En tweet dök upp i mitt flöde:
Frågan är alltså om en börsportfölj
på fyra miljoner dollar (38,5 Mkr) och en i övrigt obelånad
privatekonomi räcker för att slippa jobba. Räknar man på
fyraprocentsregeln ger
det en ”månadslön” på hundratrettio tusen netto. Om någon med
den lönen frågat mig om jag tror att de kan gå runt ekonomiskt
skulle jag undra om det var dolda kameran och/eller om personen är
idiot.
De flesta som kommenterat tweeten
tänker som jag, men märkligt många skriver att ”kanske” klarar
hon sig eller att ”pengarna borde räcka”, men tänk om hon blir
sjuk osv. Jag har sett det där även i svenska diskussioner. Så
fort FIRE kommer på tal är det alltid någon som anser att om man
inte har minst hundra miljoner på börsen kommer pengarna ta slut innan du
hinner säga ”jobbskatteavdrag”, trots att ett sparbelopp långt
under det ger en avkastning högre än de flestas vanliga lön.
Varför? Den enda teorin jag kommit på
är att det är människor som själva inte kan eller vill gå i
tidig pension och det skrämmer dem att de kan ha gått miste om
något. Tänk om FIRE är meningen med livet och här sitter de på
sidlinjen. De löser samvetsknuten genom att oavsett belopp alltid
hävda att det inte är tillräckligt. Därigenom blir målet aldrig
nåbart, så då slipper de fundera.
För tillbaka på räkneexempel kan väl
alla enas om att en miljonlön livet ut räcker för att leva på.
Inte om man vill månadsshoppa jetplan eller ögrupper, men få av
oss har det intresset. Jag skulle vilja påstå att de flesta lever
väldigt gott på en halv miljon om året (själv klarar jag mig på
betydligt mindre). Med fyraprocentsregeln betyder det en förmögenhet
på 12,5 Mkr. Man behöver absolut inte sluta jobba för att man har
en åttasiffrig förmögenhet på banken, men att påstå att
möjligheten inte finns tycker jag blir tramsigt.


JAG HAR MINDRE ÄN 40 MILJONER I KAPITAL OCH JAG SLUTADE ÄNDÅ JOBBA REDAN 2018 NÄR JAG VAR 52 ÅR!! NÅJA, JAG HAR VISSERLIGEN UTBETALNINGAR FRÅN MIN PENSIONSFÖRSÄKRINGAR TILL JAG FYLL 65 ÅR, MEN SEDAN SÅ KOMMER JAG ENBART ATT LEVA PÅ UTDELNINGAR FRÅN MINA VÄRDEPAPPER OCH DE KOMMER INTE VARA VÄRDA 40 MILJONER, MEN JAG ANVÄNDER VÄLDIGT HÖG BELÅNING PÅ BÖRSEN!!DET GÄLLER ATT ANVÄNDA SIN PENGAR PÅ RÄTT SÄTT INTE HUR MYCKET PENGAR MAN HAR!!MVH PETER JANSSON
SvaraRaderaKom ihåg att det där är USA. Jag tycker att det är lite trist att vi alltid jämförs med USA, även när det är helt irrrelevant.
SvaraRaderaJag vet inte vad en sjukförsäkring kostar i det landet för någon som inte arbetar, det kan vara en hel del, men jag har sett siffror om tex ambulanstransport, en natt på sjukhus mm.
Tex så lär en förlossning utan komplikationer gå på över 10 000 dollar. Då blir de hemskickade nästa dag.
En termin på närmaste statliga universitet (billigast) går loss på ca 25 000 dollar! Ska man gå i annan delstat eller på nåt med högre "status" kan det kosta det dubbla. Visst, de har massor av stipendier att söka och då blir de väldigt duktiga på att skriva såna ansökningar, oberoende av betyg och relevanta kunskaper.
Så frågan om 4 miljoner investerade dollar räcker för en 31-åring kan ju ingen svara på! Investerade i vad? Hur är familjesituationen? Hur långt är ett snöre?
