lördag 7 oktober 2023

Pengar av ondo?

Pengar anses vara lösningen på nästan alla samhällsproblem. Just nu är det polisen och skolan som behöver mer pengar för att lösa gängkriminaliteten. Men faktum är att polisen fått ökade resurser en lång rad av år och att de skolor i ”utsatta områden” som sägs lida av bristande resurser redan får uppemot dubbelt så mycket pengar per elev än andra skolor.

Det har alltså inte funkat, men får de bara ännu mer pengar löser sig allt? Känns det igen? Bara ungdomar får gratis kollektivtrafik, rabatt på simhallen eller fler fritidsgårdar sägs de bli produktiva samhällsmedborgare. Bara lite mer pengar.

Jag är snarare inne på motsatsen. Samhället har, utan framgång, testat att ösa pengar över problemen. Då kanske det är dags att dra ner på resurserna istället. Kanske är det inte pengar som är haken. Och om polisen blir sämre och sämre hur mycket pengar de än får, då kanske det är fel människor som blir poliser. ”Hur mycket då?”, brukar jag fråga dem som säger att polisen behöver ökade resurser. Hur mycket behövs, när är det nog? Menar man att mer pengar är lösningen tycker jag att man borde kunna ha en uppfattning om det.

Det är samma med familjeekonomi. Visst kan pengar vara bra, men inte om de används fel. När jag växte upp fanns ungdomar vars föräldrar nästan slängde pengar över dem. Barn som får allt de pekar på blir sällan lyckade människor. Kanske är det föräldrarnas sätt att kompensera för att de inte hinner eller orkar vara bra föräldrar, kanske vet de inte hur man gör.

Jag vet inte, jag har inga svar. Min poäng är att pengar inte gör allt bättre. Ibland till och med sämre.

43 kommentarer:

  1. När SJ (för rätt länge sedan) medgav att de hade vissa problem med sin verksamhet, gick de ut med helsidesannonser i dagstidningarna. "De här 99 punkterna ska vi fixa till, och vi berättar hur det går allt eftersom." Ungefär så.

    Jag skulle vilja se något liknande i varje kommun, region och på riksnivå över partigränserna. Och en månatlig uppdatering, tack. Kommer det någonsin att ske? Nä. Av det följer: emigrera så fort det ges möjlighet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ett rimligt krav. Medborgarna är ju kommunernas, regionernas och riksdagens chefer och det är vanligt att chefen vill ha en avstämning hur jobbet han/hon betalar för går.

      Radera
  2. Jag skulle nog vilja påstå att det finns för få poliser i förhållande till landets (nuvarande) folkmängd. I den lilla staden där jag bor ser man väldigt sällan någon polis. Men vi har en nedlagd polisstation. I länets största kommuner finns det fler poliser, men de har bara tid att jobba med skjutningar och sprängningar. En till två timmars kö om man vill anmäla ett icke-akut brott via telefon.
    Hur man skulle klara att utöka antalet poliser utan ökade kostnader får någon Nobelpriskandidat förklara.

    SvaraRadera
    Svar
    1. De får ju mer och mer resurser och lyckas göra mindre och mindre. Samma Nobelpriskandidat kanske kan förklara hur det gått till.

      Radera
    2. Det beror så klart på vad man jämför med. https://blaljus.nu/nyhetsartikel/2023/100-ar-innan-sverige-nar-eus-polistathet

      Radera
    3. Du kan väl inte jämföra Sverige med vanliga länder ;-)

      Radera
    4. Det är viktigt att förstå skillnaden mellan antalet polisanställda och poliser i yttre tjänst. Om jag tolkar siffrorna rätt så ökar antalet administratörer i en högre takt än poliser i yttre tjänst. Det borde ju vara tvärt om.
      Sedan är det ju tragiskt att man har sänkt antagningskraven för att bli polis bara för att kvotera in personer från vissa grupper. Vad får vi för kvalitet då på vår polisstyrka framöver?
      Som vanligt handlar det om att använda resurserna på rätt sätt men det har man stora problem med inom offentlig sektor.
      /T

      Radera
    5. Om ett bygglag består av två personer, tar det då längre eller kortare tid för dem att bygga ett hus än det gör för ett bygglag med tre personer?

      Radera
    6. Om bygglaget består av en arbetare och två administratörer, så blir det inte mycket byggt.

      Radera
    7. Då kanske de skulle lära sig att hushålla med pengarna. Ett bra incitament för det brukar vara att minska skattkistan.

      Radera
  3. Det är troligtvis för stor invandring och dålig integrationen som har skapat dom problemen vi har i Sverige. Där människor integreras med svenskar bla i norrland, där dom umgås, jobbar och går i skolor tillsammans med svenskar, så ser man inte samma problem som finns i orten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vet inte hur man skulle kunna integrera en grupp motsvarande 25 procent av ursprungsbefolkningen som kommer på kort tid.

