25:e. Lönedag, kung i baren och allt det där. Idag tänkte jag därför utgå ifrån ett Twitterinlägg från igår som ledde
till diskussioner som gav mig en del tankar:
Visst låter det bedrövligt, att mer
än hälften av svenskarna inte skulle klara sig en månad utan inkomst efter ett helt liv av idogt arbete. I kommentarerna kunde man läsa om modernt slaveri, ”född fri – skattad till döds”, att
”det är sossarnas fel”, eller medias, eller invandringens.
Är
det verkligen så illa ställt? Jag tror inte det, men det rimliga
vore att 90+ procent skulle klara sig betydligt längre än några
månader, och det tror nog ingen på. Men det beror knappast på sossar
eller skatter utan på att alldeles för många lever över sina
tillgångar eller exakt på gränsen.
Något som hänt bara under min
livstid kan kallas bilinflation.
När jag var barn hade nästan alla familjer en bil. Senare blev det
ofta två, i takt med att hemmafruarna började lönearbeta. Men det var tydlig
skillnad mellan bilarna. Den ena, lite dyrare, användes till de
längre resorna och familjens bilsemestrar medan ”andrabilen”
användes lokalt, till jobbresorna för den förälder som jobbade
närmast, för att handla mat eller skjutsa barnen på aktiviteter.
Nutid.
Idag står det ofta en elbil och en
fyrhjulsdriven Volvo-SUV på gårdsplanen, max tre år gamla och köpta på
avbetalning eller med privatleasing. Att de inte står i garaget
beror på att det är fyllt till brädden med ganska onödiga
ägodelar, t ex en åkgräsklippare som inte längre används
eftersom man skaffat en robotgräsklippare för 17995 kr.
Hemma hos Sparo.
Men det finns fler exempel. Jag nämnde
bilsemestrar. På 80-talet var det nämligen inte givet att åka på
årliga semesterresor till Asien. Vissa år åkte man till tant Alma
i Norrtälje, andra åkte man kanske ingenstans. Jag minns tre
utlandssemestrar under min barndom. Kanske har jag glömt någon, men
det var sannerligen inte varje år eller ens vartannat, och
all-inclusive var inte uppfunnet.
När vi ändå är inne på mat var det
inte så länge sedan som hämtpizza var en exklusiv happening man
kostade på sig vid enstaka tillfällen. Nu lever många på
hemlevererad skräpmat för man orkar inte ens hämta den själv
längre. Än mindre orkar man laga mat från grunden på den egna
spisen trots att köken renoveras minst vart tionde år vare sig det
behövs eller inte.
De allra flesta skulle kunna spara genom att göra en ytterst marginell sänkning av sin levnadsstandard, eller bara sluta att höja den så fort det finns en möjlighet. På 80-talet levde många familjer på en lön. Idag är det många som inte ens klarar sig på två löner utan att låna till allt från bil till mobil, hemmabio och glasögon. Den som vill skylla sin relativa fattigdom på politiker kan göra det om det känns bättre, men frågar ni mig är det inte där skon klämmer.
Brädden.
SvaraRaderaNu igen :-). Tack, ändrat!
RaderaJa det är helt stört, jag har vänner som är över 50 som har jobbat i minst 25 år och fortfarande tycker att det är jobbigt med fattig-januari när man har så lite på kontot. Till och med när jag jobbade halvtid och var nyskild så hade jag bättre marginaler än så!
SvaraRaderaJag undrar vad det beror på. Det är ju verkligen inte så att de som har högst inkomster har störst marginaler, ens i kronor. En del verkar helt enkelt oförmögna att bli förmögna.
RaderaEn bra sammanfattning "En del verkar helt enkelt oförmögna att bli förmögna" Och måste man låna till att unna sig, då sitter man i skiten.
SvaraRaderaOch har man något konsekvenstänk så är det inte att unna sig om man inte gör det för pengar man har, för oss normala skulle det enbart kännas jobbigt.