Spargrisen
Jag tycker inte att det är helt irrelevant denna gång. Amerikaner resonerar i mitt tycke fel och samma fel använder debattörer i Sverige.
RaderaJag hade också önskat att vi fått mer info. Som vanligt :-)
Jag har sett siffror på 3000kr/mån för global sjukvårdsförsäkring. Förmodar att även amerikaner kan teckna det. Stämmer det, är det en billig försäkring för någon med 4M$ på kontot.
RaderaJa, det låter överkomligt om man tjänat alla sina pengar i ett land med låg skatt. För en svensk som från första kronan betalat hälften i skatt och sedan betalar en femtedel av sina inköp som skatt till staten är det en annan sak.
RaderaSjukvård i USA är extremt dyrt. Det går inte att jämföra med svenska kostnader. Omöjligt att veta hur mycket pengar som behövs om man blir svårt sjuk där.
SvaraRaderaFör svenska förhållanden låter 38,5 miljoner som mer än tillräckligt. Ok, om man vill köpa ett stort hus i Stockholm, ett par nya bilar och årliga semesterresor för några hundra tusen kanske det blir problem. Det finns alltid dyra grejer att köpa om man verkligen vill, men det är oftast inte nödvändiga grejer.
Jag slutade jobba med en betydligt mindre summa. Visst, jag var äldre än 31, men jag räknade med en årsbudget på mellan 225 000 och 250 000 (höjs från den lägre siffran till den högre med inflationen) fram till jag fyller 68 och kan ta ut pension.
Även i USA är 38,5 Mkr mer än tillräckligt.
RaderaVisst, det finns alltid hål att stoppa pengar, men hon äger sitt boende och har inga lån överhuvudtaget.
Jag räknar också på betydligt lägre utgifter än den amerikanska kvinnan, och det är säkert inte rimligt att komma lika lågt där. Men fyra miljoner dollar - det måste ändå räcka.
Det handlar väl i grunden om det liv man vill leva? Prioriterar man dyra kostymer, och gör allt för att passa in i bilden av yttre status, ja då kan det bli problem. Och där kommer vi in på en intressant diskussion, vad är din "enough"? Många vet inte.
SvaraRaderaMen, det är ju garanterat tillräckligt för att tex slippa diskussionen om SGI i Sverige (som du ändå skulle ha behövt vara helt frisk för att kriga dig till stöd vid behov).
Mvh
Investeraren
Ja, vi kommer alla komma fram till olika siffror. Men fyrtio miljoner...
RaderaAllt beror pa om du haller dig frisk och inte blir sa gammal sa att du behöver äldrevard. Allt det är skitdyrt i USA.
SvaraRaderaJag kollade med AI: “Sjukvård i USA är världens dyraste.” För äldrevard säger AI “Särskilt boende (Assisted Living): Snittpriset ligger på runt 5 800–5 900 dollar per månad (cirka 60 000 kr).” och “Vårdhem (Nursing Home): Ett delat rum kostar i snitt nästan 11 000 dollar i månaden (över 130 000 dollar per år).”
Fragan är snarare vad 31-aringen tänker göra med sitt liv framöver, för det är väl da de flesta samlat pa sig erfarenhet och verkligen kan bidra till samhället.
Nu vet jag inte hur sjuk- och äldrevard ser ut i Norge, men jag antar att det är finansierat genom skatten.
/Annika
Man kan ju knappast kalkylera för att man ska ligga på sjukhem på heltid i femtio år även om allt är möjligt.
Radera"Fragan är snarare vad 31-aringen tänker göra med sitt liv framöver, för det är väl da de flesta samlat pa sig erfarenhet och verkligen kan bidra till samhället."
Bidra till samhället kan man göra på många sätt utan att ha en anställning.
"Nu vet jag inte hur sjuk- och äldrevard ser ut i Norge, men jag antar att det är finansierat genom skatten."
