måndag 3 maj 2021

Vem är arbetare?

På 1 maj twittrade LO-basen ganska meningslöst om arbetare, men hon fick ett svar som jag tyckte var tänkvärt.

Naturligtvis svarade hon inte. Likt många makthavare använder hon enbart Twitter till att basunera ut sina åsikter, aldrig för dialog. Det hade annars varit intressant för jag tror att en stor anledning till att LO hela tiden tappar medlemmar är just oförmågan att förstå och företräda sina medlemmar. Traditionella LO-grupper som snickare och transportarbetare känner sig inte längre som arbetare, åtminstone inte på det sätt som LO definierar gruppen.

För att LO ska tycka att det är värt att företräda dig ska du inte spara i aktier eller starta företag, helst inte sträva framåt överhuvudtaget. Ändå var det väl det som var poängen med LO när organisationen bildades i slutet av 1800-talet, att ge arbetare en röst för att de skulle slippa vara i klorna på olika makthavare.


I vårt förbund får man en larvig mössa.

Det bästa sättet att få makt över sitt eget liv är att skaffa ett sparkapital, men nu är LO-pamparna en del av den makten som vill styra och ställa över ”den lilla människan” så det gillar de inte alls. Har de själva en enda LO-arbetare i sin bekantskapskrets? Vad är ens en arbetare? Om en arbetare får ihop ett sparande som ger ett visst oberoende, är han/hon då inte längre arbetare? Är LO:s medlemspotential människor som vill befinna sig på botten förstår jag att de har det motigt med rekryteringen.

33 kommentarer:

  1. Jag är gammal och har tidigare varit med i fackförening. En gång i i en förening där det lokala facket fungerade bra. Ett problem är att det är ganska dyrt att vara med i exempelvis kommunal som har många medlemmar, av vilka de flesta är låginkomsttagare. Det borde vara betydligt billigare att vara med. Eftersom facken har tilltvingat sig exklusiv förhandlingsrätt är det deras skyldighet att förhandla för icke medlemmar också. Sen har jag hört att facken har trevliga kurser och konferenser. Men det som händer där stannar där...
    mvh Kenneth

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Eftersom facken har tilltvingat sig exklusiv förhandlingsrätt är det deras skyldighet att förhandla för icke medlemmar också."

      Jag skulle säga rättighet. Och det är första anledningen till att jag aldrig varit med i ett fackförbund. Det andra skälet är att de ofta engagerar sig i precis allt som inte har med sina medlemmars rättigheter att göra. Det första fack som var aktuellt för mig (HTF?) höll på med miljöfrågor, invandringspolitik och allt möjligt.

      Radera
    2. Nu ska vi dock vara noga med att skilja mellan de olika fackförbunden och avdelningarna. Är det något fack som det är värt att vara med i och betala till så är det kommunal. Oj vad de sätter hårt mot politiker och tjänstemän för att göra det drägligare för sina lågavlönade medlemmar som 90% har tunga, otacksamma arbetsuppgifter med dåliga arbetstider.
      Inom vårder så funkar det som så att sjuksköterskor kör chefer så långt att de bryter ihop och antingen går ner i tid eller säger upp sig, de företräds av sitt egna fackförbund. Undersköterskorna däremot finns det inte en enda chef som beter sig odrägligt mot för de vet att om de bråkar med kommunal så blir de inte långvariga.
      Skulle våga gissa att kommunal och handels har en stor majoritet nöjda medlemmar.
      Alla dessa tjänstemannafack ska vi dock tala tyst om.....där kanske man borde ta både en och två funderare om vad man pysslar med och om det verkligen är vad medlemmarna efterfrågar

      Radera
    3. Till Tobias.
      Trevligt att det fungerat på din arbetsplats.
      mvh Kenneth

      Radera
    4. Jag har aldrig jobbat mig kommunalt, så jag har ingen erfarenhet själv, men jag har en kompis som var medlem i Kommunal i många år. Så kom han på att han skulle åka utomlands och söka jobb. För att vara säker på att inte bli av med a-kassan ringde han Kommunal för att höra exakt hur han skulle gå tillväga för att inte blåsa facket, följa reglerna, men inte heller riskera att bli av med sin ersättning. Han följde deras råd till punkt och pricka vilket resulterade i att han foulat ut sig ur a-kassasystemet när han kom hem. Tack för det, Kommunal...

