onsdag 19 januari 2022

Norsk vs svensk köpprocess

Efter knappt fem månader i Norge har jag hunnit upptäcka en del skillnader mellan mitt gamla och nya hemland. Upplägget med D-nummer och personnummer blir jag inte riktigt klok på, och bankernas avgifter, som möjligen förtjänar ett eget inlägg, gör mig mest förbannad.


Enligt prislistan har ni både kort- och transaktionsavgift?!

Sedan finns det sånt som är helt olika. Norsk bilbesiktning görs på bilverkstäder. I Sverige kan man ju låta verkstaden efterkontrollera sina egna lagningar av besiktningstvåor, men här gäller det alltså även originalbesiktningen. Det är inte utan att jag undrar om det finns undersökningar som visar att en verkstad som specialiserat sig på rostlagning hittar mer rost att slå ned på än en mekaniker som är duktig på framvagnar och istället hittar glappande styr- och spindelleder. För gissningsvis låter många bilägare den besiktande verkstaden laga felen.

Men ett område där jag tycker att den norska modellen är överlägsen är bostadsaffärer. Den stora skillnaden är att norska bud är bindande. Bjuder jag en miljon måste jag ha en miljon eller ett (lika bindande) lånelöfte. Man kan alltså inte bjuda på två bostäder samtidigt om man inte vill riskera att köpa bägge. Hoppar du av kan du bli skadeståndsskyldig.

Kan man då inte gå miste om Herrgården bara för att man under hela Herrgårdens budgivning har det högsta budet på Slottet, och så fort Herrgården säljs blir man utkonkurrerad även på Slottet och får börja spana igen?

Egentligen inte. Här är nämligen nästa finess med norsk budgivning. Du kan tidsbegränsa ditt bud, det är väldigt vanligt, så i exemplet ovan kan du välja att ditt bud på Herrgården bara gäller i en timme. Om du efter deadline varken fått okej av säljaren eller blivit överbjuden kan du välja om du ska lägga bud på HerrgårdenSlottet eller rentav Radhuset.

Nu har jag bara varit köpare i detta system, men ser det som en stor fördel även för säljaren. I Sverige var det en kompis till mig som sålde sitt hus. Mellan köp och kontraktsskrivning hade han hunnit köpa en ny bostad och hade inte råd med dubbla boenden. Oklart om köparen visste detta, men så har ju det flesta det, så när de väl skulle skriva kontrakt började köparen pruta på det överenskomna priset. Det slutade med att min kompis med bankens kniv mot strupen tvingades sälja billigare.

Det där hade aldrig hänt i Norge där ett ingånget avtalet är just ett ingånget avtal. Inget tjafs där man kan drabbas av idioter som tror att de plötsligt ska vinna på lotto. Jag har inget emot andras fantasier, så länge de inte riskerar att drabba mig när de inte slår in.

27 kommentarer:

  1. ” Jag har inget emot andras fantasier, så länge de inte riskerar att drabba mig när de inte slår in.”

    Ungefär som svensk energipolitik då… politiska fantasier drabbar ett helt land lixom….

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tyvärr inte bara ETT land i det fallet. Norge tjänar pengar på att sälja energi till Sverige (som trodde att de kunde ersätta kärnkraft med vindsnurror) och så går priset upp här :(

      Radera
  2. Som jag skrev i någon tidigare kommentar så vill jag minnas att de även har en mer sund syn på reavinstskatt om man bott i fastigheten i ett visst antal år innan försäljning.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hoppas du har rätt. Jag trivs fortfarande för bra i mitt hus för att kolla upp det :)

      Radera
    2. Det stämmer, är det din primärbolig så betalar du ingen skatt alls på vinsten du har gjort när du säljer. /hälsning en som både köpt och sålt i Norge (men så måste man betala ca. 2,5% i tillägg på köpesumman till staten när man köper som "dokumentavgift")

      Radera
    3. Mm, den där dokumentavgiften har jag fått smaka på :(

      Radera
  3. Gissar att man även i Norge kan drabbas av människor som Esbjörn Bolin när man ska köpa hus

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag hoppas inte det, men där hade det väl inte spelat någon roll om man går efter svensk eller norsk lagstiftning eftersom han var med ända till kontraktsskrivning och först efter det kände sig lurad på något vis.

      Radera
    2. jo så är det väl men sen kom dom ju överens igen via förlikning men då ångrade han ju sig igen efter det

      Radera
    3. Ja, och den enda anledningen att han (eller rättare sagt hans släktingar) kunnat hålla på och tramsa var för att köparen var politiker. Vem som helst som inte är beroende av vackra ord i media hade satt hårt mot hårt och så hade det varit över. Underskrivet avtal gäller.