Det antar jag också. Vanliga sjukbesök hos husläkaren eller på akuten är aningen dyrare än i Sverige (för det mesta, att t ex komma in på en vårdcentral och träffa en sjuksköterska som ska rengöra ett sår eller ta bort stygn är billigare), men då får man i gengäld vård utan att, som i Sverige, hinna få liggsår innan man får träffa en läkare. Jag har antagligen berättat om när jag körde en kompis till akuten som hade fått ett jack i huvudet. Han var färdigsydd, betald och utcheckad på 40 minuter! På Danderyds sjukhus undrar jag om man ens hade fått komma till det slutgiltiga väntrummet på den tiden.
Det är klart man inte behöver ha en anställning för att bidra till samhället, det skrev jag inte heller. Men är det inte ganska vanligt att när folk blir gamla och kanske dementa hamnar pa ett boende i 5-10 ar innan de trillar av pinn?
RaderaJag ville bara papeka att sjuk- och äldrevard inte ser likadant ut överallt som i Sverige eller Norge, där skatterna mer eller mindre bekostar allt.
/Annika
Sparo: ett jack i huvudet syr man på vårdcentral. Sannolikt hamnade personen ifråga på fel vårdnivå och därför blev det väntan. Vi får hoppas att en akut hjärtinfarkt eller ett buktrauma gick före.
Radera/Christoffer.
Annika: Nej, du skrev inte det, men eftersom en del räknar på det viset tyckte jag att det behövde påpekas. Och visst kan man hamna på vårdhem i tio år, men har hon levt på avkastningen fram tills dess borde inte det vara ett problem.
RaderaChristoffer: Det här var en akut skada (det ramlade ner något skit i huvudet, jag vet faktiskt inte vad), det rann blod från skallen och eftersom det var lördag eftermiddag var inte vårdcentral ett alternativ och det hade det inte varit i Sverige heller.
Jag hoppas också att en hjärtinfarkt skulle få högsta prioritet i Sverige, men när jag åkte till akuten med min lungcancersjuka mamma med en hjärtinfarkt i historiken förvirrad och med hög feber (lunginflammation visade det sig) tog det flera timmar innan någon vårdpersonal tittade på henne.
Och det var bara ett exempel. Av alla besök på svensk akutmottagning för egen del eller med någon av mina gamla föräldrar kommer jag bara ihåg ett enda besök med vård inom 2-3 timmar. Det var när jag fått en allergichock pga jordnötter, uppsvullnat och grönt huvud (jag såg ut som Hulken) och lite svårt att andas. Då gick det på några minuter. Annars alltid flera timmar, ibland över fem.
Det är förstås möjligt att vi hade extrem tur denna gång, att ingen annan i området hade blivit skadad eller sjuk och att all vårdpersonal var på plats. Eftersom det är mitt enda norska akutbesök kan jag bara utgå ifrån det jag upplevt: Norge, snitt på 40 minuter vs Sverige, snitt på tre timmar.
Är man jurist så ser man kanske att 4 MUSD på återstoden av sitt liv, säg 60 år, blir 66 000 USD per år minus skatt såklart. Och det är klart, då kan man ställa sig frågan...
SvaraRaderaSnälla säg att du trollar och inte är såhär dum på riktigt
RaderaÄr man jurist ska man vara ganska självdestruktiv om du ser till att inte få någon som helst avkastning på 60 års investerat kapital.
RaderaTycker det var ett starkt argument anonym kom med. 66.000$ per år är betydligt mer än "minimum wage". Och det har hon alltså genom att lägga pengarna i madrassen...
RaderaJa, det kan räcka ganska långt bara det.
RaderaFöljer en profil på facebook som enligt egen utsago började för ca 12 år sedan med ihopsparade 250k och nu har ca 9-10 m investerat som ger ca 40k/mån i utdelningar. Säger sig kunna sluta sin anställning nu vid ca 40+ åldern men jobbar kvar för att jobbet är så kul.
SvaraRaderaSå visst går det men det verkar som de som har fire som mål ändå inte slutar...
