torsdag 14 juli 2022

På spåret-vinnare ur spår

Flera personer i kommentarsfältet har föreslagit mig att skriva om journalisten Elisabet Höglund efter ett medialt utspel där både Aftonbladet och Expressen berättar att Höglund ”tvingas sälja” sina boenden. Det handlar om en lägenhet i Spanien och ett hus i Tungelsta utanför Stockholm.

Bakgrunden är ett blogginlägg som i grunden inte är så negativt. Tvärtom pratar hon om ett ”gigantiskt äventyr” och ”ett mål för vår strävan, en förnyelse av vår tillvaro”, därför ska hon sälja. Men så lyser bitterheten igenom:

Men på samma sätt som när det gäller den spanska lägenheten så spelar ekonomin en avgörande roll även för beslutet att sälja fastigheten i Tungelsta. För två fattiga pensionärer som Bosse och mig går det inte att leva som förut. Det går inte att fortsätta att betala elräkningar på 12 000 kronor var tredje månad, att betala för sophämtning, att varje månad betala allt högre låneräntor, försäkringar och alla andra kostnader som en villaägare dras med.

Och givetvis är det detta som får fokus i kvällstidningarna, som bägge berättar att de inte pratat med Elisabet Höglund utan (precis som jag) spekulerar fritt utifrån blogginlägget. Hon har funnits med som tv-journalist under nästan hela mitt liv och även om jag uppfattar henne som ganska självupptagen och uppmärksamhetssökande har jag inte sett henne som fullblodsidiot. På senare år, som pensionerad, har hon tvärtom känts ganska vettig.

Så vad handlar detta om? Hon borde fatta att folk skulle reagera på att hon kallar sig fattigpensionär i stycket ovanför bilden av sin gigantiska kristallkrona i en text där hon berättar att hon äger två stora hus i Sverige och en lägenhet i Spanien. Var det bara för att få media? Fler jobb?

Hon låter lite som Anita Lindblom som de sista trettio åren av sitt liv då och då gick ut i pressen för att berätta hur synd det var om henne som pga svenska skattmasar knappt kunde ha kvar slottet i Monaco parallellt med palatset på Franska Rivieran. Även om skvallermedia såklart sväljer dylika lockbeten med hull och hår hoppas jag att Elisabet Höglund inte väljer det spåret. Det blir inget vackert eftermäle av det.

35 kommentarer:

  1. Japp, verkligen synd om dem som bara har råd med en enda ynklig bostad. Hur ska de klara sig stackarna?

    Sen stör jag mig som attan på att hon skriver mig istället för jag i " För två fattiga pensionärer som Bosse och mig...". Även om jag vet att en del förvirrade människor tycker det är lika korrekt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den tyckte jag inte var så farlig. Däremot gick jag runt och kollade lite på hennes blogg och för att ha varit journalist i ett halvt sekel skriver hon rätt slarvigt. Kanske tur att hon främst hållit sig till det talade ordet.

      Radera
    2. Den meningen är enligt mig helt korrekt. Prepositionen "för" ger objektformen "mig", eller hur?

      Radera
    3. Jag ser heller inget fel där.

      Radera
  2. Jag skulle personligen känna en oerhörd lättnad när jag avyttrat två av tre(!) boenden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tummen upp på det !! Fast det är väl för att man sköter allt underhåll själv....

      Radera
    2. Jag håller på med avyttring av 2 st ärvda bostäder i 2 olika länder.
      Med myndigheter inblandade.
      Amen till det.

      Radera
    3. Jag avyttrade på sätt och vis två boenden 2020-2021 och kan hålla med om känslan.

      Radera
  3. Jag störde mig pa att hon skrev att hon äger och hon ska sälja. Maken hennes verkar vara nagot sorts bihang, även om han fick lite cred med bygget.
    Annika

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sant! Men kanske är det hennes hus och hennes pengar? Åtminstone huset som skulle behållas lät som att hon haft längre än hon känt honom.

