

      Men praktiskt. Om ens AB går dåligt antar jag att första åtgärden är att strypa sin egen lön, vilket resulterar i strypt framtida a-kassa.

      Radera
    2. Det är Skatteverket som ställer frågor om status på bolaget. Inte Bolagsverket.

      Jag vet exempel på egenföretagare som hyr sig själv som konsulter som kört följande upplägg: de har ett kontrakt med en kund och tar lön under kontraktstiden. När kontraktet tar slut är de per definition arbetslösa eftersom det saknas kunder till bolaget. Då går det utmärkt att lyfta A-kassa och inkomstförsäkring baserat på den lön de tagit under kontraktstiden dvs full gas in i kaklet med hög lön och sen hämta ersättning.

      Radera
    3. Jag inser att Skatteverket och Bolagsverket är olika, men det handlar ju ändå om statliga myndigheter som man borde kunna både hänvisa till och lita på.

      Huruvida det där upplägget är vattentätt kan jag inte uttala mig om, men säger du att det gjorts litar jag på det. Jag skulle ändå inte vilja ägna mig åt den typen av bluff.

      Radera
    4. Ett aktiebolag kan vara vilande. Det får dock inte vara registrerat för F-skatt, Moms eller som arbetsgivare när det inte bedrivs någon verksamhet. Hos Skatteverket är ett AB antingen aktivt och registrerat eller inte. Aldrig vilande.

      Källa: Jag har jobbat på Skatteverket med registrering F-skatt, Moms och AG för företag.

      https://utbrytningen.blogspot.com

      Radera
    5. Tack! Då slipper det spekuleras om det.

      Radera
    6. Ber om ursäkt ifall jag snöade in på företagsform och a-kassa... Nu har jag kollar upp småa(småföretsgarna) och de verkar ha stängt möjligheten att ta ut a-kassa med ”vilande/passivt” bolag.. Så att göra som vardagsekonomen föreslår verkar bli svårare. Förut stod det där att man kunde ha AB:et vilande och få a-kassa men bara en gång var femte år. https://www.smakassa.se/ersattning/villkor/

      Jag tycker det är rätt, men samtidigt i och med arbetsgivaravgiften så betalar man för a-kassan (klart mer än 110kr/månaden... ironiskt nog är min arbetsmarknadsavgift 1110kr/månaden dvs den del av arbetsgivaravgiften som täcker arbetslöshetsersättning bla a-kassor ) så då tycker jag också att man skall få utnyttja den utan att sätta ett bolag i konkurs. T.ex om man pensionssparar i bolaget så kanske man inte vill konka... Då jag inte är med spelar det ju ingen roll för mig men är lite kluven till att man skall betala för något man aldrig i realiteten kommer att kunna använda, framför allt när det är en sån specificerad skatt...

      För övrigt tyckte jag Marcus Hernhag Formulerade det bra i twittertråden: Står utanför då jag vill inte vara andra till last om jag blir utan jobb..

      Radera
    7. Helt riktigt, märkligt att man tillåts betala en försäkring utan några som helst problem även om den skulle visa sig värdelös för mig. Går jag tomhänt till kassan i matbutiken och betalar 8 kr för en liter mjölk skulle kassörskan uppmärksamma mig på att jag inte har tagit någon mjölk :-).

      Håller också med Hernhag. Det kan absolut finnas skäl att vara med i a-kassan, men inte för Hernhag, inte för mig och definitivt inte för Elin som ställde frågan.

      Radera
  6. Jag är faktiskt inte med nu, men det kanske är dumt? Tänker såhär att blir jag av med anställningen jobbar jag bara mer med företaget. Att bli helt arbetslös är jag inte orolig för så länge min kropp fungerar, men däremot kan inkomst variera samt arbetsbörda och bekvämlighet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ungefär så jag också tänker. En försäkring man aldrig kan tänka sig att utnyttja är ju faktiskt helt värdelös.

      Radera
  7. Jag tycker det är en lite farlig tanke du lyfter fram och att du missar en aspekt i det hela. Jag gillar också känslan av självtillit - att du kan skaffa dig en nytt jobb inom den månad eller tre månader som du har på dig vid uppsägning.

