onsdag 20 augusti 2025

Smart unge cashar in

Alla har sina marknadsfördelar, bara man hittar sin nisch. Tolvårige Cornelius i Bærum, Norge, hade varit på bilträff i Sverige och upptäckte hur mycket pantburkar det blir på ett sånt evenemang. Så när hans pappa skulle på bilträff i Halden hängde han på för att samla pant.

Halden ligger nära gränsen till Sverige, så Cornelius erbjöd sig att ta hand om både svensk och norsk pant. Jag vet inte hur det funkar i Halden, men längre in i landet har jag upptäckt att norrmän ser svensk pant som värdelös trots att de som handlat öl och läsk i Sverige troligen ska göra det igen. De tänker inte ens tanken att de kan frakta tomburkar tillbaka till butiker i grannlandet.

Affärsidén var alltså att vända sig till festande raggare som dels vill städa sina bilar, dels tycker att det är kul att hjälpa en företagsam yngling. Och i den mån de i andra lägen skulle förstå att en påse pant betingar ett värde försvinner nog den vetskapen när det är fest. Allt detta sammantaget gav Cornelius fjorton säckar med pantburkar.

När jag var liten, ännu yngre än Cornelius, anordnades Bellmanfesten varje år i Hagaparken i Solna. Jag var för ung och ointresserad av själva festen, men som jag förstått det fylldes parken av picknickande ungdomar en hel dag.

På den här tiden var det pant både på burkar och flaskor från Systembolaget. Nästan ingen orkade ta med sig en påse vinflaskor från Hagaparken, så tidigt morgonen efter var jag där tillsammans med min mor och – inte minst – familjens bil. Den fylldes med pant innan arrangörsgruppen ens hunnit vakna. Fast även om de varit där tror jag knappast att de hade haft något emot att få hjälp med städningen. Möjligen av vuxna, men barn kommer undan med det mesta.

Jag vet inte hur mycket denna pantinsamling har format mitt ekonomiska sinnelag, men helt oviktig var den nog inte. Därför värmer det mitt snålhjärta att höra Cornelius svara reporterns fråga om vad han ska göra för pengarna med att han ska spara dem och dessutom planerar att återkomma till samma bilträff nästa år, men då med en kompis. Jag ger mig tusan på att han om tre år har en hel stab med pantsamlare.

19 kommentarer:

  1. Om Cornelius fortsätter i den takten får vi snart se honom på LinkedIn som "CEO, PantCorp International – med filialer i både Norge och Sverige!" :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inte omöjligt alls, men innan han blir för framgångsrik flyttar han antagligen till Schweiz för att slippa norsk förmögenhetsskatt.

      Radera
  2. Den killen kommer att ga langt i livet, ingen curling där! Heja Cornelius!
    /Annika

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, sånt här ger hopp om framtiden!

      Radera
  3. För 15 år sedan - när jag insåg att 1 kr fördubblat 30 ggr blir strax över 1 miljard kr - fick jag idén att plocka upp all pant jag hittade, köpa något för pengarna och sedan sälja det dyrare på Tradera. Det var på detta sätt min nuvarande (nu dock mest sporadiskt) köp- och säljverksamhet, där jag letat "fynd" för att sälja vidare.

    Pant-projektet, som jag passande nog kallade för "miljardprojektet", ledde till att jag fick ihop strax över 60.000 kr, utan att tilllföra vanlig lön eller något av mina "egna" pengar, utan endast använda pant och vinst från försäljningar av varor som jag köpt för panten.

    Jag skrotade dock sedemera mitt projekt, eftersom det blev svårare att få en vettig avkastning. Det är ju busenkelt att fördubbla 10 kr, eller t.o.m. 1.000 kr, men när beloppet är uppe i 60.000 kr så krävs det lite större affärer - och med det högre risker - för att bibehålla den genomsnittliga avkastning jag behövde för att ro mitt projekt i hamn.