RaderaAtt folk inte förstår enkel matematik. Om man sparar 10% av sin nettolön varje månad, kommer man efter 9 månader att ha pengar så man klarar sig en månad (den månaden behöver man ju inte spara, så man klarar sig med 90% av sin inkomst). Upprepar man detta så kommer man efter totalt 108 månader (9*12), det vill säga efter 9 år, att ha så man klarar sig ett helt år utan lön. Lägg till ränta-på-ränta (om man investerar istället för att spara), och att man kanske kan lägga undan mer än 10% - i alla fall under en viss tid - så tar det betydligt fortare än så.
SvaraRadera/Christoffer.
Och trots att många verkar intala sig själva att de inte kan spara en krona skulle de inte svälta ihjäl om de bara fick ut 90 procent lön, eller om de hade ytterligare ett lån som gjorde att de pengarna försvann från kontot.
RaderaJa, det är märkligt att så många människor anser att pengarna precis räcker. Hur kan det vara så att så många människor har exakt den lön som täcker exakt alla deras utgifter? Det kan ju inte vara slumpen, eftersom folk har olika lön, bor olika och lever olika. Det måste ju bero på att man fyllt sitt ekonomiska utrymme till max, så det inte finns något kvar? Därmed borde det för de allra flesta gå att skära i detta! Bara en så enkel sak som att skippa mjölken till pannkakorna och använda gratis kranvatten istället - ingen skillnad i smak eller konsistens, men däremot en tia sparad!
Radera/Christoffer.
Antar att det är samma psykologi bakom som att för de flesta tar en arbetsuppgift just den tid som är utsatt för att slutföra det, det kända uttalande som Parkinsson gjorde.
RaderaJa, inte för Sparo då och det syns ju även på ekonomisidan
Vid många tillfällen jag varit på semesterresa och det började lacka mot hemfärd var det vanligt att höra att det är lika bra att göra av med pengarna, för det hade de ju tänkt göra iallafall. Så det köptes (fula) souvernier, T-shirts i otäcka färger eller konstiga tryck, eller så satte de sig i baren och beställde drinkar till pengarna tagit slut. Man kan lätt tro att en lyckad semester måste innebära att man gjort av med hela semesterkassan, iannat fall har man inte levt livet liksom. Man kan anta att i en del fall kom semesterpengarna dessutom från lån.
Pengar är runda för att de ska rulla heter det ju
Nej, det kan ju inte vara slumpen. Särskilt med tanke på att lönen genom livet går upp, och kanske ner ibland, men alldeles oavsett är det för många precis den summa de behöver som är kvar.
RaderaJag använder mjölk till pannkakor, men spär alltid ut med lite vatten, det går av bara farten :-). Jag köper för övrigt mjölk direkt från en bonde, det rekommenderar jag alla som kan att göra.
Det där att jobb tar precis den tid man bestämt på förhand gäller åtminstone inte mig när det handlar om bygg och annat praktiskt. Om jag tror att det ska ta en timme räknar jag med två och så blir det tre, om jag har tur.
Märkligt tänk för semesterkassan. Semestern blir väl inte ett dugg bättre (eller sämre) beroende av hur mycket pengar man har kvar när man kommer hem.
Sparo, en tumregel gällande tidsuppskattningar är att multiplicera med tre för att hamna mer rätt. Eller pi som de i branschen säger
RaderaMånga gånger hade det spruckit för mig ändå.
RaderaNu har jag ju inga skulder, inga ungar eller någon bil och köper inte prylar i någon nämnvärd utsträckning. men jag lever på 16000 kr i månaden. Har en budget och sparar på kort sikt till resor och elektronik m.m. På längre sikt för trygghet, för slippa oroa mig helt enkelt. 30 procent av min inkomst går till sparande. Ligger på gränsen till fattigpensionär.
SvaraRaderaFörstår om inte alla kan/vill spara som jag men när man hör folk som inte ens är villiga att lägga undan en hundralapp i månaden utan det är hand ur mun, då får de skylla sig själva.
Och jag har guldkant på tillvaron sitter inte hemma och suger på ramarna. Reser, går på kurser, ute fikar, odlar och om inte annat så är jag ute och jagar extrapriser. Finns också massa gratisgrejer man kan göra. Blir förvånad när folk med ungefär samma inkomst som jag tycker att de är fattiga.
