Jag hör ibland åsikter som först
känns som konstinstallationer, men så läser man sammanhanget och
argumentationen och inser att det banne mig är på riktigt. Dagens exempel är ett inlägg i den gamla
debatten om sextimmarsdag.
Jag håller med debattörens om att
åttatimmars arbetsdag inte är en naturlag, men inte om så mycket
annat. Jag övergav förresten själv åttatimmarsdagen för två
decennier sedan och vi är ganska många som gjort det.
Förstår hon då uppriktigt inte att
en tvingande lag om åtta timmars lön för sex eller sju timmars
arbete blir en väldigt stor löneökning? Jo, troligen. Att hon i
den följande diskussionen berättar att hon själv redan sitter på
händer två timmar per dag på arbetsgivarens bekostnad ändrar inte
på det för jag är övertygad om att hon och alla andra som är
slöa på jobbet kommer fortsätta att vara det.
Men låt oss ta diskussionen seriösare
än Malou själv. Fyrtiotimmarsveckan infördes 1970 och då hade jag
antagligen gissat på att Sverige år 2024 skulle vara nere på 30
eller 35. Är det inte dags att gå vidare nu då? Eller har vi redan
gjort det? Arbetsmarknaden ser inte ut som för femtio år sedan. Vi
jobbar hemifrån, i projektanställningar och som fristående
konsulter med egna företag. Jag har ingen aning om hur många timmar
jag själv jobbat den senaste veckan.
För att kunna räkna ut det skulle jag
behöva definiera vad arbete är. Jag har t ex pratat med två
kompisar jag ibland jobbat åt och så har jag lagt flera timmar åt sånt som
skulle kunna ge eller spara pengar. Är det jobb? Är den här
bloggen jobb? Jag får fråga Malou.
När jag jobbade var det inte helt ovanligt att arbeta 12 tim i sträck, särskilt när jag reste och inte var pa hemmakontoret. När man jobbar langt hemifran i ett team som har en deadline och dessutom maste bo pa hotell blir det gärna langa arbetsdagar. Därefter middag med kollegorna pa nagon restaurang. Man lever och andas jobb hela tiden da.
SvaraRaderaMen annars är jag för kortare arbetstid som standard, om man är villig att ställa upp när det behövs, och sa länge det inte är alltför ofta.
Om bloggen är jobb? Nja, du far ju inte betalt eller far du det? Dessutom är det självvalt, och nagot som jag tror att du gillar att göra, eller?
/Annika
Det är himla mycket enklare att köra stenhårt när man vet att det är tillfälligt. Jag minns en arbetsvecka som anställd med 70+ timmar och det kändes inte så jobbigt då, men hade det varit ett fast jobb hade jag aldrig gjort det.
RaderaDet händer att jag får betalt, och när jag inte får det ser jag bloggen som ett skyltfönster för att få andra jobb, vilket också händer. Men visst är det självvalt, ingen tvingar mig.
Jag funderar på om fast arbetstid är rimligt överhuvudtaget för många.
SvaraRaderaProblemet med att jobba X timmar per dag med fast lön är att det inte ger en några incitament att vara effektiv, och då tar saker ofta så lång tid som de får ta.
Att istället få betalt per timme som en konsult vore ännu värre, då skulle man snarare få mer betalt om man var långsammare.
Fast pris per "jobb" vore möjligen rimligt, men en modell jag aldrig någonsin sett i verkligheten för individer, däremot ibland för konsultfirmor.
Alternativt så avskaffar man LAS och sparkar de långsammaste varje år.
Tycker inte man behöver sparka de långsammaste, men nog vore det rimligt med "lön efter prestation" i större grad än idag (vilket är obefintligt i många jobb).
RaderaKänslan att gå till ett jobb dit man (i alla fall i teorin) är inplanerad att komma fem dagar i veckan i decennier framöver tycker jag är skitjobbig och inget jag vill utsätta mig för igen.
RaderaJag får oftast betalt per jobb eller ord eller tecken, men även om jag får betalt per timme försöker jag vara effektiv. Antagligen mycket effektivare än när jag var fast anställd.
Jag förstår ju vitsen med LAS, men det är något galet med att man som arbetsgivare kan tvingas att behålla de sämsta.
Håller med dig FattigApan att fast pris för en tydligt definierad arbetsuppgift egentligen är den vettigaste formen av ersättning, om det funkar med tanke på arbetsuppgifter och liknande.
SvaraRaderaJobbar själv i konsultbranschen och haft den modellen i alla år, det blir en sporre för mig att arbeta så effektivt som möjligt.
En enda gång hade jag ett lönearbete där jag fick gå hem med full betalning så fort jobbet var klart. Sedan ändrade de på det och då tog det längre tid. Plötsligt kände jag inget behov av att springa som en dåre halva natten för att få åka hem och sova, när jag ändå var tvungen att stanna kvar till kl 7 på morgonen.
RaderaDet där känner jag igen från min ungdomstid. Hade några sommarvikariat som gav lön för åtta timmar per dag. Men även om man jobbade riktigt långsamt var man ändå klar efter fyra timmar.
