Och innan någon säger det, visst
finns exempel på dåliga friskolor, rentav skadliga, men det gör
det banne mig med kommunala också. Jag skulle vilja vända på det
och fråga om kommuner verkligen bör driva skolor. Hur många
kommunala skolor finns det i en genomsnittlig kommun, fem stycken?
Engelska skolan har ett trettiotal skolor i Sverige, Academedia
åtminstone ett par hundra, så man kan knappast döma ut
privatskolorna pga bristande rutin.
Nästa kritik är att privatskolor
delar ut pengar till aktieägarna. ”Det är ju skattepengar!!” I
år tror jag är första gången bägge dessa skolkoncerner har
utdelning, så då kan kritiken åtminstone tas på allvar. Men
ärligt talat, var är kritikerna när Skanska delar ut pengar efter
att ha byggt kommunala skolor? På vilket sätt är det så hemskt
att tjäna pengar just på utbildning?
Om jag hade barn i skolan skulle jag
vara mest intresserad av att mina barn får en bra utbildning. Om
skolan lyckas göra det till halva priset – bra för dem! Och ska
den kritiken verkligen riktas mot friskolorna? Är det inte rimligare
att man frågar de kommunala skolorna hur de lyckas göra av med mer
pengar för sämre utbildning?
Din sista fråga skulle lika gärna kunna formuleras mer generellt; Varför kostar en offentlig verksamhet mer, trots sämre tjänst?
SvaraRaderaOch varför fokuserar inte vänsterfolk på det, istället för att någon entreprenör tjänar pengar?
Det verkar som att de inte stör sig slöseri så länge det är staten/samhället som står för det.
RaderaSom svar på din fråga kalle:
RaderaFör att vinstföretagen plockar russinen ur kakan och urholkar därför hela smakupplevelsen.
Nu en fråga till dig kalle (som inte ens har lärt sig att stava med stor bokstav):
Varför är den finska skolan i världsklass - trots att friskolor inte är tillåtna?
” – Ert problem är att er [svenska] skolsektor är så fragmenterad. Ni har allmänna skolor och privatskolor, vissa är bra och vissa är dåliga. Hela paketet är så sönder så det är svårt att få en vettig helhetsdebatt, säger Lasse Nyberg. [...]
Vi [i Finland] är av samma åsikt i det här samhället oberoende av parti. Närskolan är den bästa skolan och privatskolor bör inte accepteras och att resurserna ska hållas på en vettig nivå och den digitala tekniken i alla ära – den ska införas men att läraren ännu är i fokus och den som sköter den här tekniken och som bestämmer när och hur den ska användas.”
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Kv79ze/finska-lararen-skolshoppandet-hor-hin-hale-till
Ja jag vet - en betal-länk. Men jag har skaffat mig plus helt gratis på laglig väg ser ni, så det får ni se till att skaffa er på något sätt ni med.
Svara på det nu du kalle. Varför var Sveriges skolresultat så mycket bättre innan friskolereformen?
Anledningen är att föräldrar till barn som väljer en friskola till sina barn är generellt mer engagerade och förstår sig på att det lönar sig att göra ett val. Sådana föräldrar är oftare välutbildade och framgångsrika än de som inte gör något val. Friskolorna får ju fler elever från studievana hem vilket ofta är lättare elever att ha och göra med. Kommunala skolor i utanförområden får då ta hand om resten. Friskolepengen är genomsnittskostnaden per elev och kommun. Lättare elever=mer vinst per elev.... varför finns inte engelska skolan i Rinkeby, Rosengård eller andra problemområden tror ni?
SvaraRaderaAtt hela skillnaden mellan friskolor och kommunala skolor skulle handla om föräldrarnas engagemang har jag svårt att tro. Men visst handlar det om engagemang, föräldrarnas, lärarnas och elevernas.
RaderaAtt friskolor bara finns i studievana rikemansområden är helt enkelt inte sant. Min närmaste friskola har åtta specialklasser för de elever det oftast inte går så bra för i de kommunala skolorna eftersom de "saknar resurser" (trots att de får lika mycket som friskolorna).
