Jag blev tipsad om en artikel i Veckans Affärer (plötsligt händer det...) med enkla, handfasta råd för ekonomisk
frihet. Det jag gillar är framförallt enkelheten. Så fort man
hävdar att det går att slippa undan heltidsoket får man höra att
det gör det inte alls. Tar man sig själv som exempel och visar att
det funkar ändras ”motargumentet” till ”Ja, för dig går det,
men jag har ju helt andra förutsättningar”.
”Den person som tror att den kan får förmodligen rätt – men det får även den som tror att den inte kan.” - Henry Ford
Mitt tips är att sluta fokusera på
hinder som oöverstigliga skäl att sitta kvar i tv-soffan. Bättre då att använda politikernas nya favoritord utmaning. Det här är vad som
krävs:
Rimlig lön
”Det är inte det stora inkomsterna,
det är de små utgifterna.” Självklart behöver inflödet ha
styrfart, men titta på din omgivning och fråga dig om de med högst
inkomst har bäst ekonomi. Titta på Lyxfällan eller på andra
människor med kronofogdeskulder – har de haft extremt små
inkomster? Sällan.
Utgiftskontroll
Det är här de riktiga klippen går
att göra. Se över de fasta utgifterna, ifrågasätt hur fasta de är
och kolla om de går att sänka utan att du behöver försaka
någonting. Pressa rörliga kostnader och prova om inte många av dem
går att ta bort helt. Ta med matlåda till jobbet, drick inte kaffe
på stan, cykla och gå istället för att ta bilen... Vi vet allt
detta, vi väljer bara många gånger att inte göra det.
Spara pengar
Det är ingen naturlag att pengar på
kontot måste spenderas. Inte ens en viss del av överflödet. Ta
skatteåterbäringen som exempel. Undersökning på undersökning
visar att ”vi” ser den som en gratis skänk från ovan trots att
det är våra egna pengar vi lånat ut till staten med usel ränta.
Vi måste inte lägga allt eller halva summan på onödig konsumtion, vi
klarade oss bevisligen utan dessa pengar!
Ränta-på-ränta-effekten funkar åt
bägge håll, både på sparande och lån. Sparade pengar får
ekonomin att växa och ge passiva inkomster, lån ger passiva
utgifter. Att vänta på saker och ha tålamod istället för att ge
sig själv belöningar som en annan kicktorsk kanske kostar lite i
initialskedet, men är värt det i slutändan.
Vägra flockmentaliteten
De flesta människor är ganska ofria.
Gör du som ”alla andra” blir du också det. Köp inte dyra hus,
bilar, ljudanläggningar och semesterresor för att det är
”normalt”, bara om du verkligen vill ha det. Håll istället nere
utgifterna och försök hitta hobbies som ger pengar eller åtminstone
inte kostar.
Istället för att göra slut på
oförutsedda inkomster, försök göra slut på oförutsedda utgifter
genom att tänka i nya banor. Sälj lite sopor från vindsförrådet istället för att dela upp tandläkarräkningen på tre avbetalningar.
Om det är ditt mål att inte behöva
jobba för att få ihop ekonomin alltså! Har du andra mål ska du
fokusera på dem istället. Men sitt inte och intala dig själv att
inget går, för då kommer du att få rätt och det blir ingen
gladare av.
Helt rätt! Är så trött på alla som bara klagar. Finns två vägar för den som gnäller: gör nånting åt situationen eller håll käften.
SvaraRaderaIngen kan göra allt, men alla kan göra något...
Haha! Vad med text jag sparat in om jag bara skrivit: "Gör något eller håll käften!" Det är egentligen det enda viktiga om man gör det fullt ut.
RaderaDet här med inställning till livet, det borde alla få lära sig tidigt i skolan. Men, det är en total frånvaro av sådant viktigt, tyvärr! Inställningens och tankens kraft är enormt stark och betydelsefull, för vad man kan åstadkomma med sitt liv. Jag vet, för jag tog allt sådan med en klackspark tidigare, men nu vet jag bättre, och jag har sett vilka resultat det ger.
SvaraRaderaMvh https://investera-pengar.blogspot.se/
Jag undrar om inte den typen av kunskaper måste förmedlas utanför skolväsendet. Skolan är snarare till för att döda drömmar. Ytterligare ett argument för hemskolning, som om det skulle behövas.
