fredag 23 maj 2025

Privatekonomi i skolan, del femtiofjorton

Det är ett bra tag sedan jag gick ut grundskolan, men jag gissar att hemkunskapslärare nu som då är mest intresserade av matlagning. Det är ett viktigt område som fler behöver bli bättre på så att vi i framtiden slipper läsa rubriker om att svenskarna skuldsätter sig på hämtmat.

Men när det återigen pratas om att det behövs mer privatekonomi i skolan tror jag att det är en dålig idé att lägga det på hemkunskapen. Jag fick en (!) hemkunskapslektion där det överhuvudtaget pratades pengar. Det gick ut på att man skulle budgetera en dags matkostnad och upptäcka att ska man lyxa till något får man dra ner på något annat.

Åtminstone tror jag att det var andemeningen, men när det är helt uppenbart att det här gör läraren bara för att kunna kryssa av ekonomibiten blir inte heller eleverna engagerade. Läroplaner i all ära, men om hemkunskapslärarna inte är ekonomiintresserade kommer undervisningen bli därefter.

Menar man allvar med att privatekonomi är viktigt måste man göra det viktigt. Gör det till ett eget skolämne och stryk bild, musik, geografi eller något annat mindre viktigt. Eller lägg det åtminstone under matematik, så mångdubblas chansen till att det blir ekonomiintresserade lärare som får lära ut ekonomi.

Om man nu överhuvudtaget ska ha privatekonomi i skolan. Jag förstår att det är en galen tanke för politiker som tycks anse att föräldrarna ibland lånar sina barn av staten, men allt kan faktiskt inte vara skolans ansvar. Men då drabbas ju barn vars föräldrar är dåliga på ekonomi, kommer någon invända. Ja, barn drabbas varje dag av dåliga föräldrar och världen är orättvis. Vad ska vi göra åt det då, låta Liberalerna ta hand om barnen dygnet runt från tre års ålder?

53 kommentarer:

  1. Vad vi ska göra åt det? Ta barnen från föräldrarna och höja skatten så klart!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det låter dumt, men visst går det.

      Radera
  2. Vi hade rätt bra privatekonomi-del på hemkunskapen, vi fick göra en budget för att inreda en lägenhet på 25 kvadrat, göra månadsbudget för livsmedel + städ + hygien, men det beror väl mycket på lärarens engagemang i saken. På matten vore det bättre - jag tyckte inte att matte var kul just för att mycket var så abstrakt, att lära sig räkna ränta-på-ränta eller kvm-pris på bostadsrätter, vad lån egentligen kostar osv hade varit mer intressant och användbart.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det finns absolut bra hemkunskapslärare och dåliga matematiklärare, men generellt tror jag att det är dumt att lägga mer ekonomi på hemkunskapen.

      Radera
    2. I hemkunskapen kan jag inte ens minnas att vi hade någon form av ekonomiundervisning. Det borde åtminstone vara en tydligare koppling till matematik.
      T.o.m. jag som tyckte det var roligt att räkna och hade lätt för det började i högstadieåldern ifrågasätta vad man skulle ha mycket av matematiken till. Detta kan givetvis berott på mina lärare men koppling till mer vardigliga ting saknade jag i grundskolan. Lite ekonomi är ju ypperligt att lära sig räkna på och samtidigt väldigt nyttigt. Tror även det kan öka intresset för just matematik.
      Tyckte det dröjde till högskolan innan man fick den riktiga kopplingen till praktisk användning, men då läste jag ingenjörsmatematik.
      /Ingenjören

      Radera
    3. Jag minns det som en lektion, och blir det inte mer än så kan man ju ha och mista det.

      Jag tror också att det kan öka förståelsen för att man behöver matematik. T o m huvudräkning! Visst, man har kalkulator i telefonen, men vem tar upp den i matbutiken? Inte jag i alla fall.

      Radera
    4. Ingenjören, speciellt gillade jag verktoranalys och delarna med nablaoperatorn och även tensorer. Klart matnyttigt till skillnad från koordinattransformationerna

      Radera
    5. De här orden finns väl inte på riktigt? Ni hittar väl på dem nu bara för att driva med oss icke-ingenjörer?