    Men vad befinner du dig i för sinnestillstånd i samband med uppsägningen? Kanske är du helt trasig och i paniktillstånd? Självförtroendet i sank? Om så är fallet, så tycker jag att en a-kassa+inkomstförsäkring kan vara en otrolig frihet. Du får tid att behandla din uppsägning som vilken sorgeprocess som helst istället för att gräva ner huvudet och välja något av fel anledningar.

    Jag ser det lite som en förlängning av tänket kring aktieinvesparande. Jag vill ha möjligheten att kunna justera livet när det går in i olika kapitel. Vad tror du om det?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag instämmer med Tioårsplanen! Och det beror helt på vilken bransch du jobbar i, var du bor och hur din ekonomiska situation ser ut som helhet. Givetvis är det inte rationellt att vara med i a-kassan om du redan har ditt på det torra ekonomiskt. Men innan dess, i början av arbetslivet, så är nog inte a-kassa så dumt för de flesta. / Sparvilja

      Radera
    2. Instämmer, och sen kan det vara bra att ha med att A-kassa inte är en vanlig försäkring. Snarare ett bidragssystem som man avstår om man inte är med. Den största delen av finansieringen kommer från staten. Skrev lite på min blogg: http://framtidsinvesteringen.blogspot.com/2019/03/a-kassan-ingen-vanlig-forsakring.html

      Radera
    3. Tioårsplanen: Som jag skriver tycker jag att var och en ska agera efter sitt eget huvud, på det sättet är inte det ena eller andra rätt eller fel.

      Men riskerar man att bli trasig och i panik över något så fjuttigt som en anställning tycker jag att man bör jobba med det. Man bör helt enkelt inte knyta upp sig så hårt på något man inte fullt ut kontrollerar själv.

      Sparvilja: Men det är väl just som ny på arbetsmarknaden man inte ska/bör vara beroende av ett jobb. Hoppa på ett nytt, gå vidare.

      Framtidsinvesteringen: Jag tycker det kvittar vad man kallar det. Det där låter nästan som fastighetsmäklarnas reklamutdelare. "Vi delar inte ut reklam, vi tipsar om lediga lägenheter i området." :-)

      Radera
  8. Är man ung, välutbildad och engagerad så borde Akassa och fack vara helt bortkastade pengar. Bättre att börja spara på f-you kapital i tid. Samhället utvecklas ju också emot att vi måste ta eget ansvar, då samhällskontraktet avvecklas i snabb fart.
    Mvh http://investera-pengar.blogspot.se

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fackavgift tror jag ofta är sämre än bortkastade pengar: https://sparosverige.blogspot.com/2018/11/facket-fuck-it.html

      Radera
  9. A-kassetaket är höjt från drygt 20k till 25.025kr numera. Så man får 80% av det som max sedan skattas det förstås. Jag tror att många tror att det är högre ersättning än så, Sverige ligger på plats 31 av 36 i arbetslöshetsersättningsnivå enligt någon OECD-jämförelse.

    Jag är inte med pga. tror det är osannolikt att jag blir av med jobbet och inte skulle hitta något nytt, känns också som att det är enklare att få nån timanställning via bemanning än att få ut a-kassa. Vid egen uppsägning får man inte heller ersättning på ett tag. Som någon redan nämnt finns ju grundersättning för de som inte är medlem i någon a-kassa men den är lägre, de har också sjukt lång handläggningstid på den a-kassan, så har man ingen buffert kan man hinna bli av med hus och hem under den tiden.

    Nej jag tycker pengarna i mitt fall gör mer nytta i sparande, kan tänkas att vid utbrändhet, social fobi eller liknande och sedan utförsäkring från Försäkringskassan som folk nämnt här skulle väl vara den gången det är aktuellt men sannolikheten är för liten för att jag ska känna behovet av en sån försäkring. Har dock rekommenderat en vän att stanna i a-kassan pga. lever lön till lön, har barn, ingen buffert och höga fasta kostnader. Då gav jag rekommendationen att vara kvar tills han har en buffert i alla fall (obs detta var inget drygt ovälkommet råd utan i samband med att han bad mig se över sin privatekonomi).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag skriver ju det i texten: "Max 80 procent av lönen upp till maximalt 20020 kr/månad". Det är 80 % av 25025 kr. Jag vet inte vad som räknar med, men köper man en försäkring borde man åtminstone kolla upp så pass mycket, tycker jag.