Det ligger mycket i det du skriver.
SvaraRaderaDet finns många faktorer här och en sak man inte ska glömma bort i sammanhanget är kostnader för lokaler - friskolor kan ju hyra in sig var som helst, medan kommunala vackert får hålla sig till vissa lokaler och betala den hyra som bestäms av det ofta kommunalt ägda hyresbolaget. Ett resultat kan då bli att ökad skolpeng (statlig "satsning") hamnar i kommunens ficka via ökda hyra för att finansiera annan viktig verksamhet, medan friskolan faktiskt kan satsa på utbildning (eller ökad utbildning till de hemska ägarna såklart...).
Personligen tycker jag att det var ett misstag att kommunalisera skolan.
Mvh
Egon
Håller med om kommunaliseringen.
RaderaVarför ska vi hederliga skattebetalare betala extra skatter för alla dessa vinstdrivande friskolor? Är de inte bättre att de är fria nog att kosta på sina ungar själva?
RaderaVad fan får jag för pengarna?
En sak som talar för att kommunerna inte ska ha med skolan att göra är den helt absurda nivån på byråkratin! Titta i din egen kommun hur många avlönade människor som sitter som byråkrater för skolan. Det är löjeväckande! En aldrig sinande ström av nämnder och fanstyg som inte tillför ett skit mer än dryga kostnader. Med statlig styrning skulle dessa politruker inte få något meningslöst att bestämma över, så begränsade resurser kunde frigöras till annat.
SvaraRaderaAtt vänstern alltid kommer dragande med sin kritik mot det privata? Medborgarna är fullkomligt ointresserade av driftsformen så länge förväntat resultat levereras. Var är självkritiken mot hur politiker driver precis allting i ruiner som de engagerar sig i? Det går idag knappt ens finna ett enda område där politikerna visat sin förmåga att skapa goda resultat. De är som vandrande handgranater, livsfarliga.
Mvh investera-pengar.blogspot.se
Har en förmåga att bli en del byråkrati när byråkrater kopplas in. Har de inte jobb skaffar de sig jobb.
RaderaI grunden håller jag helt med dig. Det finns inget problem med privat driven välfärd så länge den levererar mer bang for the buck än offentligt driven. Ett problem i debatten är dock bl a att pengar som går ut som vinst är mycket mer synliga än de som skyfflas ner i ett svart hål.
SvaraRaderaNär det gäller just skolan ser jag dock två specifika problem med friskolorna.
Det ena är att just när det gäller barn är jämlikhetsaspekten extremt viktig. Ett barns start och möjligheter i livet ska inte vara beroende av uppväxtplats eller föräldrars skolval. Alla har rätt till en likvärdig utbildning och barnen har inte möjlighet att välja själva. Naturligtvis inte 100% uppnåeligt men det måste vara målet. Jag tycker inte vi var så långt ifrån det när jag växte upp på 70-80 talet.
Det andra problemet är att dagens system baseras på en skolpeng som är lika för alla. Alla barn kräver dock inte samma resurser. Friskolorna är duktiga på att välja bort resurskrävande barn och därmed dels slippa de kostnaderna men också vältra över dem på de kommunala skolorna.
//Krusse
Ja, visst finns det problem. Skolan är mer komplex än vad som går att belysa i ett blogginlägg.
RaderaJag är trött på att höra det hör ständiga pratet om "resurser". Om det alltid vore så att det självklara svaret är "mer pengar åt alla", då skulle Sverige vara bäst i världen på offentlig sektor. Men vi driver sedan länge allt längre bort ifrån det, trots världsledande skatter. Vart går alla pengar? Vad får vi tillbaks?
Radera"Ett barns start och möjligheter i livet ska inte vara beroende av uppväxtplats eller föräldrars skolval."
RaderaI den kommunala skolan är det ju just elevens bostadsadress som styr. Det om något är segregerande.
