tisdag 19 april 2022

Snart surrar det!

I mars kom jag i kontakt med en kille med för många fritidsintressen som därför ville avyttra sina fem bisamhällen och diverse utrustning, en slunga, en massa lådor och ramar, verktyg och annat. Tyvärr strök ett av samhällena med i vintras, men övriga fyra var fortfarande till salu. Tre av dem kommer dessutom från en av Norges kändaste och mest erfarna biodlare, vilket gjorde det ännu mer intressant.


Norges minst erfarna biodlare.

Eftersom jag är helt grön och inte har varken bin eller grejer tyckte jag det var perfekt att köpa ett färdigt paket. Min fördel som köpare antar jag var den gamla vanliga – inget tjafs och pengarna finns, inga avbetalningsplaner eller annat potentiellt strul.

Det har gett mig många affärsmöjligheter genom åren och det kan inte nog understrykas hur viktigt det är för potentiella krämare att ha kontanta medel. Cash trumfar ränta. Hur pålitlig någon än är kan tid göra att affärer krånglar. Köparen kan komma på andra tankar eller hitta en bättre deal någon annanstans. Eller också går varan sönder innan den är fullbetald. De flesta vill nog göra rätt för sig, men om du t ex säljer en bil på avbetalning och motorn rasar kan det påverka betalningsviljan negativt. Vad folk än säger väljer därför alla säljare helst betalning vid leverans.


Mina kupor.

I helgen träffade jag säljaren och mina framtida husdjur. Om vädret tillåter tar jag hem dem om två veckor. De får bo på min tomt och under sommaren rensa skogarna omkring från nektar och pollen, jag håller kuporna i skick och bygger ut vid behov medan bina tar ansvaret för städningen och honungsproduktionen. Slår experimentet väl ut hoppas jag på fler samhällen och att nästa vår kunna öppna filialer hos andra som vill öka sina skördar och/eller gillar när det surrar.

21 kommentarer:

  1. Härligt! En fin "hobby" en nära släkting ägnade sig åt i många år och undertecknad fick hjälpa till med allt möjligt (snickra ramar, smälta på vaxskivor i ramarna, hålla stege då en svärm som satt sig i ett träd skulle tas om hand (precis utanför lokala Konsum...), slunga osv.). Jobb utomlands gjorde dock att han sålde alla sina grejer och precis som i ditt fall blev någon glad över att kunna köpa ett helt "paket"!

    Lycka till med uppstarten!

    Mvh

    Egon

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Känns verkligen som att jag behöver all tur jag kan få. Mycket att tänka på och mycket som kan gå fel.

      Radera
  2. Intressant hobby är det.
    Vi (fru Fattigbonddräng ) har haft fem kupor i sex år nu.
    Det blir mer och mer fascinerande hur de små liven fungerar.
    Lycka till, det kan vara både lönande och gott.
    //Fattigbonddräng

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det var väl därför jag snöade in, för att de blir mer fascinerande ju mer jag lär mig. Och det där med intressen man kan tjäna pengar på är min grej.

      Radera
  3. Inga ordvitsar ännu!?

    En trevlig bi-syssla du har skaffat dig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag väntade på att Aktiepappa skulle komma in och ta sitt göteborgska ansvar, men fint att du tog det.

      Radera
  4. Nu blir du en sån där bi-när, Sparo!

    Bered dig på attacker, det är ännu en sak som hatarna inte kan för-bi-se....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sånt surr viftar jag bara bort, eller så sticker jag.

      Radera
  5. Intressant hobby! Finns det några pengar att tjäna? En burk honung lär ju bli ännu dyrare nu med tanke på kriget i Ukraina, som är en stor honungsleverantör.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det korta svaret är ja. Säljer man honungen själv utan att blanda in Honningcentralen (eller motsvarande i Sverige) kan man få 150-250 kr för en burk på 500 gram. Antagligen ännu mer för ljunghonung. Om en kupa producerar 30 kg per år finns det pengar att tjäna. Vidare kan man sälja bidrottningar, bisamhällen och diverse biprodukter (jag måste också få vitsa till det) som pollen och propolis. Det är såklart mängder av löpande utgifter också (ramar, lådor, vax, utrustning och bifoder), för att inte tala om arbetstid som ju också måste värderas, men min bestämda tanke är att jag relativt snart ska kunna ta ut vinst ur detta.

      Radera
    2. Det låter bra, du får surra mer om detta framöver.
      Finns det kanske svarta pengar att tjäna med? Fast det skulle ju du aldrig befatta dig med.
      Mvh investera-pengar.blogspot.com

      Radera
    3. Det lönar sig inte lika bra att hålla på med svarta pengar i Norge eftersom rätt stora hobbyintäkter är skattefria. Blir det bra snurr på verksamheten åker den nog in i ett Aksjeselskap.

      Radera
  6. Jag kan absolut inget om biodling, men ser fram mot att höra hur det går!
    Något jag reagerat på som var hiskligt dyrt i Norge och som kan borde kunna göra fin hobbyaffär på är att plocka hjortron. Nu var jag iofs i Röros när jag reagerade på priset, så det kan ha funnits ett mått av turistpåslag också.
    /Jonas B

    SvaraRadera
    Svar
    1. Obegripligt! Hjortron smakar ju nästan ingenting och det är hundra kärnor i varje bär. Tacka vet jag blåbär och lingon, men vill nog inte plocka mer än jag äter, det tar nog med tid.

      Radera
    2. Håller med, jag uppskattar varken smaken eller alla kärnor.

      Radera
  7. Kul att du blir biodlare. Har själv hållit på i flera år och tycker det blir roligare för varje år. Det är väldigt tillfredsställande när man ser honungen rinna ut ur slungan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kan jag gott tänka mig. Både att det blir roligare ju mer man begriper av vad man håller på med och att det är kul att se resultatet. Jag hoppas ha lite flyt i början, innan jag nått den nivån att jag kan använda mig av skicklighet.

      Radera
  8. Snåla bara inte inför invintringen! Bifor är inte dyrt socker till bina!:)
    Men när du lärt dig mer, skaffa nordiska bin! Inte crainer eller någon annan art!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Invintringen har jag gudskelov lite tid till.

      Nordiska bin existerar knappt i Norge. Vet inte varför, men här kör man i stort sett bara krainer och buckfast. Jag har köpt buckfast.

      Radera
  9. Förresten: Tekniken har säkert gått framåt även på detta område, men vi hade ett par vintrar oturen att det krus med sockerblandning vi ställde in i bikupan frös i mynningen och samhället dog... (Detta för att kompensera för den honung som tagits om hand.)

    Att de små liven ska äta även på vintern är med andra ord ingen bisak...

    (Förlåt, jag kunde inte låta bli.)

    Mvh

    Egon

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, vintern är nog värst (även för bin).

      Radera