      Radera
  3. Nu kanske jag låter konspiratorisk; men ju mindre folk förstår, desto större chans för bidragsberoende.
    Vilket parti vinner på det kan man fråga sig? Samma parti vars tjänstemannaaktivister styr skolverket.
    Skolväsendet är till för att skapa lättstyrda arbetare i första hand. Då kan man inte lära ut fel saker.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mindre makt åt folket vinner väl alla partier med makt på, för det är dit den överförs.

      Radera
    2. Ja, Jimmie Åkesson har öppnat gör ministerstyre ,så mindre makt från politiker lär det inte bli.

      Radera
    3. Det är väl den enda frågan där alla politiker är rörande överens.

      Radera
    4. "När kapitalet behöver arbetskraft, är staten leverantör". Staten och kapitalet med Blå tåget.

      Radera
    5. Apropå den och vem som ror båten tänker jag på Hoola Bandoola Bands text:
      "Dom säger, vi sitter i samma båt,
      både styrman och matros.
      Men hur jag än försöker och bär mej åt,
      så är det alltid jag som ror."

      Radera
  4. Hemkunskapen ja, lärde man sig nåt egentligen? Jag minns i högstadiet så var det ett uppenbart fel i boken, stämde ej med vad vi lärde oss i NO. Hemkunskapsläraren frågade NO-läraren, jag hade rätt men läraren ändrade ändå inte svaret på proven. Istället fick an lära sig att svaa fel på hemkunskapsprovet för att få rätt. Å andra sidan kanske det var en bra lärdom i livet, och i synnehet arbetslivets politiska delar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sånt där är så himla irriterande. Jag vet en lärare som blev överbevisad om att provet var rätt (=hennes rättning fel) efter att eleven tagit reda på fakta och fått fackfolk att skriva ner vad som gällde. Läraren ögnade igenom texten, sa "Du får väl poäng då", rättade provet och kastade ut det i klassrummet som en trotsig femåring. Där hade man ju velat gå in som vuxen och konfronterat läraren med sitt beteende.

      Radera
  5. Jag skulle gärna vilja se Sparos ekonomiskola. Spelifiera processen, få folk att vilja levla upp kunskaperna, omsätta dem i verkliga livet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu tror jag att du överskattar mina pedagogiska färdigheter :-)

      Radera
  6. Låt liberalerna ta hand om barnen bara. Vi kan fokusera på att tillverka dem, det är ju den roligaste biten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker att den som tycker att det är en bra idé att Liberalerna ska uppfostra deras barn borde bli fråntagen vårdnaden. Dock inte till Liberalerna.

      Radera
    2. Om man tycker som liberalerna (de s.k. frihetsälskarna!) att barn ska tas om hand från tre års ålder tycker jag att man ska tas om hand, dygnet runt. Inte av Liberalerna utan av fängelsepersonal, plitar som det hette förr. Tre kvadratmeter räcker gott för dessa liberaler - på obestämd tid, dvs livstid.

      Radera
  7. Ja bort med Bild. Även om det inte ersätts av ekonomi. Det har ingenting att göra med att jag var/är usel på att rita/måla.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det tycker jag också trots att jag ändå fick 4/5 i betyg och en femma var absolut inte aktuellt. Men är man intresserad av att rita, teckna eller fotografera tycker jag att det kan utvecklas på fritiden precis som andra hobbies.

      Radera
    2. Ja, bort med Bildt ;-)

      Radera
  8. I ämnet Hem- och konsumentkunskap ingår mat och matlagning, privatekonomi och konsumtion samt levnadsvanor.
    Vi hade (tidigt 80-tal) en bra undervisning i privatekonomi. Precis som Isadora ovan, fick vi, förutom att lära oss att laga mat, planera för vårt första boende, allt ifrån att räkna på kostnader för att möblera en liten lägenhet och budgetera inkomster och utgifter och se till att man hade en liten buffert för oförutsedda utgifter. Det var mkt lärorikt.
    Jag tycker nog att ansvaret för undervisning i privatekonomi borde ligga kvar under ämnet Hkk, men det hindrar ju inte matematikläraren från att dela ut uppgifter till eleverna som tangerar ämnet.
    Om tonåringen dessutom får input gm samtal och budget/räkneexempel av sina föräldrar/vårdnadshavare hemifrån, så borde man som ung vuxen ha mkt god förståelse för pengar och dess värde och stå rustad för att klara sin egen ekonomi.
    //Bidrottningen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att det SKA ingå är jag med på. Jag minns bara att det var en enda lektion ekonomi, och en mycket halvhjärtad sådan. Men jag tvivlar inte på att både du och Isadora hade bättre ekonomiundervisning i hemkunskapen än vad jag hade.