      Ja, buffert bör man ha i alla lägen. Har man inte råd att skaffa det borde man kanske inte ta sig råd att betala a-kassa heller.

      Det där med sjukdom förstår jag fortfarande inte. A-kassa kan man ju få om man är tillgänglig för jobb. Är man sjuk är man inte det.

      Antagligen ett bra tips till vännen. Hoppas dock att du också får gehör för det där med buffert.

      Radera
    2. Det där med sjukdom handlar om att Fkassan utförsäkrar en vid 180-dagarsgränsen ifall de anser att man har minst 25% arbetsförmåga på förekommande arbeten på arbetsmarknaden, även om man inte har arbetsförmåga hos sin arbetsgivare. Så t.ex. om du arbetar som lärare men inte kan arbeta i ditt yrke eller något annat som arbetsgivaren kan erbjuda pga. sjukdom typ utmattning så blir du ändå utförsäkrad och måste söka andra jobb på arbetsmarknaden som inte är stressiga då. Då blir det aktuellt med a-kassa fast man är sjuk, men ej tillräckligt sjuk för alla jobb på arbetsmarknaden. Man kan få a-kassa vid tjänstledighet av hälsoskäl alltså man har en anställning redan men söker andra jobb av hälsoskäl.

      Radera
    3. Jaha, vad märkligt! Är man för sjuk enligt F-kassan borde man vara det också enligt A-kassan. De borde helt enkelt diskutera sinsemellan och bestämma sig för det ena eller det andra.

      Tjänstledigheten av hälsoskäl fattar jag bättre. Då är det ju ett specifikt jobb man inte klarar.

      Radera
  10. Jag är inte heller med i A-kassan, köper ditt resonemang i den frågan mer eller mindre rakt av. Jag läste också ditt inlägg om fackföreningar, men där håller jag inte med. Har själv goda erfarenheter av facket, men inte så pass att medlemsavgiften kan motiveras enkom av personligt stöd. Däremot finns ett värde i en stark arbetstagarorganiasation som jag tycker du avfärdar på tok för lättvindigt. Tycker exempelvis inte det håller att avfärda reglerad arbetstid eller rätt rill semester för att det är reformer som ligger långt bak i tiden. Anställngsvillkor är en fråga under konstant förhandling, där yrkeskategorier med hög facklig anslutningsgrad har en klar fördel...för gruppen, alltså. Om man som enskild individ enkom tänker i och ekonomiska termer är det väl så rationellt att gå ur - merparten av fackföreningens arbete får man ju del av ändå. Min erfarenhet är att det i denna grupp finns många som tenderar att överdriva sin fackförenings tillkortakommanden - man vill liksom hellre framstå som kritiker / rebell än som osolidarisk / snål.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var intressant, jag har nästan aldrig träffat någon som tycker sig ha haft nytta av facket. Möjligen att då fått en prisvärd hemförsäkring den vägen och därför är med, men den fackliga verksamheten verkar försvaras av få.

      "Tycker exempelvis inte det håller att avfärda reglerad arbetstid eller rätt rill semester för att det är reformer som ligger långt bak i tiden."

      Det tycker jag inte att jag gör. Mer att jag inte tycker att facket har med det att göra. Jag har t ex själv en gång tvingats ta en obetald matpaus varje dag mitt i arbetspasset trots att varken jag eller arbetsgivaren hade någon glädje av det. Allt för att facket - som jag inte var med i! - krävde det. Vidare ser jag inga problem i om någon vill jobba 50-60 timmar per vecka ifall arbetsgivare och arbetstagare är överens.

      "Om man som enskild individ enkom tänker i och ekonomiska termer är det väl så rationellt att gå ur - merparten av fackföreningens arbete får man ju del av ändå."

