måndag 29 april 2024

Dags att byta frysbox?

Jag har en toppmatad frysbox på runt 200 liter i källaren. En läsare berättade att hans frysbox precis lagt av efter 40 år. Jag har ingen aning om hur gammal min är och jag vill inte gärna kasta saker som funkar, men detta samtal gav mig idén att kolla strömförbrukningen. Det skulle ju kunna vara värt att byta ut den.

En elmätare man sätter i eluttaget kostar en hundring eller två hos Jula, Clas Ohlson m fl. Jag har redan en sådan, så på det viset blir ju testet gratis. Här kan man mata in elpris och få ut kostnaden direkt, men jag vill inte komplicera det mer än att räkna ut hur mycket ström respektive maskin drar. Efter ett dygns mätning var frysen uppe i 0,53 kWh.

Den här frysen öppnas max en gång per dag och temperaturen i rummet är ganska jämn över året, så jag räknar med att även strömförbrukningen är jämn över tid. Det skulle innebära 193 kWh/år. Oavsett ålder verkar mitt skåp stå sig bra i konkurrensen med de nya, och räknar vi med ett kWh-pris på 1 kr kostar de billigaste bara i inköp runt tio års förbrukning på den jag har.

Det var ju bra att få reda på det. Nu går jag vidare och kollar energiåtgången på kylfrysen i köket, datorn och andra apparater som används mycket. För att ta reda på om något sticker ut och i så fall göra en bedömning av om det är värt att göra något.

24 kommentarer:

  1. Om den står i ett utrymme som annars värms av elelement spelar det nästan ingen roll hur mycket den drar. All extra förbrukning minskar elementets förbrukning med lika mycket. Nu har väl Sparo veduppvärmning men det kan ju vara ett tips till den som funderar på att köpa en ny trippel-A apparat, för att "spara".

    SvaraRadera
    Svar
    1. Min står i källaren som är helt ouppvärmd. Varmvattenberedaren (och frysboxen) ser till att det sällan går under +7 på vintern. Men det är ett viktigt påpekande att strömapparater värmer som bieffekt.

      Radera
    2. Om man har en sån här magisk grej som kallas för värmepump så blir det lite annorlunda, då värmepumpen vanligen avger 2-3 ggr så mycket (värme) som den drar. I praktiken kan man säga att utan värmepump betalar du 1 kr/kwh för värmen och med värmepump 30-50 öre.
      Så det är alltså ännu bättre att ha snåla elapparater om man har värmepump. Inte bara under den svala årstiden utan även på sommaren då apparaterna bara avger värme utan att man har något behov av det, utan kanske skulle vilja att det var svalare.

      Radera
    3. Det ena utesluter inte det andra, värmepump är också bra.

      Radera
    4. Anonym 12:17. Bra tankar om värmepumpen där, det är inte alla som tänker på.

      När jag skaffade värmepump så böt jag även ut all belysning i kåken till LED och gick igenom all annan förbrukning och justerade lite.
      Just för att överskottsvärmen från allt elektriskt ej längre var ett nollsummespel visavi elelementen (som sitter kvar men nu bara om så krävs nyttjas någon/några dagar per vinter) utan att det nu lönade sig med ett mer genomgående grepp för att få ner totalförbrukningen.

      Under 8000kWh/år för 155 m2 utan att elda något måste jag vara rätt nöjd med, även om det säkert går att fila på lite till med smarta lösningar o trix.
      /JB

      Radera
    5. Det går alltid att fila, men till slut är det inte värt det.

      Radera
  2. Det är aldrig fel med lite värme i källaren, har jag förstått. Låter smart att behålla den med andra ord. :-)


    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag undrar om inte hela värmepåslaget beror på varmvattenberedaren. Jag blev förvånad över frysboxens låga elförbrukning.

      För visst är det viktigt med värme i källaren, jag har hela honungslagret där :-)

      Radera
  3. Ett bra tips att kolla förbrukningen på gamla kylar o frysar! När jag böt min 30 år gamla fullhöjdskyl pga tveksam funktion så visade sig en centimeterdjup decimeterstor förkolnad krater i golvet under kompressorn.
    Något i styrningen måste pajat för länge sedan så den gått konstant.

