Jag fick ett ämnesförslag där jag inte riktigt har bestämt mig för vad jag ska tycka, men det hindrar mig inte från att skriva om det.
”Ämnet jag tänker på är detta: om du är så svårt sjuk att du inte kan jobba och med anledning av detta har sjukersättning och bostadstillägg får du inte ha mer än 100000 kronor i sparande. Detta innebär att en grupp i samhället som har liten möjlighet att få en bra pension inte heller får ha ett privat pensionssparande som överstiger 100000 kronor.”
För
ordningen skull – man får ha mer än hundratusen, men då tar Försäkringskassan hänsyn till det i sin bedömning.
Poängen är att den som sparar straffas för det, eller som min
anonyma tipsare formulerar det:
”Skulle det inte kunna finnas sätt där FK kan se att ett sparande är menat som privat pensionssparande och därför får finnas oavsett hur mycket en person lyckas spara? Räcker det inte med att en person har en svår sjukdom. Ska denne även vara dömd till en dålig, om ens någon pension (med tanke på hur det ser ut och utvecklats när det gäller pensioner)? När den själv genom att välja bort nöjen m.m. kan påverka detta?”
Å ena sidan är ju bostadstillägg ingen
mänsklig rättighet utan ett bidrag för den som behöver det. Har
man en förmögenhet gör man inte det och får klara sig själv (om
förmögenheten är tillräckligt stor).
Å andra sidan. Personer som pga
sjukdom i perioder inte kunnat jobba alls kommer att få låg
pension. Vore det hela världen om de genom smarta val och sund
sparsamhet lyckas jobba ihop en liten buffert? Jag menar inte att
medlemmar i familjen Wallenberg ska få bostadstillägg, men 100000
kr för en sjukpensionär, eller 200000 för ett äldre par, är ju
faktiskt inte en helt fantastisk förmögenhet utan skulle kunna ses
som en tilläggspension de gnetat ihop alldeles själva.
Vad säger folkdomstolen? Ska
bostadstillägg inte kunna ges med mindre än att man saknar medel?
Eller är det rätt och riktigt att den som lever sparsamt ska ha mer
kvar, även om den primära inkomstkällan är ett slags bidrag? Jag lutar åt alternativ 2, men tycker att detta är svårt.
100 000 är ju ungefär vad jag har som buffert för att parera eventuella vardagskatastrofer. Bor i villa i skogen, med bil och annat
SvaraRaderaKanske är det en aning hög buffert men hellre det än att råka ha för lite. Någorlunda rimligt är det väl. Jag är inte heller helt säker på vad jag tycker om ämnet men inte är 100 000 en så extremt stor förmögenhet.
Nej, jag håller med om att hundratusen inte borde anses som en större summa. Här snackar vi ju ett helt livs sparande.
RaderaAvskaffa bostadstillägget. Och höj grundavdraget så mycket att en person med maxad sjukersättning (eller medianpension kanske) inte längre betalar inkomstskatt överhuvudtaget.
SvaraRaderaDå spelar det ingen roll om man har ett sparande eller inte. Och skulle man ändå bo så svindyrt att man inte har råd får man överväga att flytta.
Det är också ett sätt att attackera det hela. Båda de politiska blocken säger väl mer eller mindre att man vill sänka både skatt och bidrag, men ingen av dem gör det.
RaderaSvår avvägning, som du berör så är bidrag för de som behöver det. Men å andra sidan så tycker jag sparande ska uppmuntras. Man får väl helt enkelt spara i madrassen i kontanter, då kan inte FK ta med det i beräkningen eftersom det inte syns, då blir det också en slags mellanväg. Du får spara men du får inte någon avkastning på kapitalet.
SvaraRaderaEller trixa med depåer. Under min mammas sista 4-5 år hade hon en kapitalförsäkring under mitt namn i min depå eftersom vi var övertygade om att staten skulle hinna införa arvsskatt innan hon dog. Men det upplägget bygger ju på att man har någon man kan lita på fullt ut.
RaderaJapp alltid de ansvarsfulla som blir "straffade" i Sverige, jobbade själv ihop en bra slant för att slippa ta studielån när jag skulle plugga. Fick en riktigt saftig hyra sen då jag inte fick tag i en studentbostad men något bostadsbidrag var inte lönt att söka pga jag hade en halv mille sparat, tanken slog mig att föra över pengarna till någon familjemedlem men jag gjorde aldrig det.
SvaraRaderaDet är det som är det motsägelsefulla. Att när man tar beslutet att hjälpa de som har svårast läge hjälper man också dem som skiter i att ta ansvar (och motsvarande, straffar dem som tar ansvar).
RaderaBostadstillägget är ofta en förutsättning för en rimlig ekonomi som pensionär. Av denna anledning kan det tyckas tveksamt att det ska vara behovsprövat.
SvaraRaderaInte om de fall där det inte beviljas ändå inte behöver det för att få ihop en rimlig ekonomi. Det vore ju konstigt att beskatta låginkomsttagare för att en miljardär ska få bostadstillägg. Men hundratusen är något annat än en miljard.
RaderaÄven om inte alla kan göra det så tror jag att många med låga pensioner ser till att överföra sparmedel till barn och barnbarn i stället för att använda pengarna för finansiera boendet för de som inte sparat en krona under sin livstid med ett uteblivet bostadstillägg som tack. Personligen tycker jag att fokus borde vara att premiera sparande - inte slösande. Halvera kapitalskatterna och avdragsrätten för kapital så kanske den uppväxande generationen och politiker fattar att det inte är hållbart att fortsätta som nu.
SvaraRaderaJag har inte riktigt koll på andra länder, men det känns som att Sverige alltid premierat slösande framför sparande. Sparande får du skatta för, lån sänker skatten.