      Radera
  4. Banker blir man alltid förbannad på, det är sedan gammalt och gäller helt oavsett land. Det är bla därför jag numera vägrar köpa aktier i en sådan skitsektor.
    Mvh investera-pengar.blogspot.com

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag håller med även om jag delvis kör en annan taktik ("If you can't beat them - join them") och försöker att åtminstone profitera på deras beteende.

      Radera
    2. Jo, men ingen kan veta vad som döljer sig i deras balansräkningar. De kan gå upp i rök på en dag. Skandaler osv.
      Sedan vill jag inte äga bolag där genuin kundservice inte existerar. För de presterar skit på lång sikt.

      Radera
    3. Förstår och respekterar ditt val. Visst är det en chansning, men det är alla investeringar.

      Radera
  5. Verkar ju rätt dumt av din kompis å sätta på spenderar byxorna innan Cashen satt på boken så att säga.
    sossemats

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hur ska man göra då? Göra färdigt hela säljprocessen innan man ens börjar titta på vart man vill flytta? Många väljer ju att sälja just för att de bestämt sig för att flytta någon annanstans.

      Radera
  6. Hade gärna sett att Sverige infört bindande bud.

    Har dock läst om några exempel på ekonomiskt förödande slarvfel, som detta:

    https://www.dn.no/eiendom/eiendom/dnb-eiendom/bod-pa-enebolig-med-polsefingre-det-ble-dyrt/2-1-979165

    Något helt annat - rekommenderar norska(?) banken Sbanken. De har inga avgifter vid varje kortköp. (Har för mig att du klagade på det för ett tag sedan)

    Ett tips för att spara pengar i norska mataffärer: skaffa Æ-appen om du handlar på REMA1000 och skaffa ett trumf-konto om du handlar på Kiwi. Du får också trumf-bonus i en del andra butiker. Esso ger dig några % billigare bränsle.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag förstår att mäklarna reagerade för i samtliga budgivningar jag var inblandad i var jag den enda som inte meshöjde med 10-20 tusen över föregående bud. Mina budgivningar såg ofta ut så här:
      Jag: 2 000 000
      Motparten: 2 010 000
      Jag: 2 100 000
      Motparten: 2 110 000
      Jag: 2 250 000
      Motparten: 2 260 000

      Jag klagar varenda dag på bankernas avgifter. Ska kolla upp Sbanken. Nu tror jag inte att jag ska byta bank förrän jag fått personnummer, men om det t ex blir tjafs om kreditkort, bank-id eller något annat är det bra att veta vart jag ska försöka flytta.

      Æ-appen har jag. Trumf har jag inte skaffat än, men handlar heller nästan aldrig på Kiwi eller Esso.

      Radera
    2. Att höja med 100 papp i stöten riskerar ju att överbetala med några tiotusen om man har otur när man skjuter över konkurrentens maxbud. Känns lite tveksamt.

      Radera
    3. Gör man så i början av budgivning så skrämmer man bort dem som tror att de kan fynda strax ovanför utgångspris. Kan vara smart att ge deadline för ett sånt bud även fast det inte är juridiskt bindande som i Noreg.

      //Erik G

      Radera
    4. Men att bara höja med tiotusen riskerar att dra med folk längre tid än de tänkt. Säg att du t ex satt två miljoner som ditt tak. Kommer det då ett bud på 2,1 Mkr ger du upp, men kommer det ett bud ynka tiotusen över ditt tak kanske du fresta att skjuta av en salva till.

      Hur som helst var min poäng att om de 4-5 budgivningar jag var inblandad i var typiska för Norge var Jeppes exempel verkligen iögonfallande.

      Radera
  7. Budgivningsprocessen är ju lite märkligt i Sverige. Och otydligt många gånger. Vad händer om du budar mot någon, som du vinner emot, men som sen kommer på att den inte vill ha huset? Då finns ju inte den personens bud. Hade man börjat om fanns ingen att buda emot. Norska systemet verkar smutt. Vad var anledningen att du flyttade till vårt vackra grannland i väst?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, den svenska modellen riskerar att pressa fram sliriga situationer. Risken för mygel i form av skenbud borde också vara klart större när man inte behöver stå för budet.

      Många skäl, både till att lämna Sverige och att det blev just Norge. En del av tankeprocessen har jag beskrivit här:
      https://sparosverige.blogspot.com/2021/10/varfor-flytta-till-norge.html

      Radera
    2. Intressant att inte enbart låta ekonomin styra. Jag har dåligt koll på Norge, men älskar som många andra naturen. Och att alla verkar ha en hytte, för att komma bort och närmare berg och skog. Spännande!

      Radera
    3. Ja, det är inte för mycket sagt att "Ola Norman" har ett helt annat förhållande till naturen än "Medelsvensson" har.

      Radera