    Fantastiskt att den hållt för det, men elförbrukningen lär ju varit sjukt hög och framför allt så hade det ju lätt kunnat satt eld på kåken precis när som helst! Så där kom man undan med blotta förskräckelsen… 😳
    /JB

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det känns som en enkel och bra åtgärd, lite på samma sätt som att jag brukar hålla koll på vad bilen drar. Sticker förbrukningen plötsligt upp kan det ju vara också vara tecken på att den håller på att gå sönder, även om det skulle vara ett mindre påtagligt fel än en förkolnad krater.

      Radera
  4. Det du mäter på en frys är en induktiv last (elmotorer, kompressorer och sådant), till skillnad mot resistiv last (glödlampor, element). Det är inte säkert att en billig elmätare kan räkna ut energiförbrukningen korrekt på annat än resistiva laster.
    Vet inte hur det påverkar i ditt fall, men det kan vara bra att känna till.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kanske påverkar, men jag förstår inte riktigt. Menar du att mätaren alltså inte får med sig hela frysboxens strömförbrukning? Den borde väl kunna läsa av den ström som passerar genom mätaren och vidare ut i sladden?

      Radera
    2. Formeln P=UI kan inte tillämpas rakt av vid induktiva laster. Det uppstår fasförskjutning mellan ström och spänning på induktiva växelströmslaster, enligt de som begriper sånt. Problemet är väl konkret att veta hur stor fasförskjutningen faktiskt är i det enskilda fallet och därmed vilken koefficient som ska användas vid beräkningen.

      Radera
    3. Du har inte möjlighet att översätta det där till svenska ;-)?

      Radera
    4. Har inte tid :) Jag minns nu varför det var skönt att bli klar med elläran i plugget. Här kan du läsa mer om den krångliga växelströmmen https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4xelstr%C3%B6m

      Radera
    5. Jag ska försöka, men eftersom jag verkligen fattar noll av inlägget ovan lär det bli knepigt. Vad var det Stenmark sa till någon journalist, "Svårt å förklar' för nå'n som int' begrip'"? Här är jag den som "int' begrip'".

      Radera
    6. Du får tänka på det som föreläsaren sa. ”Ni tror att ni förstår men vänta tills jag har förklarat det”.

      Radera
  5. Vad gäller el så är väl den gamla 80/20 regeln tillämpar även där. Dvs att vatten och uppvärmning står för 80% av energibehovet över året. All annat man kan pilla med blir mest bara på marginalen, inte värt det.
    Mvh Investeraren

    SvaraRadera
    Svar
    1. 20 procent av årets samlade elräkningar blir ändå en rejäl summa för många, kanske till och med en av de största utgifterna i hushållet, så att det inte skulle vara värt att se över håller jag inte med om.

      Radera
    2. Nja om det innebär max 5000 kWh och säg 1 kr över helåret, och du kan få ned den delen 20% genom att tänka efter, då kan det inte vara värt det. Bättre fokusera på det som ger något.

      Radera
    3. Jag tycker att besparingar även på mindre än 1000 kr/år kan vara värda att göra. Allt beror på vilken uppoffring det är i tid och energi.

      Radera
  6. har en extrafrys i förrådet. den är nog minst 25 år gammal. jag fick den begagnad för mer än 10 år sedan och den var till åren redan då.
    när jag flyttade in den i förrådet såg jag ett hopp på elräkningen. den drar el för ca 50kr i månaden.
    och då tänker man ju att det finns betydligt snålare varianter! så jag började leta efter en i samma storlek och konstaterade att med mitt elpris så drar en ny el för ca 30kr i månaden. jag sparar alltså 20kr.
    sen tillkommer kostnaden för att köpa den nya. den gamla var gratis. så efter lite räknande kom jag fram till att jag får vänta i mer är 10år innan den nya är intjänad och jag egentligen börjar spara pengar, och då är det kanske dags att byta ut den.
    helt enkelt: den gamla får stå kvar tills den går sönder!

    och jag kan ju alltid motivera kostnaden med vad jag sparar på att kunna köpa storpack och på extrapris och förvara i frysen.
    för ett tag sen köpte jag köttfärs för knappt 45kr per kilo. det var extrapris och sen 30% rabatt med kort datum. tömde affären och fyllde frysen. bara där har jag sparat in elkostnaden för minst ett år framöver på ett storköp.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var lite det jag kände också, att om en ny tar femton år att tjäna in och tar slut efter tio år går det aldrig att räkna hem en vinst.

      Radera