    Icke desto mindre lärde jag mig massor av detta projekt, inte minst hur man kan se affärsmöjligheter överallt där ingen tittar. Jag fortsätter dock att plocka pant varhelst jag hittar den, numer inte av ekonomiska (eller miljömässiga) skäl, utan av rent principiella: varför säga nej till även "små" gratispengar!?

    /Christoffer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Blir lite ansträngande att den 29:e gången samla ihop 500 miljoner burkar, eller för den delen att ha pålägget 500 miljoner kronor på det man sålt sista gången på Tradera...

      Radera
    2. Haha, ja du förstår dilemmat. Men mot slutet handlade det inte om Tradera förstås, utan att sälja lite finare saker, typ antikviteter, och då på lite andra ställen. Det handlade också om att utnyttja Arbitrage inom de aktieplaceringar jag gjort, där jag kunde få ihop några tusenlappar genom korta köp- och säljordrar.
      /Christoffer.

      Radera
    3. Det var ju inte heller pant som var grunden för fortsatta "investeringar", utan så klart den vinst jag gjort...

      Men mer om detta går att läsa i min bok "Så här blir du miljonär och fri". Finns på Bokus och Adlibris.
      /Christoffer.

      Radera
    4. Gratispengar är aldrig fel. Själv vann jag då och då 30 kr på en Trisslott jag inte köpt själv (vanligtvis som betalning för att besvara marknadsundersökningar) och istället för att ta ut 30 kr från Svenska Spel satsade jag dem på poker. Ibland förlorade jag insatsen, men inte sällan kunde jag genom att börja spela på låga nivåer förvandla 30 kr till 1000 eller mer. Någon gång hann det bli 4-5 tusenlappar innan jag ledsnade och tog ut dem. Och precis som med pant hade jag lyxen av att aldrig kunna förlora mer än tid.

      Radera
    5. Härligt! Extra kul när det är gratispengar man får avkastning på!
      /Christoffer.

      Radera
    6. Den enda marknadsundersökning jag gick med pa att delta i var en där man fick tva chokladkartonger som tack. Mums!
      /Annika

      Radera
    7. Det var en bättre deal än jag fick!

      Radera

  4. Så Sparo var redan som liten en Burk-Curt ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inte riktigt på den nivån och med den hängivenheten, men jag har aldrig föraktat pant.

      Radera
  5. Så trött på alla som tycker allt är så dyrt men fortsätter slösa och konsumera tex alkohol och energidrycker. Många unga tex börjar dagen med Red Bull och annan skit. De flesta vuxna inleder helgen med alkohol. Tur då att jag kan plocka deras pant. På gymmet, till och från jobbet, i soprummet, när jag promenerar med hunden mm mm. Många tycker det är pinsamt att plocka pant men mest pinsamt är att lägga drygt 7000kr om året på energidryck (20kr *365kr). Mitt ”pantmål” detta år är att nå 6200kr vilket är min månadshyra för lägenheten. I skrivande stund är jag uppe i 4289kr. Inte illa!
    Den som inte plockar burkar måste vara pantad. 😉

    SvaraRadera
    Svar
    1. 4289 kr var sannerligen inte illa!

      I Norge kostar en Red Bull över 30 kr. För de pengarna vill jag ha frukost, lunch och middag, inte 33 cl sockervatten :-)

      Jag förstår att folk inte samlar aktivt (det gör egentligen inte jag heller), men att ta hand om sin egen pant tycker jag är ett slags minimikrav. Jag tror att det finns en uppfattning att man är snål om man gör det. Men så skyll på miljön då, det gör ju alla andra.

      Radera
  6. Jag klämde en äldre man som bodde utanför Båstad o tre månader på sommaren körde han in varje morgon o samlade burkar..sa inte vad han tjänade men han sa bara att folk vet inte hur mkt pengar där ligger o jag svälter inte..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, ibland tänker jag att panten borde höjas för att det ska svida mer att slänga burkar i naturen. Ibland tänker att det inte hade spelat någon roll, en del skulle inte ta vettiga ekonomiska val oavsett.

      Radera
    2. Det ska väl höjas till 2kronor inom en snar framtid.

      Radera