söndag 6 maj 2018

"Din ansökan har gått igenom”

Your application has been approved” lyder ärendemeningen och högst upp i mejlet står det ”Hello again!”. Problemet är bara att jag inte ansökt om att bli medlem, och att det egentligen inte är det som har hänt. Det här är istället ett ljusskyggt företags sätt att marknadsföra sig.

Hade Percy Nilegård stått bakom hade metoden kallats ”marketing by not asking any questions”. Jag kallar det dumt. För precis oavsett vad de säljer blir jag avogt inställd när de börjar ”affärsförbindelsen” med att ljuga. Det här är inget medlemskap. Det enda de vet om mig är min mejladress, och nu är meningen att jag ska bli nyfiken, klicka på en länk och fylla i mina personuppgifter. Det kommer inte att hända.

Vore de ensamma om tilltaget kunde man skratta åt det, men det här börjar bli vanligt. Igår fick jag det här mejlet:


SV: Din postadress saknas”, ”Packa upp min telefon”, ”Paketet har inte levererats...” Och ser jag rätt att de längst ner ber om en donation (eller rättare sagt ”en donationsavgift”, vad det nu är)? Tacka vet jag ärliga porr-robotar:


Men även företag som låtsas vara seriösa använder sig av metoden. Några av Sveriges största tidningsförlag skickar ut fakturaliknande reklamutskick som går ut på att man ska tro att man kan hamna hos inkasso om man inte betalar. Bilbesiktningsbolag skickar ut en besiktningstid och räkning trots att man inte bett om det.

Det finns två anledningar till att näringsidkare beter sig så här:
  1. Det får inga följdverkningar, i de fall det ens är förbjudet.
  2. Det fungerar.

4 kommentarer:

  1. Vad som förvånar mig litet är varför det inte finns några "vigilantes"; enskilda individer eller mindre medborgargarden som till slut får nog och går till praktisk handling för att lösa lokala problem. Nu har jag kanske en något raljant ton, men jag tror att det är för sent på jorden att längre kunna förvänta sig att samhället lägger resurser på de svagas tillvaro och ställer saker och ting till rätta. (Ja, jag vet, det är valår i år, men det är inte därför jag är uppgiven.)

    För den som verkligen vill är det fullt möjligt att totalt mosa de individer som står bakom de flesta blufföretag, särskilt om de har säte i Sverige eller i något av våra grannländer. (Och göra det helt anonymt.) Nej, jag uppmanar ingen att ställa sig över lagen, absolut inte, men jag kan inte låta bli att fantisera över vad som skulle kunna göras, hur, för- och nackdelar, moraliska aspekter, och vilka effekter det skulle få.

    Visst är det ett komplicerat ämne, att gå till personlig motattack. Ändå är det en viss skillnad på att gå allt in och bli rättshaverist, mot att effektivt stänga ner verksamheter vars enda affärsidé är att lura pengar av de som av olika anledningar har svårt att säga nej, eller se skillnad på vad som är sant och falskt.

    Tror det får bli en roman.

    Wien-Lars

    SvaraRadera
    Svar
    1. Aschberg åkte runt i något program (det här var innan han blev gammal och trött) och konfronterade spammare. Typ "Hej, du säljer ju dildos på nätet, här är en modell jag undrar om du vill köpa in". Kunde bli lite ansträngda affärsluncher :-).

      Jag fattar hur du tänker, men känner att det är för mycket jobb bara för att man stör sig på mejl. Skulle de börja kräva mig på pengar vore det en annan grej, då skulle de få krig. Ser framemot romanen!

      Radera
  2. Ja, reklamfolk är ofta inte de skarpaste knivarna i lådan. En fördel är dock att varje gång man får sådan här dynga, så vet man vad man inte ska köpa nästa gång och lägger det på minnet. Man vet också vilka bolag man inte ska köpa aktier i.
    Mvh https://investera-pengar.blogspot.se/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Helt klart, även om jag är rädd att det slutar med att jag inte kan handla någonstans.

      Radera