Sen är det bara att konstatera att en del har inget ekonomisk sinne helt enkelt, det verkar vara som ett handikapp för vissa./M
Då kan du leva som en kung! Jag tar ut 14000 netto i månaden detta år från bolag/utdelningar, och har både hus (belånad till 49%), bil (utan lån) och ett hemmaboende barn (15 år). Hustrun har förvisso högre lön, men vi har pga min minimalistiska tillvaro numer separat ekonomi. Och jag tycker att JAG lever som en kung. Jag menar, hur gott kan man inte leva med fasta utgifter varje månad (inklusive mat och bensin) på 20.000 kr delat på 2 personer? Jag får ju 4.000 kr över varje månad till "guilt free spending"!
Radera/Christoffer.
Ja, jag tror att det är att betrakta som ett handikapp, men i likhet med en del andra handikapp går det att göra något åt det. Fast bara om man vill och förstår att det går.
RaderaDet är svårt att tävla i "snålhet". Alla har sina förutsättningar.
Jag vet att jag ibland gör ett tankefel när jag tänker "jag har inga pengar kvar". Men det är för att jag flyttar det mesta av inkommande lön till olika sparande och då känns det som att det är "borta". Men nog skulle jag klara mig ganska lång tid utan lönen om det skulle behövas. Jag tror att detsamma gäller ganska många som jobbat några år på en fast tjänst.
SvaraRaderaSen vill jag protestera mot att all-inclusive inte var uppfunnet förr! Tvärtom! Förr när folk åkte på semester (och inte campade) så var det ofta till ett pensionat i skärgården, fjällen eller Skåne. Med helpension dvs frukost, lunch, middag. Eller har jag missat något speciellt som all-inclusivekoncepten har?
Spargrisen
Spargrisen, ett exempel var Club Med, var kanske det mest kända i Europa med sitt all-inclusive:
RaderaMåltider & dryck till maten: vin och öl ingick till lunch och middag, sport och aktiviteter, underhållning, ingen dricks. Tillskillnad från andra aktörer, de fåtal andra, som erbjöd all-inclusive verkade Club Med i normala eller lågprissegmentet, medan konkurrenterna hade det i främst lyxsegmentet.
Vet att jag såg det runt medelhavet långt innan något liknande erbjöds från svenska researrangörer.
Det finns ju appar som gör det där, rycker undan pengar lite slumpvis från lönekontot så att man inte ska veta att man saknar dem. Märkligt för mig, men funkar det för någon är det väl bra.
RaderaOkej, helpension har funnits, men de brukade sällan ha fri bar på pensionatet.
Jag vet inget onm Club Meds koncept, men tycker att det är ett sällsynt dåligt namn som för tankarna till apotek.
Intressant reflektion över livsinflationen. Ja, det är ganska stora ändringar som har skett över min livstid vad gäller det folk lägger pengar på. Men framförallt tror jag Ingves åstadkom en stor förändring ,med sin negativa ränta, i folks attityd. Som om mer lån till varje pris förbättrar och stärker samhället?
SvaraRaderaMvh Investeraren
Kanske, det har jag inte tänkt på. Fast de som säger att de konsumerar för att hålla igång samhällets hjul viftar jag ändå bort som oseriösa. De vill spendera och låtsas hitta ett rationellt skäl som gör det lite mindre dåligt.
RaderaJa kanske var det psykologiskt mer än något annat vad gäller negativ ränta, för under 1970- och 1980-talet var kombinationen av mycket hög inflation tillsammans med generösa ränteavdrag (upp till 80–90 % för höginkomsttagare) sådan att det gav kraftigt negativa realräntor. Under årtionden.
RaderaInget nytt under solen som det heter.
.
Att man inte kan spara för att vi har för stor invandring eller för hög skatt ,är väl du ett bra exempel på att det är möjligt. Du har ju levt i Sverige både med både hög invandring och hög skatt, men det har ju gått ändå .
RaderaJadå, jag minns att mina föräldrar hade lån för att det var "bra att ha". Jag fattade inte då, och knappt nu.
