lördag 21 maj 2022

Vad var det egentligen som hände?

En del nyhetsreportage ger fler frågor än svar. P4 Göteborgs intervju med ”Samir” är ett sådant. Samir (som av någon anledning uppträder under pseudonym – fråga 1) har fått ett brev från socialtjänsten.

Vad det stod i brevet vet han inte, men valde att pga brevet skicka sin fru och sina fyra barn till Mellanöstern. Varför inte först läsa brevet eller få det översatt (fråga 2)? Samirs familj är enligt uppgift etablerad i Sverige sedan många, men verkar inte läsa svenska, och när han intervjuas görs det på ett annat språk, så på vilket sätt är de etablerade (fråga 3)? Och om familjen kommit hit som flyktingar, hur kan frun och barnen åka till hemlandet, om det nu är dit de åkt (fråga 4+5)?

Nu slår Samir näven i bordet! Under dessa förutsättningar tänker han minsann inte vara kvar i Sverige. Nej, varför är han det (fråga 6)? Det hade varit mycket mer logiskt att följa med sin familj, till hemlandet eller någon annanstans.

Åtminstone, säger han, kommer de att byta kommun för att komma ifrån den rasistiska socialsekreteraren. Fast hur kan man fastslå rasism utan att ha läst brevet (fråga 7)? Och hur kommer det sig att han känner sig vara i position att ställa ultimatum? Om familjen inte pratar svenska, är de verkligen nettobetalare till statskassan (fråga 8)? Jag menar inte att de saknar människovärde om så inte skulle vara fallet, men det tar ju liksom lite hårdare när Ingvar Kamprad eller något idrottsproffs med mångmiljonlön hotar att sluta betala skatt än en familj som ändå inte gör det.

Men de kanske mest uppenbara frågorna är (fråga 9) varför reportern inte ställer någon av dessa frågor, och (fråga 10) varför man envisas med att låta reportern Noor Bolad göra radiointervjuer? Han må vara en kanonsnubbe (det vet jag inget om) och han pratar mycket bättre svenska nu än 2020 när en av hans intervjuer blev viral just för det faktum att det nästan var omöjligt att förstå honom, men han låter fortfarande som en buggig Google Translate-röst. Äldre människor med dålig hörsel (alltså P4:s stamlyssnare) har antagligen ännu svårare att förstå honom än vad jag har.

Jag betvivlar inte att någon kommer att dra rasistkortet åt några av dessa tio frågor, men fundera då först på om det verkligen är rasistiskt att vilja veta vad som hänt. Det är väl ändå det nyhetsreportage är till för? Här får vi höra mer eller mindre irrationella reaktioner på ett brev vars innehåll är okänt, istället för det som väl skulle vara nyheten – huruvida svensk socialtjänst håller på med något fuffens. Lite underligt är det ändå.

18 kommentarer:

  1. "Nyheten" är väl som alltid att svenskar är super rasistiska och islamofober som förväntar sig att även invandrare ska följa svenska lagar. (vilket jag inte håller med om att vi gör) Hur många miljarder av arbetares skattepengar är det public service har att röra sig med nu igen?

    SvaraRadera
    Svar
    1. 8,9 miljarder i år, men det stiger hela tiden.

      Radera
  2. Snacka om låga förväntningar på invandrares intellekt inom SVT... Finns det någon annan grupp man ställer så låga krav på? Man ska inte ens behöva läsa brev från myndigheter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det hade varit intressant om frågan kom upp, och jag fattar inte varför den inte gjorde det. Jag tänker att man antingen måste ha ganska starka åsikter om socialtjänsten, alternativt ha en god aning om varför de hört av sig, om man skickar hela familjen utomlands pga ett brev, utan att först läsa brevet.

      Radera
    2. En ganska vanlig anledning till att inte öppna brev (bl.a. räkningar) är depression. Vissa får ångest av att tvingas öppna brev, delvis eftersom de brev de får alltid är dåliga nyheter. Ett sätt att komma runt detta är att se till att man inte får irriterande brev, genom exempelvis betala räkningar via autogiro, då blir hanteringen av brevet från myndigheter lättare. Om man inte drar kniv på stan, så slipper man irriterande brev från polisen osv. Om man sökt kontakt med migrationsverket så borde man ordna så att svaret man får därifrån är positivt. Öppna alltid all myndighetspost, för det blir bara värre av att inte göra det.

      Radera
    3. Jag hoppar inte heller av glädje över myndighetsbrev, men tycker att det är en annan grej än räkningar.

      "Ett sätt att komma runt detta är att se till att man inte får irriterande brev".

      Jag skulle vilja komplettera din lista med "genom att inte starta företag", så det är inte bara sånt man med fördel kan undvika i alla lägen som ger jobbiga brev.

      Men självklart läser jag dem, och jag skulle inte drömma om att agera på ett brev utan att först ha läst det.

      Radera
  3. Man undrar vilken agenda SR har med reportaget när det samtidigt sprids falsk propaganda om att socialtjänsten kidnappar barn bland invandrargrupper.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tänker att de nog mest vill redovisa vilken skepsis det finns mot myndigheter i denna grupp, inte djupare tanke än så.

      Radera
  4. Helt fantastiskt imbecillt radioreportage, man har ju hört grossvis med usla genom åren men detta måste jag säga gick upp på ledarposition.

    Är brevsprättnings-fobi eller analfabetism en giltig anledning när man nu söker upp en infödd individ/familj för att balansera upp denna totala idiotförklaring av en grupp samt misstänkliggörande av en kommunal myndighetsenhet redan ansatt från många håll? Jag håller andan och väntar.

    Ett högaktuellt boktips på temat: "Älskade Public Service" av Aron Flam och Jens Ganman. Kort recension här:
    https://ledarsidorna.se/2022/05/alskade-public-service-varre-an-vad-jag-kunde-forestalla-mig/
    /Jonas B

    SvaraRadera
    Svar
    1. Brevsprättningsfobi pratades det om ett tag, även om man nog använde en annan beteckning. Den försvann antagligen, för det har man inte hört om på ett tag.

      Har inte läst boken, men till skillnad från åtminstone Jens Ganman så tror inte jag att det går att göra något med PS. Kanske för tjugo år sedan, nu ser jag det som för sent.

      Radera
  5. Bra frågor. Jag hade gärna sett att journalisten hade ställt dem till intervjuobjektet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, några av dem begriper jag verkligen inte hur de kunnat undvika. Känns lite som att intervjua någon utanför ett brinnande hus utan att nämna det faktum att huset brinner utan istället prata om skattereformer.

      Radera
  6. Vem granskar kritiskt Public Service? Eller är de så ofelbara att de inte behöver granskas?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ingen är så ofelbar. Antar att någon myndighet har till uppgift att göra det, men när myndigheter granskar varandra brukar det gå så där.

      Den som annars kommer närmast är väl Twitterkontot Granskning av Public Service:
      https://twitter.com/avPublicService

      Tror att de finns på Facebook och möjligen andra ställen också.

      Radera
    2. Nej, men Duckduckgo kan vara det ;-)

      Radera
    3. Eller Brave Search.
      https://en.wikipedia.org/wiki/Brave_Search

      Radera
    4. Ska testa den. Använder och uppskattar webbläsaren Brave. Fast de får svårt att få över mig från Duckduckgo när det gäller sökmotorerande, jag tycker att den blir bättre än Google hela tiden.

      Radera