      Radera
    2. Hade säkert gått om dessa VELAT integreras…

      Radera
    3. Det tror jag inte, men det är såklart den första förutsättningen.

      Radera
  4. När jag växte upp gick alla barn som bodde i närheten i samma skola. Det var förstas inte samma mix av nationaliteter som idag, men alla hade liknande bakgrund. Föräldrar som jobbade och ingen stod ut som mer rik eller fattig än nagon annan. De flesta sommarjobbade fran det att de var 15 ar precis som jag. Vi fick de allra flesta lära oss att bli var egen lyckas smed. Jag tror att det är viktigt att inte barn far allt fran första början, precis som Sparo säger. Far man aldrig kämpa är det lätt att bara ge upp när det kommer utmaningar i livet.

    Tror ocksa att det är med pengar till det offentliga som med bidrag till utvecklingsländer, det följs aldrig upp. Pengar öses ut och ingen har riktig koll pa vart de tar vägen. Det skulle aldrig ha funkat i det amerikanska företag jag jobbade för i sa manga ar, där varje projekt skulle noga redovisas och där alltid nagon var ansvarig.

    För egen del räcker det med pengar nog för att leva mitt liv som jag vill, jag behöver inte sikta högre och ha mer och mer. Det som eventuellt blir över kan nagon annan fa glädje av.
    /Annika

    SvaraRadera
    Svar
    1. Exakt, pengar öses ut och ingen har koll. Då brukar det inte spela så stor roll hur mycket pengar det är.

      Radera
  5. Så fort man tillför offentliga pengar till något får jag intrycket av att de spenderas på antingen fler människor som gör fel saker (kommunikatörer och andra som inte har med kärnverksamheten att göra), eller på rena dumheter.

    Jag är övertygad om att den privata sektorn är sjukt mycket bättre på kapitalallokering. Med det sagt så kanske en privatisering av polisen inte vore helt rätt heller.

    Men att införa någon form av objektiv rationalitet i all myndighetsutövning tror jag på. Gärna genom att byta ut beslutsfattare mot algoritmer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har du jobbat i offentlg sektor? Så du kan jämföra, menar jag.

      Radera
    2. Det går nog att slarva/slösa med pengar även privat, men där finns det i regel någon som är intresserad av att det inte slösas. När det är någon annans pengar och man alltid kan ösa fram mer blir det lättare.

      Radera
  6. Europa fanns en polis per 300 invånare i EU under ett treårsgenomsnitt (2018–2020). Det lägsta antalet poliser per 100.000 invånare återfanns i Finland (134,1), följt av Danmark (192,6) och Sverige (200,1).
    Med denna statistik och mängden grova brott som vi har i Sverige som med råge överstiger alla de andra nordiska länderna tillsammans så borde alla inse att polisen behöver långt mer utredare, poliser på gatan, analytiker, barnförhörsledare med mera.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Just nu verkar det som att de mest fyller på med "med mera".

      Radera
    2. Är det inte just det som behövs, mera av allt? Uppenbarligen räcker de inte till och det är därför som det pratas om att ta in militär. Hela rättsväsendet i stort har varit underfinansierat i många år, det är därför som beläggning på häkten och anstalter är 100% och åklagare och polis räcker inte till.

      Radera
    3. Är verkligen finansiering och mer pengar svaret på allt? Jag är inte säker på att rättsväsendet hade varit bättre om de haft dubbelt så höga anslag.

      Radera
    4. Flera utredare och poliser på gatan kostar pengar. Tänker du att vi enbart tar vi in militär och så får de göra allt jobb för att få rätsida på detta land?

      Radera
    5. Vilken militär? Den lagdes väl ner för minst tjugo år sedan.

      Radera
    6. De siffror som jag hittade vid en enkel googling bla: Yrkesofficerare 9 500, Kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän 5 200 m.m Totalen är på över 24000 pers, dvs de är flera tusen mera än alla poliser i Sverige.

      Radera
    7. Jag har lite svårt att se vad ett gäng värdegrundade sjömän ska tillföra i polisens (knappt existerande) kamp mot gängkriminella.

      Radera
    8. Jag med, men de övriga 23000 i försvaret kanske kan göra något för att underlätta för polisen som uppenbarligen inte räcker till.