RaderaJa, är det inte invandring och skatt är man diskriminerad på arbetsmarknaden pga kön eller fysiska åkommor. Så ser man de där som inte fattar att det är synd om dem och då är det inte heller det:
https://www.youtube.com/watch?v=Lg9dzSb1CGQ
Japp, det är helt klart intressant. Jag har nu jobbat i snart 10 år och under denna tid har jag sparat betydligt mindre än jag borde. Dragit på mig högre utgifter än jag borde och allt sådant. Men även om det inte gått så bra som det borde så antar jag att jag skulle klara ca 4 år utan lön utan större problem på nuvarande levnadsstandard och då har jag ändå en hel skog av lågt hängande frukter för att dra ner mina utgifter ännu mer så den faktiska tiden skulle troligen vara ännu längre.
SvaraRaderaFörstår inte hur folk kan göra av med så mycket pengar som de gör...
Vad du "borde" bestämmer bara du.
RaderaJag förstår inte heller. När jag jobbar mycket har jag inte tid att göra av med pengar, men många verkar jobba mycket just för att kunna konsumera. Jag förstår inte hur de hinner.
Det är det som är så perfekt med att "klicka hem" som det heter numera (on-line shopping), det gör du i din smartphone när du tex sitter på toaletten, eller sitter på bussen. Shopping har du alltid tid till, allt är öppet dygnet runt, alla dagar på året. Hemleverans till din dörr. Du behöver aldrig lämna hemmet, eller arbetsplatsen, du kan enkelt konsumera upp hela din lön på nolltid. Plus att du kan välja "buy now pay later" eller avbetalning som det egentligen heter.
RaderaEller varför inte klicka hem saker samtdigt som när du ser på film, tydligen är det så att filmskapare nuförtiden måste ta hänsyn till att publiken endast tittar med ett halvt öga då de samtidigt håller på med mobilen eller paddan. Så filmskaparna måste lägga in så det blir upprepningar och väldigt tydligt vad som ska/kommer att hända. Annars avbryter tittarna filmen efter några minuter och startar en annan film, eller serie. Streamingbolagen har exakt koll på hur kunderna beter sig och rättar sig därefter.
Jag har den där egenheten att jag vill göra en bedömning om det jag köper är prisvärt innan jag handlar. Det innebär att jag måste jämföra, läsa recensioner osv. Och det har jag inte alltid tid till.
RaderaDet där med filmskaparnas tydlighet tror jag på. Hela samhället börjar kännas som ett enda "Klartext", på lätt svenska (eller norska).
Så är det helt klart, men med "borde" menar jag att det finns lågt hängande frukter som jag känner att jag borde gå ut och plocka. Sen finns det lågt hängande frukter som jag inte är intresserad av att plocka (men så klart skulle göra om det verkligen krisar, med vilket jag menar att den verkliga siffran nog hamnar en bra bit över 4 år, även om det i kronor och ören idag är ganska exakt 4 år på nuvarande utgiftsnivå).
RaderaJag tror att det är bra att man reflekterar över sånt här och inte bara på autopilot gör som man alltid gjort.
RaderaNär man jobbar mycket är det lättare att unna sig, köpa en dricka och snickers på språng (trött pga jobbmöte, jobbig dagislämning eller tungt praktiskt arbete). Man behöver en "pick me up".
SvaraRaderaKomma hem sent, vad fasen ska vi äta? Beställa något eller köpa en frysrätt. Tror många dricker alkohol på kvällen för att varva ner eller lyxa till det en sketen tisdagskväll.
Dåligt samvete över brist på ork och tid för barnen blir till bio/lekland och godis. På helgen är man kanske för trött att göra storkök och planera veckans mat, räcker med att besegra tvättberg och läxläsning.
När jag slutade jobba minskade mina inköp drastiskt. Inga glassiga tidningar och praliner för att trösta en trött själ, inga lekland för jag orkade leka ute i vanliga lekparker med barnen samt låna med andras barn för umgänge. Jag hinner handla och laga bra mat och jämföra priser. Jag hinner tänka, planera och bara vara.
När jag plötsligt har hoppat in och jobbat (kroppsarbete) någon gång händer det ofta att jag köpt en dricka efteråt och tagit en utelunch på dagen. Dels för att jag 06.00 inte haft sinnesnärvaro att fixa matlåda och fylla vattenflaska, dels för att jag har tyckt mig förtjänt av att unna mig, när jag jobbat så hårt. Knäppt men sant.
Jag njuter av min arbetsfria tid och är glad att jag kan använda den till mig och min familj. Det är inte alla förunnat. Har man möjlighet att skära ner lite på utgifter och gå ner i arbetstid - gör det!
