tisdag 13 december 2022

50 högskolepoäng i offerkofta

Jag fick ett mejltips från Tobias. Nu i kristider är det trångt mellan offerkoftorna och då brukar studenterna inte vara sena med att påpeka hur synd det är om dem trots kostnadsfri utbildning och studiebidrag.

Södertörns leksk... högskolas studentkår vittnar om ”en fruktansvärd situation”. Märkligt ändå, jag har hittills aldrig träffat på en student som inte har råd att dricka öl på studentpuben. Verkar fortfarande inte helt omöjligt att få in i budgeten:

Studenterna i landet har svårt att klara sig på 12 000 kronor i månaden. Skulle du ha lyckats med det?

Mitt svar på frågan är ett rungande ”JA!”. Ett studentrum i Stockholm (som jag antar att dyrast i landet) finns för under 4000 kr. Då är det 8000 kr kvar. ”Normalbeloppet”, kostnader för mat, kläder etc är 5158 kr i existensminimum. Det skulle jag säga är väl tilltaget (jag skulle inte kunna göra av med mer än hälften ens om jag försökte), men räknar vi med det blir det alltså c:a 3000 kr kvar till studentlitteratur och öl.

Många har såklart mycket mer, men det är väl också helt rimligt att det är lite tight när man pluggar? Det låter definitivt inte som ”en fruktansvärd situation”. Då kanske skulle ta en kurs i hushållsekonomi. Eller varför inte ett kvälls- och helgjobb, är det helt ute?

46 kommentarer:

  1. Hehe, är ju inte förvånad över att det är just på södertörn de hittar offerkoftorna.

    Undrar om motsvarande personer på KTH hade tyckt likadant.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra fråga, men tyvärr verkar fenomenet ganska utbrett. Jag hittade det långt ifrån bara på Södertörn.

      Radera
  2. Många studenter har väl försörjts av föräldrarna tills de började högskolan/universitetet och är i vissa fall inget annat än "bortskämda snorvalpar".

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mycket möjligt. Jag fattar inte vad alla curlande föräldrar vill sina barn för ont genom att inte pressa dem att växa upp förrän de flyttar hemifrån och per definition redan är vuxna.

      Radera
  3. När jag var student för 10-15 år sedan klarade jag mig på 5000kr per månad. Så här i efterhand borde jag ha lånat maximalt (istället för inget) från CSN och satt i indexfonder

    SvaraRadera
    Svar
    1. 5000 kr låter betydligt rimligare i mina öron.

      Radera
  4. Trots lägenhet och stuga, bil och husdjur säger jag ja, jätteenkelt. Men jag dricker inte alkohol så det kan vara därför...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, ibland undrar jag om man inte borde ha drivit en studentpub :)

      Radera
  5. Jag flyttade hemifrån till gymnasieorten när jag var 17. Vill minnas att studiebidraget låg på 1200:- och hyran för min minimala etta med kokvrå var runt tusenlappen. Det blev mycket pasta med ketchup, men jag har inget minne av att jag skulle varit stressad över att ej klara mig.

    Jo, jag fick även en engångssumma på 15000:- av mina föräldrar som skulle räcka ett år. Givetvis köpte jag omedelbums en syntheziser för 13000:-, men med den var jag ute och spelade nästan varje helg, så det bidrog kraftigt till min försörjning o kan ses som en bra investering.

    Vid sidan om detta gjorde jag en del skumma affärer med div mjukvaror, men det får väl anses preskriberat idag...
    /JonasB

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är säkerligen preskriberat :)

      Radera
  6. Jag lever idag väldigt gott och bra kring 10 000 - 11 000 kr varje månad. Då ingår alltifrån CSN-avbetalning till semester. Jag kan verkligen inte förstå vart andras pengar tar vägen som omöjliggör 12.000 kr i månaden??? Detta är studenter som utbildas i att tänka kritiskt. Varför finns det då inom just ekonomi så mycket okritiska perspektiv??

    SvaraRadera
    Svar
    1. Frågan var dessutom nästan raljerande ställd, "Skulle du ha lyckats med det?".

      Hur mycket kritiskt tänkande dagens studenter får lära sig ska jag låta vara osagt, men jag är inte optimistisk därvidlag.

      Radera
  7. Det gäller att rätta mun efter matsäcken (eller magsäcken!). Jag var fattig som en kyrkratta när jag studerade, och levde pa spaghetti och knäckebröd, men nog hade jag rad med inträdet till dansbanorna. Det viktiga är att prioritera. Och visst kan man leva pa 12K i manaden om man maste.

    Annika

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det låter nästan som att de tycker att det är ett straff att studera kostnadsfritt och dessutom med ett litet bidrag.

      Radera
  8. Går ju bra för studenter att jobba lite extra också. Varenda tjej i butikerna typ är ju extrajobbande student.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alldeles utmärkt, en del utbildningar verkar ganska långt ifrån heltid. Annie Lööf läste ju exempelvis till jurist samtidigt som hon satt i riksdagen och det säger ju alla riksdagsmän att det jobbet sträcker sig lååångt över heltid.