RaderaVad jag tror Investeraren är ute efter är att skolan ska förmedla bildning, något som den inte gör längre då allt fokus är på måluppfyllelse av betygskriterierna. Eleverna skolas in i att för varje moment göras medvetna exakt vad som krävs för att nå ett visst betyg. Detta redan från allra första början. Att skolan numera skulle fostra till kunskap om eller en speciell (god) inställning livet är ett minne blott. Föräldrarna motarbetar också sådant synsätt då det riskerar att leda till att deras barn får lägre betyg och att de plötsligt förväntas ta ansvar, inte bara för sig själva och sina barn, utan även för att visa hänsyn till och intresse för andra och annat än mätbar framgång. /Eva
RaderaSkola är ett komplext ämne, men enkelt uttryckt tycker jag att skolan ska förmedla kunskap och studieteknik. Saker som vetgirighet, filosofi och inställning till livet kan man kanske få fragment av från riktigt bra lärare, men mest tror jag det måste komma från familjen. Det är helt enkelt inte skolans uppgift att uppfostra barnen, vilket jag tycker bevisas av att sådana försök ofta misslyckas.
RaderaHåller helt med om att det är föräldrarnas uppgift att uppfostra barnen. Ingen annan påverkan under ungdomen är starkare än den man får från sitt hem. Intressant att läsa vad du delvis anser utmärker en bra lärare... Det är just dessa kvaliteter som inte är gångbara på skolor. Det är ju inte mätbart, anses lätt som slöseri med tid som ska ägnas åt måluppfyllelse. En "kompetent lärare" är den som är garant för dessa förutbestämda mål och som ser till att göra kunden nöjd. Att kunskap också innebär andra icke mätbara ting, såsom vishet, klokhet, överblick, djupare förståelse för omvärlden, andra och sig själv, nej sådant har vi inte varken tid eller råd med att ta hänsyn till. Hur ska nämligen detta kunna mätas, kvalitetssäkras och jämföras? /Eva
RaderaJag har fått en känsla av att dagens svenska skola till minst 50 procent handlar om indoktrinering, värdegrund och annan snömos som får mig att tänka på DDR eller Hitlerjugend. Jag är SÅ tacksam att jag inte har barn för då skulle jag känna mig tvungen att flytta till ett land där hemskolning är tillåten.
RaderaHade inte tänkt fortsätta detta med skolan men...
RaderaIndoktringering? Värdegrund? Vad menar du? Om man med indoktrinering menar att det är den ateistiska tron som styr, att alla måste hålla tyst om andra värderingar och åsikter än de tillfälligt gångbara, till exempel gällande sexualitet, är det helt sant. I andra fall undrar jag om det finns utrymme för något som helst snömos i hela det nya kontrollsystemet om man nu inte räknar målen och betygskriterierna till detta mos vill säga... ;) Vad menar jag med kontrollsystem? Alla ska göra likadant och på ett visst sätt och att den obligatoriska digitaliseringen innebär en ökad arbetsbörda istället för förenkling. Lärarnas frihet att använda sig av sin kunskap och göra egna bedömningar är borta. Vem som helst kan i stort sett göra jobbet eftersom det till stor del innebär att bara följa manualer. Eleverna godtar sällan annat heller, de är så indoktringerade att fokusera på kunskapskontroll,mätning och betygsättning. Att bara ta en kvart av lektionen till att reflektera över vad man läst och vad man lärt sig och varför...det är svårt. Eleverna är så stressade över att "döda tid" på något som inte ger ett synligt resultat. Det är ju också förståeligt. Det är inte riktigt längre läraren som avgör betyget genom en bedömning av helheten av elevens visade kunskap. Det är det som kan mätas och vägas inför eleven, föräldrarna och Skolinspektionen som räknas. Läraren är bara tjänaren som gör proven i förhållande till Skolverkets förtryckta mål. Eleven måste medvetet förstå hela tiden vad som mäts fastän man kan tycka att det också måste finnas tid till själva ämnet och lärandet i sig innan... Skillnaden mellan ens egen skoltid och dagens är så stor att jag sannolikt inte valt detta yrke om jag vetat hur det hela skulle utveckla sig.
Hemskolning har jag inte direkt något uppfattning om. Det kan nog vara lämpligt för vissa men klart olämpligt för andra.
/Eva
Jag åsyftar nog mest "allas lika värde"-Tourettes, som ju är ett uttryck som egentligen helt saknar logik. Jag har hittills inte träffat någon som på allvar tycker att alla människor har lika värde, men i politiska kretsar (tar jag i om jag påstår att minst 90 procent av lärarna röstar vänster?) betyder det att alla människor i hela världen har rätt till svenskt bidragssystem och välfärd.
RaderaVidare har jag hört skrämmande exempel på att i svensk skolas tappning betyder källkritik att uppgifter på nätsidor vars politiska åskådning läraren ogillar ska fördömas. I min värld betyder källkritik att man tar reda på varifrån faktauppgiften är hämtad, inte att skjuta budbäraren/journalisten.
När det kommer till religion hörde jag nyligen en intervju med Christer Sturmark, ordförande för Humanisterna, och han delade verkligen inte din åsikter att ateistisk tro styr skolan. Tvärtom.