      Radera
    5. @Tobias: Jag vet inte om en stor majoritet av Handels medlemmar är nöjda. Det jag vet dock är att jag känner mer än en handfull handelsanställda och de är mycket missnöjda med Handelsanställdas förbund. Några är kvar som medlemmar (av rädsla?) men de flesta har nu gått ur med motiveringen att förbundet är helt tandlöst.

      Radera
  2. En arbetare är en person som tillför mer i samhället än den förstör.

    SvaraRadera
  3. Hörde en definition som handlade om huruvida man själv kunde bestämma över sin egen lunch - var, när, och vad som skulle ätas.

    Marx var mer inne på om man själv ägde verktygen och om man fysiskt använde dem. Idag ser världen lite annorlunda ut - fler arbetar på kontor, men lika stor andel bestämmer vad som ska produceras och vem som får det producerats.
    Ett ideal är ju att vara själv äga sina verktyg, men det är stressigt, risken hög. Fler borde äga sin andel, få bestämma över sin tid och sitt arbete.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det där med lunchen känns lite daterat.

      Även Marx, för man blir knappast mindre arbetare för att man äger sitt eget stämjärn eller målartråg.

      Radera
  4. Jag lyfter bidrag, alltså är jag

    Socialdemokratisk väljare

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inte givet, du skulle kunna vara vänsterpartist också.

      Radera
  5. Varför är jag inte ens förvånad över att en sossepamp uttalar sig nedsättande återigen? Dvs tar sig rättigheten att även definiera begreppet "arbetare".

    Det är förövrigt även sorgligt att de grupper hon nämner är de som våra politruker missbrukar och överutnyttjar allra hårdast på arbetsmarknaden, i princip slavdrift (se sjukskrivningar, arbetsförhållanden, resurser, löner etc). Men man måste ju som sossepamp har tillräckligt många utsatta, så att makt säkras.
    Mvh investera-pengar.blogspot.com

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vet inte om det var nedsättande, men hon tar sig definitivt rätten att definiera begreppet.

      Makten framför allt. Tyvärr gäller det inte bara sossar.

      Radera
    2. Vi har ju även S/LO:s begrepp "Vanligt folk". Ställ frågan vilka som är "Vanligt folk" till en sosse så möts du av kompakt tystnad.

      Radera
    3. Är det ett S/LO-begrepp? Jag tycker att alla politiker tycks älska att prata om vanliga människor, vanligt folk, verklighetens folk osv. Och jag gissar att ingen vet vad de själva menar.

      Radera
    4. De menar alla som inte är politiker…

      Radera
    5. Ett exempel här: https://www.lo.se/start/pressmeddelanden/lo_kraver_fler_atgarder_for_vanligt_folk

      Radera
    6. Dandyn: Troligtvis, men de kan inte vara ärliga med det (för vore de ärliga skulle de inte kunna vara politiker).

      Pribus: Det säger fortfarande inte att det är deras ord, bara att de använder det. Och här skulle jag önska att första frågan i första intervjun skulle vara just den om vad som menas med vanligt folk och vad alternativet är.

      Radera
  6. Är inte "vanligt folk" ett retorsikt knep bara? De definierar det inte, men gänges hel-, halv-, del- eller mikropucko ser sig som "vanligt folk" för alternativet är ju att vara ovanligt folk och då är man en avvikare, som kanske tänker själv och det är ju livsfarligt.

    Och sedan gör man en riktad insats för vanligt folk, som då kanske visar sig inte omfatta alla ovan nämnda personer.

