Det är också svårt att veta var gränsen för korruption går. Är t ex Jan Björklund den bästa kandidaten som ny ambassadör i Italien eller får han jobbet som tack för att han såg till att Löfven fick fyra år till? Jag vet inte.
Men det finns gott om mer tydliga
exempel på korruption i Sverige, som Boforsaffären och allt som har
med den så kallade ”Göteborgsandan” att göra. Faktum är att
vi har nog med korruption för att exportera. Svenska ambassader och
konsulat får allt fler korruptionsanmälningar mot sig och UD säger
själva att ”korruptionen blivit ett problem”.
Uppdrag Granskning har en historia på gång om där ett politikerstyrt företagsprojekt i Värmland sitter i knäet på lokala entreprenörer. Hur vanligt är inte det, och hur mycket vanligare har det inte blivit?
Uppdrag Granskning har en historia på gång om där ett politikerstyrt företagsprojekt i Värmland sitter i knäet på lokala entreprenörer. Hur vanligt är inte det, och hur mycket vanligare har det inte blivit?
Men jag är inte alls säker på att
det registrerats i Transparency Internationals statistik. Grejen med
korruption är att den är svår att avslöja så länge alla
inblandade är lika måna om att den hålls hemlig. Detta i
kombination med allt slöare journalister som helst vill hitta
färdiga scoop på Facebook bådar inte gott.
Vilka företag har varit mest förnippade med korruption senaste åren? Telia och Ericsson måtro? Nåja, de är väl ganska aktiva i korruperade länder också.
SvaraRaderaJa, som Sverige. För vårt land är INTE en förskonad ö på detta område heller.
RaderaJag vet inte heller om major Björklund är den mest lämpliga kandidaten att bli ambassadör i Rom. Men att ha lett ett parti, suttit i riksdagen (inkl. utrikesnämnden) och suttit i regering som bl.a. vice statsminister borde väl ge mycket erfarenhet för att klara ett sådant uppdrag.
SvaraRaderaAtt vara ambassadör, Sveriges förlängda arm i ett annat land, är fundamentalt sett ett "politiskt" uppdrag. Någonstans får man väl ändå utgå från antagandet att regeringen har ett intresse av att sätta "rätt man på rätt plats". Sen om han visar sig bli en flopp då kan man ju börja fundera på om det fanns andra bevekelsegrunder än lämplighet.
Eller?
Det är fullt möjligt att han är meriterad. Poängen är att jag är långt ifrån säker på att det var därför han fick jobbet.
RaderaJo. Men att börja spekulera kring "gränsen för korruption" kan ju kännas lite förhastat redan nu - tänker jag iaf. Snarare bör man väl, givet hans långa CV, utgå från att han är meriterad tills motsatsen eventuellt bevisas.
RaderaEtt mer relevant exempel där man nog kan fundera över vilka bevekelsegrunder regeringen hade är Juholts ambassadörskap på Island. En backbencher i riksdagen som sen gjorde 9 katastrofala månader som partiledare och därefter blev ambassadör. Ligger nära till hands för mig att tänka att de mest ville bli av med honom. Som ambassadör kan man inte heller frifräsa som debattör så Juholt kan inte sitta och irritera sosseledningen i morgonsoffor och på debattsidor.
"Hans långa CV"? Han har varit medarbetare i riksdagen, Sveriges mest uppmärksammade lekskola, i ett par decennier. Alla meriter äldre än så torde vara inaktuella nu.
RaderaHåller med om Juholt, fast om jag behövde anställa en av Juholt och Björklund skulle det nog bli Juholt nästan oavsett arbetsuppgifter.
Hehe, håller med där. Dock om vi slänger in en till ambassadör, nämligen herr Ullenhag, vem är sämst då?
RaderaJag har sämre koll på Ullenhag, men han var rätt bra på att blåljuga, vilket inte är en egenskap jag skulle vilja ha hos en medarbetare (eller folkvald).
RaderaMen borde inte korruptionen vara lika svår att avslöja i alla länder? Dvs alla är ungefär lika måna om att hålla den hemlig.
SvaraRaderaDå borde en jämförelse mellan länderna fortfarande vara gångbar och vi är förskonade relativt sett.
Innan du kommer med något mer konkret så fortsätter jag att lita på Transparency International mer än din magkänsla att det inte är säkert att allt stämmer.
Så upp med hakan, woo-hoo, vi är sjätte bäst i världen! Och börsen fortsätter uppåt. ;-)
Cheers,
/P
(ps. Skulle Björklund ha agerat annorlunda för löftet om en ambassadörspost menar du? Det låter sjukt långsökt.)
Absolut, men med ett jättestort mörkertal är det svårt att slå sig för bröstet. Jag föreslår att du varken litar på mig eller Transparency Int.
RaderaKonstigare saker har hänt än att politiker låtit personlig vinning styra sitt agerande, inklusive 180-gradersvändningar.
Jag tror typen av korruption där polisen tar en hundring och ger en varning istället för bot, eller någon tjänsteman tar en sedel under bordet och godkänner någon ansökan rakt av, är obefintlig i Sverige. Men korruption där inkompetent folk tillsätts för vänskap eller rätt partibok är väldigt vanligt. Se bara på transportsstyrelsehärvan, samtliga klåpare är tillbaka på nya ansvarsfulla och högavlönade poster. Skattebetalarna står för notan såklart.