SvaraRaderaFast vi hade väldigt trevligt i fikarummet när vi väntade på att få stämpla ut.
Men märkligt att inte få gå hem när man ändå jobbat klart.
RaderaNär jag slutat jobba heltid konsultade jag ett tag. Hoppade in för en tjej som var mammaledig. Ett enkelt controller-jobb som tog kanske en halvdag trots att det skulle vara en heltid. Nu rakar jag vara rätt sa ärlig, sa jag satt bara av lite tid (surfade pa nätet), och rapporterade in. Kunde förstas ha tjänat mer pa att fejka, men pengar är inte allt.
RaderaDet var pa en stor firma med filial här i landet, och de salde skönhetsprodukter. Haha, sa bortkastat pa mig, men när det var utförsäljning av produkter till nästan ingen kostnad drogs jag med av alla tjejer som ryckte och slet i grejerna. Kom hem med 60 produkter, och fattade inte vad jag skulle göra med allt. Behöll fem mascaror och nagon ansiktskräm, resten lät jag gäster ta med, tva per person. Numera vet jag att de later produkterna slängas i stället för att säljas billigt för att "inte förstöra 'the brand'". Sa oerhört fanigt.
/Annika
Jag skulle också ha svårt att fejka på det viset. Särskilt som jag hade velat påpeka att den ordinarie tjejen var en slöhög om hon jobbade heltid med något som borde gå på halvtid.
RaderaLite så blev det på ett jobb när jag kom tillbaka från föräldraledighet och orolig o stressad om jag skulle sätta mig in i den nya tjänsten snabbt nog. Efter mindre än två veckor gick jag till chefen o sa att jag kommer söka nytt jobb om de inte kan ge mig något annat att göra, inte var det bara för lite att göra, det var gjorde var total meningslöst. Det slutade med att jag själv engagerade mig i andra uppgifter frivilligt som var spännande, jag lärde mig massor och som sen slutade med att jag fick en jätteroligt tjänst i nästa omorganisation. (Behöver jag nämna att den gamla tjänsten försvann och övriga personer som hade haft samma roll fick andra arbetsuppgifter). Ska tilläggas att jag var öppen mot mina kollegor vad jag tyckte om våran tjänst och flera av dem höll med (utan att för den sakens skull försöka ändra på det).
RaderaDet där låter lite som när Joakim Lamotte kom till Utbildningsradion och skulle göra ett reportage på ett par minuter. Det skulle han få tre veckor på sig för att göra. Han gjorde det på två dagar och undrade vad han skulle göra sedan.
RaderaI somras träffade jag en som jobbade på utbildningsradion. Verkar vara gamla kufar som har gått där i evig tid. Fick en känsla av att precis som den där mannen (i Tyskland tror jag.) som satt av trettio år i ett rum utan arbetsuppgifter och ingen kom på honom förrän han slutade att han hade funnits.
RaderaTror att det finns flera rum med avdankade människor på UR som har suttit där i evig tid utan något att göra.
Skulle inte förvåna mig.
RaderaTycker fast arbetstid kommer med många problem och ibland kan kännas rent själsdödande.
SvaraRaderaHar haft ett par månader med 100-120 timmars övertid, då krävdes även en lång lör eller sön på plats. Tufft, inget tryck jag ständigt skulle vilja agera under, men fokuserat och jag såg nyttan o det nödvändiga för företaget. Nästan kul.
Förutom finfin övertidsersättning fick jag faktiskt erkännande och bonus från företaget i form av ett par gratismiddagar på valfri restaurant, med +1, all expences paid.
Nej det själsdödande är när inkommande flödet av jobb stundtals tunnande ur till ett irriterande droppande. Alla arbetsuppgifter jag kunde se var avklarade på någon timma eller två och även om jag visst hade och har idéer om förbättringar så kom dessa ej på beställning att genast kunna sätta igång o jobbas på, om de ej först krävde ett möte med chefen och/eller arbetsgruppen dessutom.
Då kom det själsdödande, att vara klar för dagen tidiga förmiddagen, utan någon aktuell god idé att försöka implementera och mesta delen av dagen tills man kunde stämpla ut så tidigt som flextiden möjliggjorde kvarstod.
Gärna med solsken o fågelsång utanför fönstret också…
/JB
Få saker är så tråkiga som att ha för lite att göra på jobbet.
RaderaDet hände inte ofta, men var så meningslöst när det inträffade. Jag var rätt specialicerad under några år som ensamt anvarig för utveckling och global teknisk support för ett enskilt teststeg, något som var kul o utmanande, men som hade som andra sidan av myntet att jag hade svårt att hoppa in och tillföra något genom att hjälpa kollegor som hade grupper för andra teststeg. Så även om jag stack in huvudet till chefen och frågade om mera jobb så var det ej alltid det fanns något vettigt.
Radera/JB
Jag har städat, bytt ut trasiga lysrör och gjort allt möjligt märkligt på kontorsjobb jag haft när egna arbetsuppgifter saknats, men går det inte så gör det ju inte det.