/ S
Ja, visst går det. Jag tror att de flesta som har FIRE som mål i första hand har som mål att KUNNA gå i pension, inte nödvändigtvis att göra det. Själv har jag som glad pensionär ägnat de senaste tre dagarna åt att blanda socker till elva bikupor. Det var inget jag såg i spåkulan när jag var 31 :-)
RaderaFörmodligen någon som inte räknat på detta. I vanligt ordning gäller ju inte en summa per se, utan hur mycket man kan klara sig på per år, omräknat till ett belopp.
SvaraRadera/Christoffer.
Det är omöjligt att göra en prognos för utgifterna för ett helt liv med 0,1-70 år kvar, men det går ju ändå att mellan tummen och pekfingret göra en rimlig bedömning av vad livet kostar per år.
Radera40 miljoner räcker – frågan är bara om man hinner göra av med dem. :-)
SvaraRaderaJag skulle inte klara det :-)
RaderaKul att det inte bara är jag som har one more year syndrome :)
SvaraRaderaDet är nog väldigt vanligt. Och som sagt, inget fel med det, åtminstone inte om man är medveten om möjligheter och alternativ. Det är förnekandet jag vänder mig emot.
RaderaJo, man kan ju istället börja räkna ut hur mycket man egentligen räknar med att skrapa ihop under ett helt arbetsliv. För medelsvensken ligger summan efter skatt strax över 20 miljoner men då har man inte tagit hänsyn till de signifikanta direkta och ffa indirekta merkostnader som lönearbete medför och att pengarna skall räcka från 20-årsåldern och fram.
SvaraRaderaBeror inte det väldigt mycket på när personen lever sitt liv? För den som börjar sitt arbetsliv idag tycker jag att 20 miljoner låter ganska lågt. Den som däremot går i pension idag kan säkert ligga långt under den summan.
RaderaRimligtvis är ju summan justerad för generella löneökningar a.k.a. inflation framåt och bakåt i tiden. Siffran sätter dock rimligtvis ett perspektiv på storleken av kapital.
RaderaNu gällde ju exemplet USA, men om 20 miljoner är mediannivån är 38,5 nästan dubbelt så mycket, så är man tveksam till om det räcker vill man ha väääldigt stora marginaler :-)
RaderaEnligt migrationsverket är 130 000 i månaden inte tillräckligt för att kunna försörja sig. Inte ens 250 000 i månaden räcker enligt dem för livets nödtorft för två vuxna personer:
SvaraRaderaOtack för att ni valde Sverige!
https://tv.aftonbladet.se/video/406464/tjaenar-3-miljoner-om-aret-raecker-inte-foer-att-fa-stanna
/Surgubben
Det verkar väldigt märkligt. Man kan säkert hitta skäl till både för att Martin borde få stanna eller borde bli utvisad, men att tre miljoner i årslön inte skulle räcka låter helt stört.
Radera6 miljoner om jag vill ha dem kvar och leva på avkastning hade räckt för mig, eller typ 2,5 miljoner in på kontot och levt på fram till pensionen, hade sagt upp mig imorgon :)
SvaraRaderaBetydligt rimligare siffror, tycker jag också.
RaderaDet beror ju på var man bor förvisso. Men för många skulle det nog inte räcka så långt med den siffran? Inte om man bor i storstad, har familj, vill unna sig någon resa osv.
RaderaDet är väl inte dyrare att resa från en storstad än från landsbygden? Jag hade gissat tvärtom eftersom man oftast måste förbi en flygplats eller tågcentral i anslutning till en stad. Och boendet är ju redan ägt och avbetalt i exemplet.
RaderaDet gäller att se helheten. Hur fick hon ihop $4M till 31? Med en sådan förmåga att göra snabba stål tror jag hon kan snyta någon miljon till ur näsan om pengarna börjar ta slut.
SvaraRaderaTom-Hjördis
Hon kan ju ha ärvt hela klabbet också.
Radera