SvaraRaderaSå tror jag med. Poliserna har för hög lön i förhållande till vad de kan tjäna på mutor, så risken blir för stor. Men i en perfekt värld skulle alla i Transportskandalen, från Ygeman och ner, åtminstone ha fått sparken.
RaderaKalle, du har aldrig haft att göra med byggnadsnämnden i en slumpvis vald kommun?
RaderaDet finns otaliga exempel runt i landet på folk som sökt bygglov för något (tillbyggnad/garage/avloppssystem) på sin tomt och fått nej, och efter några månader upptäcker att nån granne fått OK på något mycket större/mer sjönära/vräkigare/nåt annat. Och alla vet att grannen som fått tillstånd är kompis med bygglovsnämndens ordförande (om de är med i Rotary, sitter i styrelsen i barnens idrottsklubb eller bara kusiner gör det samma).
Jag kan instämma i att korruption är ett väldigt brett och mångfacetterat uttryck. Tyvärr är det i och med det oerhört trubbigt.
SvaraRaderaKorruption finns garanterat även i Sverige, troligtvis mer än vad vi tror/vet. Däremot är jag skeptisk till att kalla olika utnämningar för korruption. Att "folk i branschen" och/eller som "känner varandra" skulle "anställda varandra" tycker jag är tveksamhet att blanda ihop med t ex korruption där förskingrar pengar eller gör andra uppenbart brottsliga handlingar.
Utnämningar av "vänner" handlar i mångt och mycket om att folk utnyttjar sina nätverk. Det är sig inget konstigt, bara att det blir mycket mer tydligt när det handlar om poster som är publika. Att anställa någon handlar mycket om förtroende, och folk man känner har man generellt sett högre förtroende för i utgångsläget än de man inte känner.
Och då är det helt förklarligt varför det inte sällan blir folk "man känner" som hamnar på olika positioner. Folk man känner litar man helt enkelt på mer än de man inte känner. Även om det automatiskt innebär att det inte nödvändigtvis är det bästa alternativet.
Om folk får jobb av sina vänner inte baserat på kunskaper och meriter är det i mina ögon kunskapskorruption. Om det är i skattefinansierade samhällsfunktioner är det definitivt fråga om en brottslig handling.
RaderaAnställer man en någotsånär kompetent vän är det inte vänskapskorruption och därför inte heller brottsligt.
Skillnaden mellan Sverige och Bananrepubliker är väl den att i Bananländerna erkänner de sitt agerande och alla vet. I Sverige insisterar många på att Sverige är bäst och absolut inte korrupt, oavsett vad som sedan händer. Möjligen var Sverige ganska korruptionsfritt för decennier sedan, men knappast idag.
SvaraRaderaUtnämningen av Jan Björklund tog väl ändå priset för öppen vänskapskorruption? Ett sedvanligt och rejält tack från Socialdemokraterna för att Jan på ett ytterst icke demokratiskt vis skänkte makten till S. För personlig vinnings skull.
Mvh investera-pengar.blogspot.com
Jag är inte säker, men jag gissar att bananrepublikerna inte har lika hög svansföring som vår bananmonarki. Det är det som stör mig mest, att man låtsas som att korruption knappt finns här.
RaderaVet inte om du har rätt om Björklund, men jag skulle åtminstone inte ramla av stolen av förvåning om det var mitt i prick.
Korruption/medvetna tjänstefel av oklart syfte inom myndigheter är nog mer vanlig än vad man vill tro. Det var ju t.ex. flera medarbetare på Migrationsverket som avslöjade att de massgodkände uppehållstillstånd inför skärpningarna av gränskontroller för några år sedan, allt för att så många som möjligt skulle få stanna. Ingen bryr sig om att granska när någon fått ok på sin ansökan, men blir det avslag ska det överklagas i olika instanser med diverse snyftartiklar i dagspressen. Om det var korruption eller bara olämpliga tjänstemän framgick inte men man bör nog utöva tillsyn hos t.ex. Migrationsverket och FK för att se till att inte någon gör saker som denne inte borde gjort, t.ex. att smyga igenom ansökningar som absolut inte borde bifallits. Vem övervakar övervakaren?
SvaraRaderaKorruption i formen att det går att ge någon pengar för någonting tror jag knappt är möjlig bland svenskar. Däremot hos människor som kommer från länder där det är mer vanligt med mutor, där är jag inte längre så säker efter allt jag hört från bekanta som jobbar inom kommun och myndighet. Ett exempel från Malmö där föräldrarna utan problem kunde ha barnen 40 timmar på förskola medans de hade semester. Inte tillåtet enligt kommunens regler, men alla var med på det, förskolechef och nedåt. "Det är ju någon annans pengar"...
I fall på Migrationsverket som uppmärksammats har det väl ofta varit medarbetare från lite yngre länder med mer flexibla policys, men i diverse fastighetsskandaler i Göteborg (eller Muteborg) har det varit "pursvenskar".
RaderaAtt det finns gott om korruption i Sverige kan vi nog vara eniga om. Men det gör det nog i alla länder. Det finns väl egentligen ingenting som säger att transparency Internationals ranking skulle vara felaktig. Hela samhället skulle ju kunnat vara genomkorrumperat, men sålänge resten av världen också är det kan ju landet fortfarande vara "bäst".
SvaraRaderaDen kan vara rätt, den kan vara fel. Kanske kommer Sverige undan med en del på gamla meriter jämfört med länder som Iran och Somalia.
Radera