      Input från vårdnadshavare/föräldrar tycker jag är en förutsättning. Ekonomi ingår definitivt i en god uppfostran.

      Radera
  9. Det känns som om det var 100 ar sen jag hade hemkunskap i skolan, och jag minns inte alls att det diskuterades ekonomi.

    Laga mat var inte alls min grej, och senare i livet när jag flyttade runt kom min mamma och besökte mig nagra ganger om aret. Da gick vi och handlade och när jag var pa jobbet lagade hon matlador till mig. Hon var fenomenal i köket och tyckte dessutom det var roligt.

    Det var först mycket senare som jag upptäckte att det faktiskt kan vara ganska kul att laga mat.

    Och jag haller med om att barn och ungdomar idag skulle ha nytta av mer hemkunskap inkl ekonomi i skolan.
    /Annika

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dels kul, dessutom ger matlagning ett oberoende eftersom det går att spara pengar med hjälp av smart matlagning.

      Och jag tänker på alla gamla par den ena dör. Är det kvinnan kan mannen ofta inte laga mat själv, och är det mannen som dör kanske änkan inte klarar att betala sina egna räkningar eftersom det "var han som gjorde det". Snacka om att sitta i skiten att inte klara de mest vardagliga saker.

      Radera
    2. I min familj var det mamma som bade lagade all mat och skötte räkenskaperna. Pappa lärde sig aldrig att ens programmera videon trots att han var ingenjör. Men han drev en egen liten enmansfirma i alla ar. Tur att han hade mamma som höll ordning pa allt.
      /Annika

      Radera
    3. Men förr eller senare spricker ett sådant förhållande om inte makarna dör samtidigt i en bilolycka eller så. Och har man helt delat upp hushållsuppgifterna står då den ena kvar och kan inte laga mat eller betala räkningar, eller göra rent värmepumpen eller ta hand om bilen. Folk får göra som de vill, men jag förstår inte hur man iskallt kan välja bort viktiga uppgifter.

      Radera
    4. Det funkade för dem, de höll ihop hela livet och när den ena gatt bort hjälpte vi barn och andra i släkten till.

      Människor är olika och vi väljer själva hur vi vill leva.
      /Annika

      Radera
  10. Jag hade också en ekonomilektion i hemkunskapen. Jag fick lära mig att sms-lån varit dåligt. Tyvärr kunde hon inte förklara varför det var dåligt så jag tror inte hon hade kunnat ge större insyn i ämnet även om vi skriver in det i läroplanen. Att förklara att höga räntor leder till en högre kostnad över tid en värdet av det lånet idag är ju inte supersvårt liksom... :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. När jag hade hemkunskap var inte sms:et uppfunnet :-)

      Men det är just det där jag menar! Lärare som lär ut något, inte för att de bryr sig utan för att de är ålagda att lära ut det, då blir det lätt så där.

      Radera
  11. Privatekonomi ingår i ämnet Hemkunskap på grundskolan och i ämnet Samhällskunskap på gymnasiet. Bra matematiklärare låter det också vara ett moment inom sitt ämne.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är en sak att det ingår i skolplanen, en annan om det också lärs ut.

      Vore jag mattelärare skulle jag definitivt få in ekonomi. Inte minst för att det vore ett smart sätt att få ungar som är ointresserade av matematik att förstå att detta är kunskaper de kommer att få praktisk användning för.

      Radera
    2. och det finns oerhört många konkreta exempel, t.o.m sådana som en 14-17 åring kan identifiera sig med och upplever i vardagen, inte speciellt abstrakt alltså utan tvärtom mycket konkret

      Radera
    3. Absolut, människor i den moderna världen "drabbas" av ekonomi varenda dag vare sig vi vill det eller inte.