Vart alla pengar går? I fickan på de feta kapitalisterna som suger ur välfärdssystemet såklart. Vart annars? Inte är det vanligt folk i alla fall som numera är så skuldsatta att de stressar ihjäl sig för att få in en eller två inkomster.
RaderaInvesteraren: Ja, pengar är en förutsättning, men långt ifrån en garanti.
RaderaElisabeth: Inte nu längre väl? När jag gick i skolan fick man inte välja någon skola längre bort, men det tror jag ändrat sig nu. Men här är jag ute på såväl djup is som halt vatten ;-).
Djup is och halt vatten. :-D
RaderaOkej, Sparo, jag kan ha fel. Det kan ha ändrat sig sedan jag gick i skolan. Men i så fall står det ju oavgjort mellan kommunala skolor och friskolor i just den frågan.
För egen del undrar jag om man inte borde slopa skolplikten och istället inför läroplikt - men det är egentligen en annan diskussion.
Den haltande liknelsen är Henrik Dorsins. Men bra.
RaderaLäroplikt eller skolplikt vet jag inte, men jag tycker definitivt att hemskolning återigen ska tillåtas i Sverige så att ansvarsfulla föräldrar slipper fly till Åland, men det har åtminstone blivit en bra låt av det:
https://www.youtube.com/watch?v=Sly-KWlXdHs
Men som sagt, det är nog en annan diskussion.
Ansvarsfulla föräldrar? Jahaja. Men det är väl det de gör i vissa länder? Men då kan vi ju importera hur många hemmafostrade av ansvarsfulla föräldrar som låtit dem jobba på åkern istället för att sända dem till skolan och de blivit hur självlärda som helst?! Halleluja. Det finns ju en hel del att ta in och de kommer säkert hit med glädje. Inte behöver vi införa det inte utan det fixar vi nog snabbt och lätt.
RaderaElisabeth G: "I den kommunala skolan är det ju just elevens bostadsadress som styr. Det om något är segregerande"
RaderaJust därför menar jag att skolornas likvärdighet måste garanteras.
Alternativet är att barnens val av föräldrar styr och det alternativet gillar jag inte.
//Krusse
Krusse, jag är rätt säker på att bostadsadressen inte längre styr vilken kommunal skola man kan välja.
RaderaOrdet likvärdighet ifråga om undervisning skrämmer mig för det brukar betyda att alla skolor ska vara lika dåliga och varken passa över- eller underpresterande barn.
"Alternativet är att barnens val av föräldrar styr och det alternativet gillar jag inte."
I valet mellan föräldrastyrning och statlig dito väljer jag det första alla dagar i veckan.
Om vi tar och skiter i tanken om eleverna en stund. Blandar vi bra och dåliga lärare så tvingas de dåliga lärarna att börja prestera bättre. De bra lärarna tar över. Samlar vi alla dåliga lärare på ett ställe och alla bra lärare på ett annat ställe så blir de dåliga ännu sämre och de bra lärarna bränner till sist ut sig själva. I båda fall flyr lärarna från yrket vilket leder till lärarbrist.
RaderaSe bara på naturen hur den fungerar. Naturen försöker återställa balansen om något tar över för mycket. Vi människor och våra tankar är en del av naturen och fungerar på samma sätt. För mycket av det goda blir till slut inte gott. För mycket grädde på tårtan är inte gott. Det behövs lite annat också. Nu flummar jag iväg men läs någon kurs om hur naturen fungerar så kanske ni fattar.
En likvärdig skola är bra för lärarna och är det bra för lärarna så är det bättre för eleverna eftersom de är beroende av sina lärare för att utvecklas.