I valet mellan hemskolning och svensk skola tror jag det förstnämnda är lämpligt för väldigt många, men förbjudet enligt svensk lag från 2009 (tack för det Jan Björklund, "Liberalerna").
Ja, man skulle kunna fortsätta i all oändlighet med detta... ;) Men orkar inte det. Blir dock paff över tron att 90% av lärarna röstar vänster. Har mycket svårt att tro det men kanske har jag mest bara råkat stötat på dem som inte gör det.
RaderaOCh Sturmark anser inte att ateismen styr skolan. Nej, inte i hans tappning förstås, det är helt säkert eftersom den förutsätter en sådan mycket tydligare medvetenhet kring religiösa frågor än vad som råder i Sverige i allmänhet. På så sätt håller jag med honom. Skolan är mer religiös/ideologisk än vad man kan tro. Han menar i negativ mening och jag i åtminstone lite mer positiv mening. Tron har bara "fel" föremål. Att ha en religiös inställning till ateismen (eller mätbarheten eller vad som helst som anses viktigt och populärt för stunden) och se dessa ting som del av "den enda sanningen" är en form av tro men kraftigt missriktad sådan och potentiellt samhällsfarlig då den stänger ute nytänkande och främjar allt annat än frihet. Nå, nog om detta. :) /Eva
Skulle ju sluta nu med det här men det gick inte... Jo, det här med källkritik och åsikter som fördöms..hmm. Ja, en sak hände senast förra veckan. Jag varnade en kollega om en elevs inställning till något jag visste att hon skulle ta upp, nämligen HBTQ-frågor. Varningen var för hennes skull, så att inte tumult skulle uppstå i klassrummet. Hon blev rasande över min förvarning, ja inte på mig, utan på elevens åsikt. Hon ville "pricka" honom och anmäla till rektorn. Jag ångrade att jag varnat om detta, då jag anser att eleven har all rätt i världen att uttrycka sin åsikt men att det kunde vara lämpligt att han lärde sig uttrycka den med argument istället för skrik och högljudda anklagelser och fördömanden då det bara ledde till kaos. Men för kollegan handlade det inte om annat än att förmås ändra åsikt... Det säger sig självt att människor med denna "religiösa tro på en enda sanning" senare inte kan handskas korrekt med källkritik. /Eva
Radera90 procent är såklart taget från luften, men det är ungefär de siffror jag tror att det var på mina skolor och det känns inte som att det borde vara lägre nu.
RaderaJag tycker inte ateism går att tolka på olika sätt. Hur som helst tycker jag att skolan ska vara fri från både politisk och religiös indoktrinering i alla former, från alla håll.
Eftersom jag inte vet elevens frågeställning eller inställning kan jag inte gärna kommentera det, mer än att jag inte förstår vad HBTQ-frågor (eller någon sexuell läggning överhuvudtaget) har i skolan att göra. Svensk skola borde lära ut svenska, matematik, historia osv, helt genusneutralt ;-). Sexualiteten kan väl med fördel lämnas därhän såvida inte ämnet är sexologi, men det läser man knappast i grundskolan eller på gymnasienivå.
HBTQ-frågor anser jag inte heller har i skolan att göra annat än på religionslektionerna eller dylika ämnesområden där det är relevant ur rent kunskapsperspektiv. Det var det som var aktuellt i detta fall. Om jag antytt minsta lilla av min privata åsikt till denna (annars så kolugna och trevliga) lärare hade jag nog också fått ta ett samtal på rektorns rum, trots att jag anar att rektorn är av liknande åsikt som jag själv. Men taktisk som jag är höll jag käften. Att lära sig hålla munnen stängd vid vissa tillfällen kan förleda folk att tro det mest intressanta saker om en. Måste säga att det faktiskt kan roa mig mycket. Om jag luftade åsikter fritt skulle mången okunnig och räddhågad chef inte våga anställa mig. Inget i mitt yttre, varken synlig livsföring eller utseende avslöjar något.
RaderaDet du nämnde tidigare om "allas lika värde"... vad i all sin dar har det tänket överhuvudtaget att göra med bidragssystemet, medborgeliga rättigheter osv? Den idén hör hemma i en etiskt och/eller religiös sfär och är något som inte kan påtyvlas någon. Jag kan då dessutom ha samma värde som någon som har betydligt fler rent juridiska rättigheter än jag själv. Värdet garanteras inte av någons välvilja, ett samhälles ambition om ekonomisk omfördelning av resurser, utan av tron på en instans högre än samhället. Inom detta område gäller enbart idéer, övertygelser och tro, inte juridiska lagar, rättigheter och skyldigheter. Varför ska det vara så svårt att skilja på dessa ting? Obegripligt. Världen fungerar inte enligt "rättvisa" principer utan efter lagar och regler. Min tro på mitt inneboende värde som människa behöver inte påverkas det minsta av att jag inte har rätt till samma mångmiljonarv som mina bröder. De har laglig rätt till det genom födsel och/eller genom adoptionslagar. Jag är varken lagligen eller biologiskt släkt med dem. Skulle inte komma på tanken att hävda "rättvisa" eller hänvisa till "samma människovärde" som skäl till del av deras kaka. Det är absurt. Dessa ting har inget med deras rätt till deras farsarv att göra! /Eva
"Om jag antytt minsta lilla av min privata åsikt till denna (annars så kolugna och trevliga) lärare hade jag nog också fått ta ett samtal på rektorns rum".
