Den här hösten
skulle jag sälja min tredje bostad. Första gången (2003) anlitade
jag en mäklare som var helt värdelös. Såg ni tv-serien Mäklarna?
Jag hade föredragit vem som helst i den serien framför klantskallen
jag drabbades av.
Så nästa gång sålde
jag med hjälp av Hemverket som skötte pappersarbetet medan jag fick
sköta visningarna. Det passade mig bra för det fick jag ibland göra
även vid första försäljningen eftersom den mäklaren inte var så
himla intresserad av själva säljprocessen utan föredrog
faktureringen av mig. På minussidan blev det väldigt många
visningar och tog väldigt lång tid.
Tredje gången gillt
2021. Nu blev det en ”riktig” mäklare igen, helt enkelt för att
jag bor i Norge och inte kunde visa lägenheten på distans.
Men i takt med att visningarna blev fler och fler kändes det ett tag
som att jag fått det sämsta av två världar – hög avgift och
ändå inget avslut, helt eller delvis beroende på en slö mäklare.
Finns det förresten andra sorter får ni gärna avslöja vart, för nu har
jag träffat på slöa mäklare i två länder och de jag köpte huset av
har rapporterat om samma slöhet i ett tredje land.
Men strax innan jul och med en vecka
kvar innan avtalet med mäklaren gick ut hände något. Jag hade
börjat ställa in mig på en ny process med en ny mäklare, nya
bilder och en ny visningsrunda i januari (man kan blåsa mig en gång,
aldrig två). Så lyckades mäklaren ändå lokalisera en kund som
ville betala ett rimligt pris. Skönt!
Lägenhetsutsikten får symbolisera glädjen.
Ekonomiskt satt jag inte i sjön. Det
var surt att betala för en bostad jag inte hade minsta glädje av,
men några månadsavgifter hit eller dit spelade kanske ingen större
roll i slutändan. Då var det nästan värre att göra det på håll,
att behöva lita på att mäklaren skulle göra vad hon sa, att
behöva hjälp med att tömma posten och annat praktiskt när min
högsta önskan var att få klippa navelsträngen till Moder Svea.
Men nu är pappren påskrivna och
pengar rullar in som de ska, det går bra nu. Hög tid att fokusera
på nya probl... utmaningar.
Om man vill bli av med en lägenhet i Stockholmsområdet snabbt så är det väl en prisfråga? Och i ännu högre grad om det ska gå ultrasnabbt?
SvaraRaderaHur gick diskussionerna med mäkklarn? Eller var mäkklarn helt oanträffbar, typ intagen på psyket/på Maldiverna/Antarktis?
Absolut, hade jag sänkt priset med en miljon hade det gått snabbt.
RaderaMäklaren satt, utan undantag, i möte de gånger jag ringde henne. Åtminstone skrev hon det på sms efter att ha tryckt bort mig. Märkligt nog inte innan jag blev kund.
Vi enades om ett utropspris som kändes rimligt. Dessutom förhandlade jag ner hennes arvode men la till en bonus om hon skulle få ett bra pris, eftersom jag trodde att det skulle göra henne mer alert. Det gjorde det inte.
Har säkert missat det. Men hur hamnade du i Norge? Anknytning? Antar att du bor nära Svenska gränsen? (Billigare att handla i Sverige) :-)
SvaraRaderaNej, på bägge. Ingen som helst anknytning, men jag gillar Norge:
Raderahttps://sparosverige.blogspot.com/2021/10/varfor-flytta-till-norge.html
Och inte så nära gränsen, men hittills har det ändå blivit många resor. Nu blir det förhoppningsvis färre framöver.
Där ser man! Spännande!
RaderaTänker att det är inte alltid ens, så lätt att bli av med en lägenhet i Stockholmsområdet. Är det lite skjutglatt och tråkig omgivning eller vad det nu kan bero på, kan det gå trögt.Sen är ju alla lägenheter för dyra nuförtiden, speciellt runt Stockholm med omnejd.
SvaraRaderaJag tror att du är mitt i prick där (pun intended). När jag flyttade in var det ett väldigt lugnt område där det bodde många svenska pensionärer. Sexton år senare såg det annorlunda ut. Skottlossningar på nära håll, knivslagsmål och personrån i centrum, knarkförsäljning på lekplatsen. "Särskilt utsatt område" sades det, men det sades aldrig för vad.
RaderaJag har sålt fem bostäder i mitt liv och använt mäklare vid fyra av tillfällena. Det är helt klart varierande kvalité på dem. Den senaste plockade jag upp i dåvarande grannskapet och det visade sig vara en lyckoträff. Kanske hade det att göra med att inte "kacka i eget bo" eller så var han helt enkelt en engagerad mäklare.
SvaraRaderaEngagerad mäklare?! Det låter helt utomjordiskt för mig. Jag har verkligen BARA träffat på dessa zombies som tycks ha som affärsidé att ligga lågt.
RaderaJag har själv haft att göra med 3 mäklare i mitt liv. En av dem var lite enligt ovan beskrivning, trött och snorkig. En hygglig procentandel alltså.
SvaraRaderaMvh investera-pengar.blogspot.com
Verkligen hygglig!
RaderaEtt sätt är att gå på visningar inom ens område. Ta en av dom mäklarna som oftast redan har en ”kundlista” för området ifråga.
SvaraRaderaDet var det jag gjorde. Jag valde den enskilde mäklare som sålt flest lägenheter i den bostadsrättsföreningen de senaste åren. Hur hon gjort det är en gåta.
RaderaVar hon snygg? Det verkar som att snygga mäklare -av bägge könen- säljer mer alldeles oavsett hur de sköter sina kontakter med säljaren. Kanske köparen vill visa sig stursk inför snyggingarna? Oavsett så brukar jag säga som Frank Zappa: ” If you're out there and you're cute, maybe you're beautiful, I just want to tell you somethin' - there's more of us ugly mother-fuckers than you are, hey-y, so watch out.” Ha det bra!
SvaraRaderaDet är en subjektiv bedömning, men det skulle jag nog säga att hon var. Verkade dock inte hjälpa eftersom det nästan tog tre månader.
RaderaDet stämmer egentligen bättre ihop med min gamla teori om att man bör anlita fula människor eftersom det är större chans att de fått sin position tack vare kompetens:
https://sparosverige.blogspot.com/2017/03/anlita-fula-manniskor.html