fredag 4 november 2016

De slösar bort våra pengar!

Oavsett om man vill eller inte hör man då och då konkreta exempel på människor som drabbas av att samhället saknar pengar. Det kan vara föräldrar till sjuka barn som inte får den hjälp de behöver, åldringar som får liggsår av att personalen på äldreboendet glömt bort dem, eller att de ”bara” serveras riktigt sorgliga plastinpackade måltider.


Det där sista kan verka som ett i-landsproblem i en värld där folk svälter ihjäl och dör i krig och farsoter. Men allvarligt talat, det här är inte att jämställa med när vi yngre köper en skitlunch på bensinmacken och kastar i oss den på stående fot. Detta är mat till gamla människor som inte kommer ut så ofta, som kanske har denna måltid som något av dagens högtidsstund. Då är plastförpackad grismat fan inte mänskligt!

Så då undrar vän av ordning vad som prioriteras istället för mat till våra mor- och farföräldrar, och det är nu jag blir förbannad på riktigt. Bara den senaste veckan har vi kunnat läsa om ett av Mona Sahlins många snedsteg. Henne försörjer vi för pengar som inte finns för att ge gamlingarna mat och vård!


Vidare har vi kunnat läsa om statssekreterare Erik Bromander som bränt hundratusentals skattekronor på privata lyxresor trots att fanskapet hade en månadslön på 96400 kr. Får han fängelse nu då? Nej, han får en fallskärm på 2,3 miljoner!

Nu blev det två sossar på raken, men det är en ren slump. Några andra som valt att vara lediga på vår bekostnad (eller som valt att behålla sina inkomster i företaget medan de lever på oss) är Lars Ohly (v), Göran Hägglund (kd), Fredrik Reinfeldt (m) och Margareta Larsson (sd).


Som jag tog upp i mitt månadssammandrag har Skatteverket anordnat en ”mångfaldsdag” där de bl a hyrde in en ”genusfotograf” för att lära personalen ”normkritisk kommunikation” (citattecknen sätter jag dit för att markera att jag tycker att det är rent trams). Jag har inget emot mångfald i sig, men varför Skatteverket ska arbeta med mångfaldsfrågor övergår mitt förstånd.


När vi ändå är inne på enfald klätt som mångfald har Luleå kommun under året infört könsneutrala toaletter och omklädningsrum till en kostnad av runt femtio miljoner kronor. Så det kan ju Luleås åldringar glädja sig åt det när de öppnar dagens plastmatlåda. Fast det faktum att hemtjänsten knappt har råd att hjälpa dem gå på sina egna toaletter kanske sänker feststämningen en aning.


Jag skulle – tyvärr! – kunna fortsätta hur länge som helst och berätta om myndigheters galna upphandlingar, rent svindleri som vore åtalbart om det inte var offentliga medel som gick åt, samt hittepåjobb för politiker och tjänstemän som är för inkompetenta för att utföra riktiga arbeten.

Det är häftigt att betala skatt”, sa ovannämnda Mona Sahlin, och hon hade haft rätt ifall pengarna gått till svaga barn, åldringar, halta och lytta. Att finansiera henne och andra inkompetenta och i många fall kriminella stolpskott är baske mig bara motbjudande!

18 kommentarer:

  1. Sparo for president!

    MvH Pengaregn

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja du hade faktiskt fått min röst med Micke!

      Radera
    2. Tackar! Fast själv hade jag nog ändå röstat blankt, jag litar inte på någon :-).

      Radera
  2. Bra rutet. bott i ett hus med grannar beroende av hemtjänst. Det här med att vara kvarboende och beroende av hemtjänsten är bra kanske om man endast behöver lite hjälp med städ och tvätt och är något sånär klar i huvudet. Men fy vad ensamma och utlämnade gamla blir åt personal som jäktar och springer flåsande in och ut p g a tidsbrist och knappa ekonomiska resurser, det är skamligt. Personal som växlar så mycket att de gamla får var glada om de känner igen några som besöker deras hem, skapar en väldig otrygghet. Dessutom även om det är få, personal som stjäl och lurar åt sig pengar av de gamla, vilket har hänt i våran kommun. Alla har inte heller anhöriga som kämpar för deras sak, det grymma och cyniska är att ensamma äldre blir lämnade åt sitt öde i alltför stor utsträckning, en dag kan det vara någon av oss.
    Vi blir alla gamla om vi får leva och därmed kanske orkeslösa och sjuka, om vi har otur i flera år. Det där med att vara hipp pensionär och unna sig av allt livets goda, kanske inte ens sker. Boende för äldre med ordnade aktiviteter, Bra och lagad mat på plats samt möjlighet till sällskap på ett lättillgängligt sätt, när man har svårt att ta sig fram för egen maskin, borde vara en mänsklig rättighet även för de som svälter i tredje världen.Deras liv är ingen måttstock för oss som lever här, utan en helt annan fråga. Sedan tycker jag att medmänsklighet börjar där man är, det är så lätt att täppa till truten på folk med att påpeka titta hur de har det världen med allt elände för att slippa bry sig om livet här, ett sätt att komma undan, tror för övrigt att de människorna knappast bryr som svältande människor i Afrika heller.
    Har på senare år haft mycket att göra med äldre anhöriga och grannar som har varit i behov av hjälp! jag säger som min gamla monster - Kan du slipa knivarna eller ge mig ett piller? Elsa