      Radera
  9. När jag tog examen i Uppsala för 8 år sedan kostade mitt studentrum 3500 kr/mån. Jag fick köa 1 år för att få rummet. Så en boendekostnad på 4000 kr i Sthlm är nog väldigt lågt räknat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kollade en hyrsajt och sorterade efter pris. Den billigaste låg på 2300 kr, men sedan gick det snabbt uppåt. Det fanns dock ganska många studentrum under 4000 kr.

      Radera
  10. På Södertörn måste det väl vara offeraller?

    Magnus

    SvaraRadera
    Svar
    1. Arbetar på myndigheten som försörjer dessa, och tyvärr är offerallen ett landsomspännande plagg.

      Radera
    2. Det verkar inte bättre, tycker även jag från sidlinjen.

      Radera
  11. Ja, man kan ju undra vart pengarna går för studenter....
    Jag som råkar ha en hemmaboende student kan ge här lite exempel.
    Studenten i fråga pluggar en civilingenjörsutbildning, så det där med att jobba extra kan ni bara glömma! Det är äta, sova, plugga som gäller (och då kan denna student fråga nån av sina föräldrar om denne fastnar på något problem i Mikrofysik, flervariabler (matte, alltså) eller Mekanik del 4). Kanske det finns lite tid för träning.

    Boendet är gratis för min student. Priset som Sparo har nämnt (4000 kr) är för ett rum i korridor med gemensamt kök (10-12 pers). Men vill man ha egen studentlägenhet så ligger det på 7-8000 i Stockholm.
    Busskort = 650 kr för studenter (för långt att cykla till skolan)
    Litteratur = 0-3000 kr/månad, beroende på om man får ärva en bok eller måste köpa både 2 matteböcker, en mekanikbok plus 2 formelsamlingar. (Formelsamlingarna är inte nåt sketet tunt häfte, utan 2-3 cm tjocka böcker)
    Luncher eller middagar ibland, på Campus. Eftersom man inte alltid hinner göra lunchlåda och resten av familjen inte lämnade några rester kvällen innan när studenten var på nån aktivitet.
    Blandade aktiviteter på sektionen eller kåren. Man kommer till ett nytt ställe, med nya människor. Det finns andra med samma (ovanliga) intresse som man själv har. Man kanske engagerar sig.

    Beroende på hur aktiv/engagerad man vill vara så tillkommer overall/frack, finkläder till finfester, utflykter/resor, tävlingar mm. Och tentapub efter tentorna. Men numera så har man bara 4 perioder på ett år, på min tid var det 8, så det går inte åt lika mycket pengar på det :-D :-D :-D (nej, det där tror jag inte på själv).

    Ja, man kan dra ner på mycket. Men samtidigt så är studietiden den tiden när man faktiskt äntligen själv kan välja både vad man lär sig och vilka man umgås med (gymnasiet är fortfarande väldigt styrt till stor nackdel för många). Och då kan man inte dra ner på allt och gömma sig under en sten, utan bör ha lite "extravaganser". Men inte för mycket. Och den som klagar på att pengarna inte räcker ska nog prioritera om lite.

    Min egen student som bor och äter "gratis" köper fonder varje månad.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Räkneblock, pennor (i alla möjliga färger), linjaler, labbrockar för dem som pluggar kemi och andra tillbehör är inte heller gratis. Men det är inte där den stora kostnaden ligger.

      Radera
    2. Vän av ordning vill nog påstå att det var sju perioder förr (beror kanske på hur förr); eller åtminstone ingen tenta eller paus mellan HT perios 1-2 (KTH på 80-talet).

      Radera
    3. Jodå, vi hade faktiskt tenta två gånger i period 1. Varav den första var redan första året, en grundkurs i vårt huvudämne. Men håller med om att det var inte standard.

      Radera
    4. Fast ingen tentapub efter första perioden. Någonsin.
      Men minns att de hade Squtt, dvs konserter på Kårhuset. Men det väljer man ju också om man vill gå dit eller inte.

      Anonym kl 14:51, 14:54 och 15:32

      Radera
    5. "Men vill man ha egen studentlägenhet så ligger det på 7-8000 i Stockholm."

      Det förstår jag, men för någon som inte jobbar heltid är det kanske modigt att begära en egen bostad i Stockholms innerstad.

      "(för långt att cykla till skolan)"

      Då handlar det alltså inte om Stockholm för där cyklar man utan problem dagligen från norr till söder.

      Jag säger inte att 12000 kr i månaden är värsta lyxlivet, men att man kan bli tvungen att välja bort mat köper jag inte.

      Radera
    6. Bor man i nån av de norra kranskommunerna så cyklar man inte till Campusarna i Södertälje eller Flempan! Särskilt om lektionen börjar kl 08:15. Samma för den som bor söder om stan och ska till Campus Kista.
      Själv uppvuxen i en av kommunerna söder om Slussen, åkte hellre buss än cykel i 32 km (enkel väg, men det var billigt att bo hos föräldrarna).