      Radera
  7. Nu är jag ingen expert och Frankrike har stora ordningsproblem även de, men min uppfattning när jag är på sommarstället i Frankrike är att de har ett bättre fungerande polisväsende.
    Dels har vi de nationella Police nationale och Gendarmerie som inte verkar lägga fingrarna emellan när det gäller terrorister.
    Men det bästa är deras Police municipale. Det är en polis som är underställd borgmästaren. I min lilla kommun på 5000 invånare har minst tre poliser som jag känner ingen och som syns överallt på gatorna. De är fler när det är festligheter och marknader.
    Jag tror synliga kommunala poliser är bra. De känner medborgarna och medborgarna känner dem. Jag tror viljan att betala dem via kommunalskatten är stor.
    Något svenskt parti (minns inte vilket) föreslog kommunala poliser även Sverige, men alla andra var emot. Synd! Jag hade kunnat tänka mig att betala mer i kommunal skatt om jag vetat att de gick till kommunala poliser i min svenska kommun på 30.000 invånare och där jag sällan ser poliser.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Minns vår alldeles egna polis i förorten jag växte upp i på sextiotalet. Alla ungar hade respekt och var lite rädda . När vi retade tanten i leksaksaffären blev vi jagade och tagna i hampan en del av oss och fick en varsin prick, jag lyckades få en till när jag cyklade på trottoaren, av den barske polisen, inget fjöl. Det sas om vi skulle komma upp till 8 prickar så fick vi inte ta körkort vid 18-årsålder. Vet ej om det var en skröna men det skrämde oss och hade effekt.
      Trots det fanns det lite småkriminella men ingen våldsam knarkmaffia./M

      Radera
    2. Jag vet ingenting om fransk polis, men jag känner inte till någon poliskår utanför Sverige som sitter beväpnade i sina bilar och väntar medan en pöbelhop kastar stenar på den, och vars polischef efteråt säger att hon "är ledsen".

      Radera
    3. Inte jag heller, man får ta fram den stora skämskudden. Även på detta avseende är våran poliskår unik

      Radera
  8. Har jag aldrig tänkt på direkt tidigare, men när jag växte upp såg jag aldrig någon unge som blev överöst med pengar och prylar i hembyn och kommunen.
    Förvånadsvärt små skillnader i ”levnadsstandard” i dagliga livet bland oss tror jag, ”arbetarklass” upp till ”övre medelklass”.
    Det fanns ju enstaka outliers, familjer med 10 barn där föräldrarna ej arbetade e.dyl, men alla ungar var hyfsat hela o rena.

    Generellt hade vi nog samtliga en vecko/månadspeng som var lite för liten 😉 och det mesta vi villhövde, men inte allt och inte alltid nytt av finaste modell.

    Avvikelser från min observation är väl främst semesterresor tänker jag, där spred det ju rätt brett mellan nada till långa utlandsresor.
    /JB

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var extremfallen även under min uppväxt, men de fanns och de blev i bästa fall odrägliga.

      Radera
  9. Det är något sjukligt över hela diskussionen i Sverige. Som om gängmorden beror på "för lite pengar"? Hur lågt IQ måste man ha för att dra den slutsatsen? Fast det är klart, Sverige har ju bara provat samma recept i 3-4 decennier, med allt sämre resultat. Så konkreta bevis saknas nog.
    Mvh investera-pengar.blogspot.com

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ett decennium till så vänder det ;-)

      Radera
    2. Man behöver inte ha låg iq för att dra den slutsatsen, det räcker med att man är rasist.

      Radera
    3. Hur mycket pengar ska spenderas då innan det blir "bra"? Vad är ditt recept?

      Radera
    4. Rasist? Jag såg inte att han skrev något om ursprung eller raser. Kan du utveckla på vilket sätt kommentaren ändå var rasistisk?

      Radera
    5. Jag menar att de som tror man blir våldskriminell pga "fattigdom" är rasister. De skulle inte ha ngt problem att peka på egenansvar om gängen bestod av vita människor. De låga förväntningarnas rasism.

      Radera
  10. Alltså polisen behöver kanske inte mer pengar (men skulle nog inte skada) men resten av kriminalvården behöver det verkligen men det pratar man vänligt lite om.. om polisen griper någon och denna blir dömd så finns det inte resurser för att hålla denna personen i fängelse.. Så många slipper åka in eller kommer ut tidigare pga detta. På samma sätt finns det inte resurser att utvisa folk och därför blir inte folk utvisade. Helt sjukt egentligen.

    Lite som att ha pengar att fylla soptunnan men inte att tömma den.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Är det verkligen så? Jag trodde att man alltid satt minst två tredjedelar av sitt fängelsestraff i Sverige? Undantaget korta straff som går att omvandla till fotboja, men det låter å andra sidan ganska vettigt.

      Radera
    2. Målet måste väl vara att brottsligheten ska gå ned och där med kostnaderna för brottsligheten också.

      Radera