      Radera
  4. Om Elisabet Höglund är den som äger fastigheterna så är det väl hon som ska sälja...... ...varför skulle maken behöva vara inblandad i det hela ????

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som sagt, jag är osäker på förhållandena, men även om det är hennes hus och pengar kan hon ju prata om ett "vi" tillsammans med maken.

      Radera
  5. Man borde väl räkna på tillgångar . Om man har tre boenden så kan jag inte se dom som direkt fattiga. Dom borde väl få en hel del pengar på försäljningen, förstår inte problemet. Det finns riktigt utsatta pensionärer som skulle behöva mer stöd från samhället. Det här är bara osmakligt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag antar att hon ser till inkomst. Ännu en som chockats av att pensionen var lägre än lönen.

      Nu vet jag i och för sig inte hur mycket av de där boendena hon faktiskt ägde. En del har ju lån på nästan allt, men intalar sig ändå att de är ägare och inte bara bankens förvaltare.

      Radera
  6. Kommentar som inte hör hemma här men jag är nyfiken.

    Jag har förstatt att du bara käkar kaninmat :), men var har du skrivit om hur du shoppar käk? För längesedan var jag jättefattig och hade knappt rad att äta, sa jag visste pa kronan när vad det kostade när jag kom till kassan. Och ränderna gar aldrig ur. Häromdagen hittade jag en fläskfile, först nedsatt pris och sedan 50% pa det, sista förbrukningsdag. Jag ryckte at mig och stoppade direkt in i frysen. Det blir en gourmetmiddag för fyra pers sa smaningom.

    Annika

    SvaraRadera
    Svar
    1. Här har jag skrivit en del om det:
      https://sparosverige.blogspot.com/2016/04/vad-kostar-mat.html
      Punktlistan där beskriver lite om hur jag tänker.

      Det där med att räkna ut kvittot på kronan gör jag ofta som hjärngympa i butiken. Men det faller lite på att jag oftast bara vet kilopriset på frukt & grönt, inte slutbeloppet på mina varor.

      Radera
    2. Det finns något som heter social supermarket på olika ställen i Sverige för personer med svag ekonomi. Har du skrivit något om det eller har du några tankar om fenomenet.

      Radera
    3. Nej, jag har inte skrivit om det. Spontant har jag inga åsikter om det heller. I alla fall inte utan att ta reda på mer, jag får läsa på.

      Radera
  7. Offerkoftan har denna journalist lagt på sina axlar och vi vanliga knegare ska förbarma oss och kanske starta crowdfunding. Norge kan hon fundera på som lämplig fristad i hopp om att detta rika oljeland ska omfamna henne. Tyvärr är Norge på väg mot samma ekonomiska och kulturella avgrund som Sverige. Norsk "värdegrund".
    Kolla denna insiktsfulla och klarsynta inlägg så ser man klart att pk styr.
    https://swebbtube.se/w/rLBHMxAhrYGuPQYpZ8nfux
    / nalle

    SvaraRadera
    Svar
    1. Till viss del har hon väl det, men det som var en bisats i blogginlägget blev, som av en händelse, rubrikmaterial i bägge kvällstidningarna.

      Tack för länken. Hinner inte se 56 minuter nu, men känner till Document.no och Rebecca Mistereggen, så jag vet på en aning var analysen landar.

      Radera
  8. Aha, här väger vi frukt&grönt och far prislapp innan vi kommer till kassan. Men jag har lite slutat att räkna faktiskt, behöver det inte längre. Däremot är jag fortfarande väldigt observant pa extrapriser och köper pa mig sant jag äter ofta. Later ocksa bli det mesta som är importerat, köper gärna produkter fran mitt eget land. Synd, för jag tycker om bananer och avocado men det avstar jag ifran.