      Men jag håller med dig om att allt handlar om att prioritera! Boende, mat, resor och framförallt utbildning (med tanke på det du skrev för någon dag sen). Ingen är tvingad, att studera är frivilligt!

      Spargrisen

      Radera
    7. Nej, men pluggar man i Flemingsberg eller Södertälje är det nog väldigt dålig ekonomi att bosätta sig i Norrort.

      Radera
    8. Jag är civilingenjör och hade extrajobb i perioder under min studietid, först i hemelektronikbutik och sedan som taxiförare. Fördelen med taxijobbet var dels att jag kunde välja mina arbetstider rätt fritt då jag körde åt ett stort åkeri, det blev 1-3 pass i veckan beroende på hur upptagen jag var i skolan. Sen var en annan fördel att man kom ut och träffade folk utan att dte kostade pengar, så jobbade jag en fredag- eller lördagkväll tjänade jag dels en slant, och dessutom gjorde jag inte själv av med något på studentpuben just den kvällen ;-)

      Formelsamlingar förresten - de köpte man ju en gång, inte en gång varje läsperiod...

      Radera
    9. Då hade jag föredragit hemelektronik framför taxi. Verkar vara ett slitigt jobb med dålig betalning. Men sant att det är svårt att mixa med studentpuben.

      Radera
    10. Inte dålig ekonomi att bo kvar hos föräldrarna i norrort även fast man pluggar i Flemmingsberg, snarare smart och praktiskt fast det kräver ett busskort istället för cykel.

      Radera
    11. Jag tyckte också butiksjobbet var kul, men när det inte längre erbjöds fick man titta på andra alternativ så det blev taxi. Fördelen var som sagt främst flexibiliteten i att välja arbetstider och hur mycket jag jobbade, och sen får jag också erkänna att jag både då och nu - 25 år senare - faktiskt tyckte och tycker det är kul att både köra bil och att träffa folk.
      Redan då hade jag dock definitivt inställningen att det inte var ett jobb jag skulle vilja ha på heltid men som extraknäck var det helt OK.

      Radera
    12. Nej, har man redan ett boende i Norrort är det inte dumt, men då ersätter man ju en hyreskostnad på kanske 4000 kr med ett busskort.

      Som extraknäck står man ut med mycket, det är helt sant. Men även om jag inte är helt osocial skulle jag ha svårt för ett jobb där det förväntas av mig att jag ska "skitsnacka" med okända hela dagarna.

      Radera
  12. Apropå normalbelopp, det som förr kallades existensminimum, höjs det fr årsskiftet till 5717 för hushåll med en person! Det ska räcka till allt utom hyra, det borde inte vara några problem att leva på en sådant belopp!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, det är ju satt på ett sådant sätt att det ska gå. Inget överflöd såklart, men ett drägligt liv, särskilt under en kortare period.

      Radera
  13. Jag levde på bara bidragsdelen från CSN när jag pluggade ekonomi och statvetenskap i turbotempo (läste dubbla utbildningar). Tog aldrig lånedelen. Gick bra men extrajobbade så klart några kvällar i veckan. Inga problem alls... 😊

    SvaraRadera
    Svar
    1. Många verkar klara det, och det får jag inte ihop med dem som påstår sig gå ner i vikt för att de inte har råd att äta sig mätta.

      Radera
  14. Fast hann ju inte festa. Men det har jag tagit igen i efterhand. 😂

    SvaraRadera
  15. "Ekonom innan jag gick en statlig humorutbildning."

    Ponera att du är 19 år igen och går sista året på gymnasiet. Vilken utbildning hade du gått sett så här ca 30 år i backspegeln?

    Tom-Hjördis

    SvaraRadera
    Svar
    1. Helt omöjligt att säga. På ett sätt är jag glad att jag ändå fullföljde ekonomispåret och jobbade med det ett tag. Det har jag haft nytta av hela livet. Hade jag velat optimera livsinkomsten borde jag ha pluggat något IT-relaterat, men jag är tveksam till om jag stått ut med det.

      Det är väl som de säger, livet går inte i repris.

      Radera
  16. P1 hade inslag om Matmissionen i Stockholm idag. Några butiker för de med låg inkomst där man kan handla mat (med kort datum) som skänkts av vanliga matbutiker. Sedan start 2015 (?) har medlemsantalet varit konstant men nu dubblerats på kort tid. Kravet för att bli medlem är en taxerad inkomst på högst 11 200kr efter skatt. Priserna i butikerna ligger på ca 1/3 av ordinarie pris. Något för fattiga studenter kanske.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Perfekt om man jobbar svart . Kan man ju dessutom göra sig en en hacka på att sälja maten vidare, dyrare än vad man köpte den för. Ett decennium i Malmö har gjort mig cynisk

      Radera
    2. Himla bra idé om det funkar. Fast taxerad inkomst känns som ett väldigt trubbigt verktyg att räkna ekonomiska förutsättningar i. Förutom invändningen för svartjobbare kan man fylla på med "perfekt för FIRE-folk och ex-politiker som startat AB där de inte tar ut lön för att inte gå miste om bidrag".

      Radera