RaderaAlltså, om man har 100 000 kr på banken så händer det ingenting med ditt bostadstillägg. Har du 200 000 kr så räknas 200 000 -100 000 kr = 100 000 kr * 15 % som en inkomst. Alltså vid 200 000 kr så har man en fiktiv inkomst på 15 000 kr. Jag kan inte tycka att det är orimligt.
SvaraRaderaÄr det verkligen så det funkar? När jag läste på om detta kändes det betydligt mer subjektivt/slumpmässigt.
RaderaTestade att göra en beräkning på FK:s websida. För en person med 14.000 kr i pension och 7.000 kr i hyra varje månad blir bostadstillägget 4.000 kr vid 100.0000 kr i förmögenhet och 1.500 kr i inkomst av kapital medan det blir 1.600 kr per månad vid en förmögenhet om 400.000 kr och 6.000 kr i inkomst av kapital. De 300.000 extra i förmögenhet som finns i det senare fallet motsvarar ca 10 års bostadstillägg. Om den sparsamme inte vill nalla på sin förmögenhet (inte ovanligt bland sparsamma) utan lämna pengar vidare efter sin död så är dessutom alla senare år "en ren förlust". Signalen är alltså att man ska gå i pension utan några reserver.
RaderaDet är så bostadsbidrag funkar i alla fall - antar det är samma för tillägg. Verkar rätt ok kan jag tycka - kanske skulle procentsatsen kunna sänkas med några punkter men principen verkar vara ok
RaderaTa bort bostadstillägget och gör om systemet så att det går att leva på en pension eller sjukersättning.
SvaraRaderaEn grej som samhället borde göra är att premiera människor som tar ansvar för sina liv. Kanske lägre skatt eller en pensionsbonus
Det verkar inte som att samhället vill ha ansvarstagande medborgare. Kanske är de svårare att styra än den som är beroende av en skärv från staten.
RaderaJo, det blir ju lättare att lägga sin röst på S om man är beroende av bidrag från S.
SvaraRaderaAnsvarstagande kanske är lite omodernt
Mycket.
RaderaOm bostadstillägg är som bostadsbidrag så är det som du säger inte förbjudet att ha mer en 100,000 - men en viss procentsats (10 eller 15 tror jag) av sparandet anses vara inkomst i bedömningen. Det verkar egentligen rätt ok kan jag tycka - procentsatsen är kanske aningen för hög men grundprincipen verkar vara rätt
SvaraRaderaJag kan tycka att belopp så låga som hundratusen inte ska påverka alls.
Raderaja du har rätt det är en procentsats av sparandet som överstiger 100 000. Den första 100 000 undantas alltså
RaderaJag har inte alls sett så knivskarpa formuleringar när jag läst på om detta, men finns det skulle jag vilja läsa. Jag fick mer ut att upp till hundratusen är du säker. Efter det kan du nekas bostadstillägg helt och hållet om myndigheterna så önskar.
RaderaDet är ju inte bara ålderspensionärer som har bostadstillägg, utan även personer med sjukersättning och aktivitetsersättning, många av oss har dessa ersättningsformer redan sen unga år. Effekten av hur förmögenhetsreglerna är gör det extremt svårt att spara ihop till kontantinsatsen för ett hus, speciellt när man behöver stor kontantinsats med den låga inkomsten man oftast har. Trots att jag har 75% sjukersättning och jobbar 25% så behöver jag nästan 50% kontantinsats för att kunna köpa ett hus för knappa 700 000. Många av oss med diagnoser skulle må bättre av att bo i hus men det är väldigt svårt att komma dit. Sommarstuga är inte heller ett alternativ då de räknas som tillgång om man inte bor där permanent (de går på taxeringsvärdet) så det är svårt att ha en egen tillflykt utanför lägenheten.
SvaraRaderaHar du en förmögenhet kan du dessutom få mindre bostadstillägg både av att du har pengarna och av kapitalinkomsten, så dubbel bestraffning.
Som jag läst reglerna kan man i alla fall med lite lirkande sätta undan 150 000 som ensam. Du kan ha 25 000 på vanligt konto, det får alltid ha det utan att det räknas som tillgång. Vissa typer av investeringar räknas bara till 80%, du kan alltså ha 125 000 innan de beräknas som 100 000 i tillgångar. Av tillgångarna över 100 000 räknas 15% som inkomst. Andra typer av pengar man har har andra beräkningsgrader, dessa justerade inkomster summeras och den del som är större än garantiersättning kallas reduceringsinkomst. Reduceringsinkomsten räknas om till ett inkomstavdrag som dras av på bostadstillägget. Men det är inte tvärstopp för att man har tillgångar eller extra inkomster, det minskar ju mer du har tills du inte får nått.
Beloppet på 100 000 sattes vad jag kunnat läsa mig till 2001, i dagens pengar motsvarar det 155 000. Dessutom har huspriserna gått upp, man kan bara belåna till 85% (mindre i praktiken) och amorteringskraven har skärpts på samma tid.
Men nejdå, jag är inte bitter! //R
Alltid fascinerad när någon hittar ett tre år gammalt blogginlägg att kommentera på. Vid det här laget minns jag inte vad jag skrev eller vad jag länkat till och har naturligtvis ingen aning om hur jag tänkte.
RaderaVidare är jag inte ett dugg insatt i reglerna för bostadstillägg för personer med andra ersättningar. Det låter rörigt, vilket naturligtvis inte är bra, och jag fattar att det känns surt att inte kunna tjäna ihop till kontantinsatsen samt att beloppsgränser inte följer med det övriga samhället.