RaderaDet är precis det jag menar med att skolan prioriterar indoktrinering framför kunskapsförmedling. För det är ju knappast bara personalen som inte tillåts ha egna åsikter.
Beträffande "allas lika värde" kan man kanske hävda det på ett teoretiskt plan, men jag skulle vilja träffa den som anser att Breivik, Hitler eller Rakhmat Akilov har samma värde som läkaren som lägger hela sitt liv på att forska fram ett cancerpreparat. De som talar om "allas lika värde" brukar tvärtom redan i nästa mening tydligt påtala hela grupper de inte anser lika mycket värda som resten.
Men nu hamnade vi lite utanför ämnet, tror jag :-).
Ja, vi hamnade definitivt utanför ämnet men är tacksam för att du tog dig tid för sådant här är mycket intressant. Det är också självklart för mig att skilja mellan människovärde och vad personer gör. Hitler & Co är därför lika mycket värda som alla andra. Det betyder inte att de ska slippa undan extremt tuffa konsekvenser för sina handlingar. Men detta synsätt är förstås ovanligt och passar förmodligen enbart in i en kristen människosyn och vissa staters rättssystem (i teorin). Nå nog om detta. Kommenterar inte ditt eventuella svar. Och om du raderar det här är det också okej. /Eva
RaderaTack själv, det var intressant och här raderas inget (mer än sabotage och spam).
RaderaSom en avslutande kommentar anser jag att människan kan höja och sänka sitt värde längs vägen.
Det där är intressant. Det saknar jag hos många i min umgängeskrets, att man alls har en inställning till livet, vem man är, vad man vill. Att man lär sig tänka. Många bara är, fortsätter i riktning mot slutet utan att reflektera.
SvaraRaderaJag har trixat fram rätt djupa diskussioner (många SMS …) med mina båda brorsbarn (nu tonåringar), försökt lära dem att artikulera sina tankar, förstå orsak verkan, att en handling (oftast) har en konsekvens, liksom alla trötta ickehandlingar från soffan. Nu verkar de ha rätt bra grepp om vilka de är, vad de vill och hur de kan uppnå det.
På samma sätt lär jag mig själv mer om hur jag fungerar. Det är inte bekvämt att hitta/ändra inställning, verkligen inte, men det går och det kommer mycket gott ut ur det arbetet.
Tidigare i veckan blev jag jag (liksom alla andra på företaget) uppsagda för så kallad "arbetsbrist" = frilansare får göra jobbet, då de personerna inte är en fast kostnad eller behöver vare sig kontor eller dator eller semester eller anställningstrygghet eller något annat från arbetsgivaren. Jag ser det som en gåva, att kunna göra något annat som skänker mig mer glädje än jag känt de senaste tre åren. Att styra mitt liv så som jag vill ha det. Det kommer att bli riktigt bra.
Och Micke, du har helt rätt om facket (Unionen i mitt fall). Jag hade fel. Inte mycket nytta jag hade av dem, inte … Där tror och hoppas jag att AI kommer att ta jobben från fackombuden, för det verkar som om utrymmet till eget tänkande inte står särskilt högt i kurs. (Däremot tycker jag att mitt förbund är pigga på att fortbilda sina medlemmar, vilket alltid är bra!)
Norrländskt ordspråk: "Tig och lid eller gör något åt det. Men gnäll inte."
Wien-Lars
Ja, ibland behöver man en knuff av yttre omständigheter, vare sig det är arbetsgivare, myndigheter eller andra människor. Men trist att jag hade fel om facket, de hade ju kunnat få överraska.
RaderaBra ordspråk!
Bra inlägg!
SvaraRaderaDu glömde bara att nämna att pengarna måste in och jobba i aktiemarknaden till 5 - 11 % årlig avkastning.
Hälsar Seglarn
Tack! Jag håller med om att jag hade kunnat vara tydligare, men under rubriken "Spara pengar" nämner jag ränta-på-ränta-effekten och jag utgår ifrån att mina kloka läsare inser att pengar inte förräntar sig i madrassen :-).
Radera