      Radera
  12. Bra poäng där om Liberalerna. Jag fick rysningar genom hela kroppen just. Det minst frihetliga partiet genom tiderna, som själva inte inser det. Nästan på lika dumt som A Lööfs prat om borgerligt på extremvänstersidan :)
    Mvh Investeraren

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Liberal" är lite som länder som slänger in ordet "demokratisk" i sin beskrivning - den som sa't han var det inte.

      Radera
  13. De liberala partierna hade väldigt, väldigt gärna tagit hand om alla barn. I synnerhet Centerpartiet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag hoppas och tror att Liberalerna har en annan ingång. Jag tror helt enkelt att de bara hatar individuella val och frihet i allmänhet och tänker att staten vet bäst.

      Radera
  14. Jag hade jordens mysigaste hemkunskapslärare och det var alltid en höjdpunkt i skolveckan att som redan på den tiden matintresserad få lära sig laga eller baka något nytt, det tog jag emot med glädje och öppet sinne, även om jag trots detta nog busade lite för mycket och jag vill ge mitt dåtida jag ett tag i örat och en uppmaning om att skärpa mig!

    Men utöver det vill jag helt hålla med Sparo.
    Jag hade gärna sett att hälften av tiden var stenhårt riktad till privatekonomi/ekonomi i stort.

    Även från en familj med helt ok ekonomi och som ägnade sig lite åt ett paket av privatekonomins möjligheter i spar- och låneformer så var detta, som i många familjer gissar jag, inget som diskuterades.

    Jag klev in i vuxenlivet helt renons på ekonomisk kunskap förutom hur man beräknade ränta i matematiken.

    Detta sker ju givetvis inte utan skolans huvudmäns goda minne.

    Det måste helt enkelt finnas ett överliggande högre värde i att medborgarens ekonomiska kunskap är så nära noll som möjligt.
    Kalla mig foliehatt tills korna kommer hem, men jag får inte ihop logiken på ett annat sätt.
    /JB

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det behöver inte handla om en utarbetad plan, men generellt tror jag att lagstiftarna (riksdagsmännen) har rätt låga tankar om vad folk klarar och kan. Bättre (tycker de) att makten bestämmer och folket lyder.

      Radera
    2. Du är för vänligt troende tror jag. Att det är bättre att makten bestämmer och folket lyder håller jag helt med om att jag tycker de tror. Men då menar jag att ignorans är ett mål och dålig utbildning i ämnet ett medel.
      /JB

      Radera
    3. Du kanske har rätt, jag vet inte.

      Radera
  15. Du är verkligen en idiotmagnet Sparo. ;) Hur hittar du alla stollar?

    Aktiepappa - en blogg om ekonomi och aktier

    SvaraRadera
    Svar
    1. En del stollar får jag tips om, andra hittar jag själv. Jag är fascinerad av stollar. Stollfantast nästan.

      Radera
  16. Jag vet inte om det var mig som aktiepappan menade, men stolle är inte det sämsta man kan vara. Rent viktig i ett samhälle av farlig konformitet och auktoritetstroende.
    /JB

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vet inte heller, men han är göteborgare så i så fall behöver du inte ta det så hårt ;-)

      Radera
  17. Det kanske inte är så att föräldrarna lånar sina barn av staten, men saken är ju den att staten trots allt investerar några miljoner i varje individ fram till 20års åldern då dom förhoppningsvis börjar generera intäkt för staten istället.
    Att då lägga till ett par tusen för att dom skall kunna fortsätta generera intäkter i 40-50år istället för 10-20.
    Lite samma sak som att ge barnen mat under loven och frukost i skolan. Det BORDE vara föräldrarnas jobb, men det är småpengar med tanke på vilken avkastning det ger om det skapar mindre brottslingar p.g.a. matbrist och istället produktiva medborgare.
    En sak som man sällan tänker på var att på 20-50talet så skickade man ofta ut barnen på "sommarläger" av olika slag och det blev faktiskt väldigt produktiva generationer..
    Sedan slutade man och vi fick skit som raggare, hippies, punkare, hårdrockare osv. där i regel 10-30% av befolkningen varit bidrags beroende.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kanske har du rätt, men är rädd att det där blir lite självgenerande. Plötsligt tänker ännu fler att ansvaret är staten och då är det ingen annan som tar det.

      Radera