    Jag läste ditt inlägg du länkade till och haller med om vitkal, jäkligt gott. Jag gör ofta coleslaw själv, vitkal, morot, rödlök, lite creme fraiche och kryddor. Vansinnigt gott!

    Annika

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ska man självscanna åker man på det, annars slipper jag helst. Och genom att jag kollar kilopriserna (för det gör jag alltid) vet jag om jag gör en bra affär, oavsett slutsumman.

      Vitkål är underskattat. Funkar till lite av varje, håller länge i kylen och är smart förpackad av naturen.

      Radera
    2. Även majonnäs i det är gott!

      Radera
    3. Det är en produkt jag har svårt för, men många har svårt för mig också så det tar ut varann :)

      Radera
    4. Haha, du är rolig du Sparo. Ja majonnäs och en gnutta senap funkar ocksa i coleslaw.

      Pizza gör jag själv, brukar använda det här receptet: https://www.recepten.se/recept/pizza.html fast jag använder Ajvar i stället för tomatsas och brukar variera toppningen.

      Annika

      Radera
    5. Titta, en till som "fuskar" med bakpulver istället för jäst. Men Ajvar låter för starkt för mig.

      Radera
    6. Ajvar är inte starkt, det är ju baserat pa paprika, och finns ocksa i mild variant. Jag brukar däremot ha rikligt med chili pa, älskar när det bränner till ;). Fast jag tycker inte det är fusk med bakpulver, och bottnarna blir spröda och goda.

      Annika

      Radera
    7. Allt starkare än svartpeppar är starkt för mig. Men av någon anledning gillar jag chili. Antagligen för att jag kan odla den själv :)

      Radera
    8. Jag försökte mig pa att odla chili förra aret. Först inomhus i sma krukor, sen lite större, och till slut i de stora. Flyttade ut de stora pa balkongen pa dagen när det var sol, in pa kvällen jämte en lampa. Fan vad jag gullade med de där plantorna. Sen när de fick flytta ut permanent pa balkongen slog bladlössen till. Jävlar! Och det var heller inte lätt att spruta bio-medel pa de sma krypen, de gömmer sig pa undersidan av bladen. Sa nu far jag leva pa köpt chili, men den kommer att vara nagra ar, sa ingen fara pa taket.

      Annika

      Radera
    9. Jag hade krig med bladlöss ett år. Jag försökte spola dem med vatten, såpa och rödsprit - ingenting hjälpte.

      Radera
    10. Dessutom drog de till sig myror, nästan en hel stack. Myror gillar tydligen bladlöss. Nej, hädanefter far chili'n vara. Men jag fick tag i fyra hallonplantor för en svensk hundring. Planterade pa balkongen i varas i den största kruka jag kunde hitta, och nu har skördat ett helt hallon :). Fast faktiskt är det nagra till pa G. Hade jag haft en trädgard, skulle jag plantera mera. Gav ocksa nagra röda vinbärsplantor till grannen härom aret (som har stor trädgard) och de har tagit sig fint. I gengäld far jag bakverk med vinbär tillbaka. Win-win. Ja, inte med hallonen än da.

      Annika

      Radera
    11. Jag badar i hallonbuskar här, men vet inte om de ger något.

      Radera
  9. Jag vet inte, sådana texter hon gett ur sig tidigare pekar iaf för mig på ett totalt orimligt stor tro på sin egna förträfflighet, inte riktigt som en kvinnlig Jan Guillou men i den riktingen. Lika löjlig men på ett mindre låtsasmacho vis.

    Iaf, hennes inlägg visar ju självklart på en total tondövhet visavi vad många pensionärer och övriga medborgare faktiskt har att försöka leva i.
    /Jonas B

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ändå inte på Guillou-nivå, tycker jag. Men hur konstigt det än låter tror jag att detta var hennes försök att signalera folklighet, att visa att även den stora journalisten/frisyren Elisabet Höglund har en ekonomi att förhålla sig till.

      Radera