Mot vinter med tillförsikt

Det sägs att vintrarna är vad som fått oss här uppe i kalla Norden så framgångsrika. Det håller inte att glassa runt och käka kokosnötter, då fryser vi ihjäl (om vi inte svälter först eftersom det är rätt ont om kokosnötter). Vi måste se om vårt hus inför den kalla årstiden. Jag är ingen vintermänniska, men på ett sätt ser jag faktiskt fram emot vinter nu.

Detta eftersom jag gjort just detta, sett om mitt hus. Jag hann inte med alla sommarens tilltänkta byggprojekt, men är klar med de viktigaste. Nu senast fick jag upp vindbrädor på de tak jag byggt om i sommar.

Biodlingen rullade på och även om jag tycker att det är kul att inspektera bikupor är jag rätt nöjd med att jag inte måste ut i bigården i tid och otid förrän framåt april. Alla ramar är slungade, renskrapade och sorterade i mitt biförråd som aldrig varit så välstädat som nu.

Det sämsta med vintern är kylan, men jag har åtminstone ved så att jag klarar en riktig vargavinter ifall det skulle bli en sådan. Det bästa med vintern är att man med gott samvete kan sitta inomhus. Jag har fått ett par intressanta skrivprojekt på halsen och dem ser jag fram emot.

Men kanske blir det byggt en del också. Jag har inte gjort något åt boningshuset i sommar och försvarat det med att jag hade fullt upp med att bygga tak och måla hus på utsidan, aktiviteter som kräver sommartid. Nu har jag inte dem att gömma mig bakom och då skulle jag vilja fixa både källaren och sovrummet. Vi får väl se. Känner jag mig själv rätt har jag inte börjat med något av det förrän i mars och får stressa för att bli klar lagom till att utomhusprojekten pockar på igen.