      Ja tyvärr, jag hade helst sluppit det. Såväl löneförhandlingar som diverse regleringar.

      Radera
    2. "Vidare ser jag inga problem i om någon vill jobba 50-60 timmar per vecka ifall arbetsgivare och arbetstagare är överens."

      Problemet är förstås att när flera arbetstagare är intresserade av ett jobb kan arbetsgivaren välja att "vara överens" med den arbetstagare som arbetar flest timmar för lägst lön. Ur arbetstagarens synvinkel är detta en nackdel.

      Radera
    3. Inte den arbetstagare bäst lämpad för jobbet, som får jobbet på bekostnad av den arbetstagare som annars hade kvoterats in med hjälp av facket.

      Men jag sa ingenstans att vi ska ta bort minimilönerna.

      Radera
    4. Min fackförening jobbar inte för kvotering, men det är ett sidospår. Poängen är att om man låter arbetsgivaren spela ut arbetstagarna mot varandra kommer den som får jobbet få nöja sig med just minimilön - trots att denne är bäst lämpad för uppgiften. Genom att organisera sig får man ett ur arbetstagrkollektivets synvinkel bättre utfall. Detta utgör grunden för all facklig verksamhet och jag tycker att min fackförening löser den uppgiften på ett tillfredställande sätt.

      Radera
    5. Din fackförening måste på många sätt vara helt unik. Men bortsett från det förutsätter du att arbetsgivare och -tagare alltid är motparter. Om jag gör ett bra jobb vill min arbetsgivare ha mig kvar och är villig att betala för det. Vi strävar bägge efter att det ska gå bra för företaget. Om facket t ex genom LAS lyckas låsa fast inkompetenta kollegor kanske det resulterar i att hela företaget går i konkurs, och då blir inga löner bra, det blir nämligen inga alls.

      Radera


  11. Tycker personligen att det är värt för min del betalar 142 kr/mån, även om jag i framtiden förmodligen inte kommer att behöva den så är det är billigt pris att betala om "Det plötsligt händer något oväntat" den är dessutom statlig subventionerad. Även om det skulle vara så att jag inte kommer att nyttja den så anser jag personligen att det är ett billigt pris i förhållande till den säkerhet man skulle kunna behöva när man minst anar det. Har för övrigt buffert till mer än ett års boende/mat kostnader men tycker ändå det är värt.

    För egen del som hade det svårt att få jobb direkt efter gymnasiet (teoretisk linje) utan alltför mycket erfarenheter bortsett från små sommarjobb via kommunen, jordgubbsplock, förenings kiosk,sälja tidningar (helger, som ung),extra reklam utdelning (gick ej att leva på)

    Tidvis såg det väldigt dystert ut, mentalt sätt men även i form av otillräcklighet även om man visste att skulle man få något så skulle man ge järnet och göra ett bra jobb. Lyckades få jobb till slut men dessa som vanligt tim-anställningar eller vikariat över sommaren, sedan när allt kändes fel så valde jag att byta inriktning men när den inriktning också inte passade fall man in i den dåliga mönstret igen där hade det varit skönt med 80% av ens tidigare lön, arbetsförmedlingen var inte mycket till hjälp tror jag fick ut runt 3 k i mån (hade ingen a-kassa på den tiden, dock alltid haft buffert, samt bra föräldrar), hade man då haft det skyddsnätet som a-kassa kunnat ge så hade livet varit lättare ekonomiskt under de perioder medan man letade efter ett nytt jobb.

    Att hitta jobb i dagens värld är inte som att hitta jobb förr i världen där det bara var att välja till skillnad från nu där man blir en i mängden istället av alla 100-1000tals CV som blir inskickade till HR. Bodde dessutom i en liten håla.

    SvaraRadera
  12. Nu bor ju inte alla i 08 området. Hört talas om Bengtfors och Dalsland. Säger därför att det är en bra försäkring./ Raggaren

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om du läser hela mitt inlägg ser du att jag tar höjd för det genom att skriva "i en större stad som Stockholm". Om det är viktigare att få bo i Bengtsfors än att försörja sig får a-kassa ett annat värde.

      Radera