RaderaStäda eller byta lysrör var no-no då vi hade underentreprenörer på fast pris till det. Men jag vet jag har städat o sorterat i elektronik o imstrumenthyllorna. Snyggat upp i dokumetationssamlingar. Roligare än att rulla tummarna.
Radera/JB
Det brukar alltid finnas något städjobb (ovanpå något dokumentskåp i arkivet...) som ändå ingen gör.
RaderaSparo jag har en teori om varför det krånglar med att kommenteta, verkar krångla ibland i brave, men verkar funka i chrome. Annika har du samma spaning?
SvaraRaderaNär du säger det har jag nog samma erfarenhet. Bloggen funkar bättre i Chrome än i Brave.
RaderaJag kör Chrome, och det kranglade där för nagra dagar sen, men nu verkar det funka.
Radera/Annika
Jag gillar normalt Brave och gör nästan allt på nätet där, men just bloggen har funkat bättre för mig på Chrome. Men mitt tips är alltid, oavsett webbläsare, det jag försöker göra själv - tryck ctrl+A ctrl+C, så kan du klistra in texten om det hänger sig och slipper börja om från början.
RaderaHos mig är det ctrlC för copy och ctrlV för paste.
Radera/Annika
Här med, men först A för att markera hela texten och sedan C för att kopiera den, och så V för att klistra in den igen om läsaren hänger sig.
RaderaAha, du tänker sa men jag är gammaldags och kan inte jobba utan mus sa jag täcker texten att kopiera med den. Det där pilleriet med att klicka utan mus blir jag galen pa.
Radera/Annika
Kortkommandon is the shit!
RaderaJag hade ett offentligt jobb för ett antal år sedan där arbetsbördan var minimal. Jag satt av tiden efter att ha tröttnat på att hitta på meningslösa arbetsuppgifter. Lägg till kollektiva resor till och från arbetet på sammanlagt 2 h varje dag. Den enda snabbussen till orten anlände och avgick med exakt 8 h mellanrum, det i kombination med flextidsregistrering gjorde att jag fick 10 minuter minus på flexen varje dag eftersom det ju krävdes en promenad till hållplatsen. Att sedan jobba igen den tiden var ännu mer själadödande än den vanliga arbetstiden. Intressant hur jag upplevde att det inte fanns något val att förändra min situation än att jag hoppades på någon form av sjukskrivning eller lotterivinst. Sedan upptäckte jag som tur är FIRE-bloggarna och livet tog en ny vändning. 6 h arbetsdag är jag verkligen för. Det hade räddat mitt gamla jag från att må så dåligt.
SvaraRaderaHaha! Målande beskrivning.
RaderaFör sisådär en tjugo år sedan arbetade jag på en stiftelse som hyrde ut bostäder. Det var mördande tråkigt och själsdödande även om jag försökte hitta på allt möjligt men blev till slut gnällig och deprimerad.
SvaraRaderaEn chef på ett boende ryktades det om att hon räknade gem och hade stenkoll på allt. En annan kom alltid framåt elva på förmidagen och jobbade aldrig in tiden, detta pågick under flera år. Där hade de kunnat dragit i några tjänster.
Det var så trist och sysslolöst så att jag t o m började skriva poesi av mörkret och ledan, men det gick över.
Efter det insåg jag att mitt liv var mer meningsfullt hemma än på ett jobb och har sen dess bara haft tillfälliga anställningar. levt på lite men utan bidrag./Em
Ja, i längden tycker jag att det skulle vara svårt att vara på en arbetsplats som inte ger något annat än lönen.
RaderaJag som haft långa pendlingstider både i gymnasiet, universitetet och på flera arbetsplatser vill absolut INTE ha 6-timmarsdag! Det blir för mycket åktid för tiden att vara på arbetet. Hellre då att jobba längre dagar men med tex 4-dagarsvecka.
SvaraRaderaDet värsta jag varit med om i den vägen var när jag gick på schema och de införde tre st 5-timmarspass (mån-ons) var 5:e vecka. Det tog 1-2 timmar enkel resa till arbetsplatsen, vem vill åka 4 timmar för att jobba 5? De där timmarna var oftast obemannade, många tog flexledigt (vilket gick lätt att jobba in eftersom vi ofta var tvungna att jobba på lunchen) eller så blev de ”sjuka” just den veckan
För tillfället har jag väldigt lite att göra på mitt arbete. Det är väldigt trist, men jag har anpassat mig och läser mycket (bla jobbannonser). Anledningen är att i min tjänst så behöver jag inte gå på en massa meningslösa möten, sparar ca 2 timmar per dag på det!!! Jag tänker absolut inte tag ut flex bara för att jag löser mina uppgifter (de jag har) snabbt och smidigt.
Spargrisen
Jag har också alltid haft den inställningen. När man väl är på jobbet kan man lika gärna jobba på. Resan stjäl mer tid ju kortare man jobbar.
RaderaLycka till med jobbsöket!