Jag har aldrig gått i en kommunal skola men det var inte så att det inte fanns saker i verksamheten man kunde investera i. Tvärtom skänkte föräldrarna ibland pengar till t.ex. nya datorer osv. Därför är jag skeptisk till vinstuttag ur skolföretag för att det är ofrånkomligen så att de måste tas ut på bekostnad av att verksamheten inte bedrivs så som den kunde ha gjorts. Sedan förstår jag argumenten om effektivitet, investeringskostnader osv men tycker ändå att det finns risk att det exploateras. Personligen tror jag att ett mellanting mellan de två utopierna i praktiken är bäst - dvs inte totalt offentligt finansierad och centraliserad skola men ej heller totalt kapitaliserad och bolagiserat aktiebolag. Det finns många mellanting som försvinner i den ofta svart-vita och förenklade debatten som t.ex. stiftelsedrivna friskolor vilket ger större frihet att investera och förvalta resurserna på ett vettigt sätt för barnens och personalens bästa. Det har också fördelen att föräldrarna ofta frivilligt skänker mer ekonomiska resurser till skolan eftersom de ofta har möjligheter att engagera sig genom styrelsen. Det är mycket mer komplicerat i både en kommunal skola och ett aktiebolag.
SvaraRaderaSka företag kunna driva skolor måste det finnas möjlighet till vinstuttag. Så då får man välja, antingen bara kommunala skolor och möjligen ideella föräldrakooperativ eller också släpper man in privata aktörer. Om man tror att de tillför något och det tycker jag att de gör.
RaderaJasså? Sverige är ju numera det enda land i världen som tillåter att skattefinansierade skolor drivs av vinstdrivande riskkapitalbolag. Tidigare delade vi detta med en kvarleva från Pinochets Chile.
Radera”Enligt de flesta bedömare har den kommunalisering av skolorna som genomfördes av Pinochet år 1982 starkt bidragit till att öka kunskapsklyftorna mellan barn från skolor med skilda förutsättningar vad gäller resurser och elevernas klassbakgrund. En liknande utveckling har som bekant ägt rum i Sverige.
Många har jämfört de svenska utbildningsreformerna med den chilenska modellen. Men det är orättvist mot Chile. Likheter finns, någon motsvarighet till den svenska skolpengen har aldrig funnits i Chile. De privata skolföretagen finansierades med skolavgifter, men om de uppfyllde vissa krav kunde de få offentliga subventioner och samtidigt dela ut vinst till ägarna.
Men inte nu längre. Den avgående center-vänsterregeringen under president Michelle Bachelet genomförde år 2016 en reform som avskaffade alla subventioner till vinstdrivna skolföretag.
Under en övergångsperiod fram till den sista december 2017 måste alla skolor antingen omorganiseras till icke vinstdrivna stiftelser eller avstå från offentligt stöd.”
https://www.aftonbladet.se/debatt/a/L01v0x/nej-skolorna-forsvann-inte--trots-vinststopp
Nu är det här så länge sedan att jag inte har några källor, men en rektor på en kommunal gymnasieskola i Nynäshamn besvärades av att alla nya kommunpengar (S) han fick i sin budget nollades genom att den kommunala hyresvärden höjde lokalhyran med samma belopp.
SvaraRaderaSagt och gjort, rektorn deklarerade att ”OK, då hyr jag lokaler av en privat aktör istället, och sparar 20 procent av hyreskostnaden, pengar som istället kan läggas på löner och material.”
Det tog inte lång tid innan kommunledningen ändrade reglerna i kommunen så att en kommunal verksamhet var tvingad till att hyra sina lokaler av det kommunala fastighetsbolaget. Då kunde kommunledningen stolt fortsätta säga att man satsade på skolan: ”Titta själva vilka stora summor vi tillför den kommunala skolan varje år, kära väljare. Och se hur bra det kommunala fastighetsbolaget går! Är det inte fantastiskt, säg?”
Wien-Lars
Låter onekligen fantastiskt, men tyvärr långt ifrån osannolikt.
RaderaJa, titta på tex Täby kommun som bra exempel här. Det verkar vara många kommunalpampar som har fattat den grejen med hyror.
RaderaJag tycker frågan kan omformuleras, skall verkligen någon annan än kommun och stat driva skolor? Visst är det intressant med diskussionen, men jag rekommenderar att ni först lyssnar på vad Per Kornhall har att säga i ämnet. En nestor inom frågan i Sverige. Ger lite perspektiv på en mångbottnad fråga som inte är så enkel som "vinst i välfärden".