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, även om hemtjänsten är guld värd innebär det ett visst intrång i ens privata sfär, så att då få in 20 olika personer inom loppet av en månad är verkligen inte bra. Och givetvis ökar personalomsättningen risken för att få in rötägg i företaget.

      Det gamla talesättet att man måste vara frisk för att orka vara sjuk stämmer verkligen, och ju mindre resurser som finns desto bättre stämmer det.

      Radera
  3. Inför tjänstemannaansvar igen så att dom förstår att varje slösad skattekrone är en stöld av folket.

    SvaraRadera
  4. Bra inlägg. Och så undrar vissa varför politikerföraktet är så stort. Makt korrumperar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Ja, visst är det märkligt. Och märkligast av allt är att politikerförakt oftast betyder att folket föraktar politikerna. Exemplen ovan visar att politikers förakt för folk inte heller går av för hackor.

      Radera
  5. Ja, man kan verkligen bli ordentligt förbannad. Den dag jag når den ekonomiskt friheten funderar jag starkt på att bli så kallad rättshaverist och polisanmäla samt driva sånt här "slöseri" (= förskingring) till domstol.

    Där jag jobbar - i det privata - ska privata komplement till tjänsteresor godkännas av chefens chef (och naturligtvis betalas fullt ut av mig privat). Missköter jag detta räknar jag kallt med att få sparken.

    Mona's så kallade "Toblerone affär" är ju ett mästerstycke i propaganda - många tror att det handlade om en Toblerone som råkade hamna på fel kort. Egentligen handlade det om tusentals kronor.

    Bra inlägg. Och viktigt.

    Mvh

    Egon

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Har för mig att Sahlin shoppade för 60000 kr, bl a en hyrbil. Att just tobleronen togs fram var kanske för att det verkar så vansinnigt dumt att riskera karriären för något så oviktigt. De som fortfarande pratar om "stackars Mona som köpte lite choklad" (och som aldrig hade blivit så hårt ansatt om hon inte varit kvinna...) försöker antagligen trivialisera händelserna. För som du är inne på, gör "vanligt folk" detta är sparken det bästa man kan hoppas på. Det skulle kunna följas upp med en polisanmälan också.

      Radera
  6. Det var ju tveklöst ett svek när Reinfeldt övergav sin käpphäst om arbetslinjen när det kom till honom själv. Det verkar som om politiker idag inte besjälas av samma slag av ideologi som förr. De agerar mer som ett slags ombud för ett parti under några år för att sedan kunna representera helt andra åsikter. Det behöver ju i och för sig inte vara något negativt i sig, bara man inser vilken roll de har./ Ingrid

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var väl Groucho Marx som sa något i stil med: "Det här är mina principer. Och gillar ni inte dem har jag andra."

      Jo, jag tycker nog att det i sig är negativt om politiker inte drivs av övertygelse och en vilja att göra gott. Men visst vore det en förmildrande omständighet om de åtminstone kunde stå för att deras regler inte nödvändigtvis ska gälla dem själva.

      Radera
  7. Problemet idag består ju bland annat av att det inte finns så starka gränser mellan de olika politiska partierna som förr. Sedan är det ju inte alltid som väljarna idag lägger sin röst enligt en politisk åskådning. Men att politiker skall vilja göra gott är givetvis en självklarhet./ Ingrid

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det sägs ju att väljarna får de politiker de förtjänar. Att dagens politiker är sämre än för 30 år sedan (och så tycker jag med få undantag att det är över hela linjen, oavsett färg) beror väl på att de ändå får fortsatt förtroende. Om en enda politiker skulle ha betett sig så själviskt som t ex Sahlin och Reinfeldt 1986 hade det drabbat hela partiet och avgjort val. Idag gäspar valmanskåren.

      Att gränserna suddas ut mellan partierna tror jag mycket beror på att det som förenar dem främst är viljan att ha makt. De kan kompromissa med vad som helst bara de får sitta kvar. Det borde vara en självklarhet att politiker vill gott, men jag kan inte på rak arm komma på någon politiker som verkar brinna för just det.

      Radera
  8. Bra inlägg. Rent skamligt hur våra gemensamma resurser slösas bort, listan kan göras hur lång som helst på tokigheter, men som sagt, vi får de politiker vi förtjänar.

    SvaraRadera