Jag vet inte om jag har något fel i huvudet eller om det beror på att jag under väldigt många år varit frilans och egenföretagare vilket resulterat i stor variation i arbetsbörda, men jag unnar mig nästan aldrig belöningar i form av vardagsinköp av den typ du beskriver.
RaderaOch så har jag inga barn och därför inget behov av att döva det dåliga samvete som jag fattar kommer med det i perioder när man inte har tid att vara superförälder.
Tror det har med personlighet och i viss mån arbetstider att göra. Sticka iväg 07.00, vara hemma till 16-17 varje vardag i x antal år är ibland bläää. Så förutsägbart. Sen köpte jag tidningar och praliner när jag var ung utan barn. Senare i livet fanns ingen tid att läsa och äta godis ifred ;)
RaderaJag gillar godis, men tycker det är för dyrt.
RaderaMen om du fortfarande jobbar samma tider låter det som att du skulle försöka hitta något nytt att göra. Jag tror verkligen att alla inte är skapta för 9-5.
"Köpa sig belöningar"? Alltså det agerandet är ju enbart självskadligt. Köp en psykolog istället och red ut beteendet.
RaderaNu är psykologtimmar ganska dyrt jämfört med praliner och det behöver ju inte vara ett så stort problem att man är beredd att lägga ner mycket pengar och energi för att ändra sitt beteende.
RaderaTill "Anonym 25 februari 2026 kl. 10:19"
SvaraRaderaNär det gäller semester och att göra av med de sista pengarna kan det ibland ha att göra med att de tagit ut kontanter i en valuta som de inte planerar att använda i framtiden.
Det har blivit mycket bättre efter att Euron blivit så utspridd, men det finns fortfarande länder även i Europa med egna valutor. Och kortbetalningar är inte alltid accepterat överallt så ibland är man tvungen att ta ut lite kontanter.
Sedan står man där i Prag eller Sarajevo med en hög sedlar och mynt som är värda för mycket för att kasta bort och för lite för att det skall vara värt att gå till Forex och betala avgift (jag har hört att det går att växla tillbaka utan avgift om man köpt valutan från dem, men det gäller inte när du tagit ut i en bankomat) för att växla in.
Jag valde att köpa godis för pengarna.
Det underlättar om man svarar i den tråden så att svaret hamnar under kommentaren man svarar på, men jag ska inte gnälla mer om det.
RaderaMen är det verkligen så himla hög avgift på att växla tillbaka? Jag fattar om vi snackar lite mynt, men "en hög sedlar" borde vara värt att lösa in hellre än att köpa godis eller något man knappt ens vill ha.
Jag såg ingen "svara"-länk under den personens inlägg.
RaderaEnligt Forex egen webbsida: "Saknar du FOREX Kreditkort eller kvitto kostar det 50 kr att växla utländsk valuta i våra butiker."
Har du mycket pengar i utländsk valuta kan det vara värt den kostnaden. När det du har är värt ca 100 kr känns det inte så roligt att bli av med hälften i avgift.
Nej, inte under kommentaren, men det finns alltid ett "svara" under den första och sista kommentaren i tråden. Klickar du på någon av dem hamnar du nederst i samma tråd.
RaderaJag kan förstå att man inte vill ge bort hälften i avgift. Kanske kan man hitta en svensk vid gaten på flygplatsen som åker dit ofta och kan swisha över sedlarnas summa för en lägre avgift :-)?
Långt innan jag flyttade till Norge hade jag av någon anledning en norsk utgången hundralapp. Den kunde jag skicka till Norska riksbanken som utan avgift satte in motsvarande belopp i SEK på mitt svenska bankkonto. Fast jag betalade nog över 20 kr för portot.
Att inte klara mig en månad med utebliven lön skulle stressa mig något så oerhört att jag förmodligen skulle behöva sjukskriva mig och på så vis bli utan lön.
SvaraRaderaDet är förmodligen bäst att aldrig hamna i det läget :)
Jag känner likadant. Tänkt att en enda räkning, t ex en trasig tand eller luftvärmepump, skulle kunna sabba privatekonomin - det vore ett rent helvete.
Radera