SvaraRaderahttps://poddtoppen.se/podcast/936408776/lara-fran-larda-en-fackbok-och-en-forfattare/133-radda-det-svenska-skolsystemet-med-per-kornhall
Han berättar också om varför våra kära grannar i öst har så pass bra skola, men att vi har lite mer att önska.
Ja, det är ju så frågan brukar formuleras. Jag tyckte det kunde vara kul att vända på det för en gångs skull.
RaderaEn timmes podd är tyvärr lite mer tid än jag har att lägga på ämnet just nu. Annars har jag inget emot perspektiv.
Seså. Så lätt slipper vi inte undan. Jag ska sammanfatta och citera Per Kornhall åt dig:
Radera”Hur hamnade vi här? Det är svårt att ge något enkelt svar. Det var så oerhört mycket som hände kring 1990 och några år framåt. Vi fick läraravtal med[:]
[1.] individuella löner och avreglering av lärares arbetstider,
[2.] skolan kommunaliserades,
[3.] man införde målstyrning i stället för regelstyrning,
[4.] skolval,
[5.] VINSTDRIVANDE skolor,
[6.] skolpengssystem,
[7.] behörighetsregler för lärare och rektorer togs bort,
[8.] en blandning av progressiv och konstruktivistisk pedagogik påverkade kursplaner,
[9.] med mera.
En enkel gissning är att flera av dessa saker ledde till den situation vi ser i dag.”
https://mobil.unt.se/asikt/debatt/skolans-forlorade-sjal-5065001.aspx
Enkla gissningar är ju vad vi sysslar med här så det godkänner vi.
Jag slår Även till med den enkla gissningen att ALLA förändringar som skedde för att få bort det vad högern uttryckte som ”flum-skolan” under 1980-talet har gjort att vi idag sätter vår framtid i världens sämsta skola.
RaderaDet är förresten ingen svensk skola längre. Jag kan tycka att vi döper om den svenska skolan till Chicagoskolan för det är därifrån dessa idéer kommer ifrån.
Och ja. Jag pekar finger åt dig med herr bankdirektör Göran Persson (S) som var ansvarig för reformen. Hade jag en svart tavla skulle jag med stora bokstäver stava NYLIBERALISM innan alla dagens finniga och korkade elever börjar skylla på socialismen innan de ska ut på lunch och äta skolan innovativa skräpmat.
Raderahttps://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/adam-matstrejkar-mot-den-daliga-skolmaten
Jag saknar två centrala punkter på listan.
Radera- Elefanten i rummet, att antalet elever med sämre förutsättningar, såsom kunskap i svenska språket, har ökat exponentiellt.
- Ett dribblande med betygssystemet som uppmuntrar till godtycke och manipulation.
//Krusse
Anonym;
RaderaDet återfinns under punkt 9.
Ja, det godtyckliga betygssystemet kan man säga både det ena och det andra om. Elefanten i rummet stavas ANKNYTNING. Eleverna måste knyta an till lärarna för att kunna lära sig någonting av dem. Lärarna behöver ha skapa dig en relation (nej jag snackar inte kärleksrelation..) med eleven. Det behövs samhörighet, trygghet och förtroende mellan elev och lärare. Detta har dribblats bort. Lärarna behöver lära sig att vara vuxna och inte själva agera som om de vore föräldrar, kompisar eller barn. De är lärare och inget annat. Men det är nog svårt att agera lärare när de är jagade av fjäsk för föräldrar, slickande av rektorns stora röv, vinstjakt och siffertrixande.
Sen ännu ett podd-tips från ”lära från lärde”:
Radera”Därför får allt fler diagnosen ADHD med Katarina Bjärvall”
Där får vi svar på bl.a. varför varenda liten Djursholmare vill ha barn med Dyslexi och varför alla blir glada av dagens överdiagnostisering av ADHD. En neddrogad unge med amfetamin är en lönsam unge.
Så går det när man låter marknaden styra över det sunda förnuftet.