    Sedan skulle man kunna tänka sig att de som identifierade sig med den gruppen och trodde att det var bra för dem lär sig något av det tricket, men för det måste man ju våga tänka själv, så...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är klart att det är ett retoriskt knep, men den som använder uttrycket borde ju ändå kunna förklara vad den menar.

      Tänka själv är en konst på tillbakagång. Inte minst under det senaste året har jag sett så många människor jag trodde var självständiga individer rapa upp vad någon överhet sagt till dem att tycka, och frågar man hur de tänker blir de aggressiva. Sorgligt faktiskt.

      Radera
    2. Hur tänker du nu… ;)

      Radera
    3. Äh, jag måste ha tappat tråden ;-)

      Radera
    4. Kanske en lätt förändrad version av begreppet löntagare. För gruppen löntagare inkluderar ju även den som försörjer sig som styrelseproffs. Vanliga människor kan ju även gå på bidrag (tyvärr). Så ungefär alla som inte är rika och framgångsrika?

      Radera
    5. Betyder rik och/eller framgångsrik per automatik att man faller ur begreppet "vanligt folk"?

      Radera
  7. Det finns inga vanliga "Svenska arbetare" kvar.

    Svenskar har arbete typ stat/kommun/kontor.

    Vi kör med polacker, estländare/ litauer för grovarbete fungerar alldeles utmärkt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu tycker jag att du överdriver. Jag känner personer i traditionella arbetaryrken som har två etniskt svenska föräldrar. Men du har rätt i att öststatarna blir fler. Jag förstår det, många av dem är väldigt duktiga och dessutom billiga.

      Radera
  8. Det finns många arbetare idag, men framför allt så handlar det kanske om en nostalgisk syn på arbetaren om att den står i blåställ på någon fabrik. Kanske är det så på mindre orter, men många större fabriksgolv är nog ganska automatiserade.

    Så idag är det nog gig-jobbare, butiksanställda, vissa kontorister, restauranganställda, kulturanställda (ljud, ljus, roadies etc) och städare är bara några yrken kan kalla sig arbetare. Arbetarklassen är fortfarande ganska stor även om det kanske främst är medelklassens intressen som syns i media.

    Detta är en ganska intressant artikel på området.
    https://vi.se/artikel/sN298Xm9-a0j2LRwp-431da

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är nog en stor del av LO:s (och en del politiska partiers) problem, att de inte hänger med i förändringarna utan drömmer sig tillbaka.

      Radera
    2. Läste någonstans att arbetarklassen utgör bara c a 11 procent av de som syns i massmedia. Barnskötare och undersköterskor som är bland Sveriges vanligaste yrken, syns väldigt lite jämförelse med medelklassen. En förskjutning har skett helt klart de senaste årtiondena.

      Vi har fått en allt större medelklass som har gått på mediokra högskoleutbildningar som har lett till att de gör en massa bullshitsjobb som inte ger något vettigt och meningsfullt överhuvudtaget, skulle vara deras egen försörjning då. Ett mer sofistikerat sätt att få in stålar än att gå på soc.

      Radera
    3. Det hedrar arbetarklassen att de inte tramsar runt i tv.

      Ja, ibland verkar alla svenskar se sig som medelklass, såväl adel som bönder.

      Radera
    4. Artikeln tog upp en hel del kring diskussionen om detta med att identifiera sig som arbetare och arbetarklass. Det är tydligen inget man längre vill göra eftersom det har en dålig klang.

      Många fler ser sig gärna som medelklass trots att de förmodligen inte är det. Åtminstone enligt forskningen, vilken på just detta området kan antas vara ganska god.

      När det gäller att synas i media så handlar det inte så mycket om att tramsa runt, utan att synas och höras i reportage. Ofta syns arbetarklassen i negativt stigmatiserade program och då är det inte svårt att förstå att man inte vill vara en del av arbetarklassen.

      Men läs artikeln, den var mycket intressant!

      Radera
    5. Jag läste artikeln redan när du postade länken och håller med om att den var intressant.

      Radera