tisdag 19 november 2024

Förtroende kopplat till statussymboler

Dömer du en människa utifrån hans eller hennes val av kläder och bil? Självklart! Tänk dig att en hantverkare kommer hem till dig för att du vill veta vad det kommer att kosta dig att låta honom måla om ditt hus eller lägga om ditt tak. Om han kör Lamborghini kommer du garanterat tänka att det kanske är hans höga priser som möjliggör det valet.

Rätt eller fel – det vet vi inte. Han kanske har ett stort bilintresse som gör att han lägger alla sina pengar på detta medan han bor i ett skjul och äter rå potatis. Klart är att om han vore dålig på sitt jobb, en klantig hantverkare som ingen anlitar två gånger, då hade han knappast haft råd med bilen. Så då är den bra marknadsföring för honom? Nej.

Går vi till fastighetsmäklare eller advokater tror jag tvärtom att en dyr bil signalerar framgång. Egentligen borde det inte vara någon skillnad. Om din mäklare har råd med en dyrare bil än konkurrenterna beror det kanske på att han är dyrast i branschen, men skulle du anlita en mäklare i en Volvo från 1974? Jag hade varit tveksam trots att jag kör en sådan själv.

Eller ja, just i mitt fall hade mäklaren säkert kommit undan ifall orsaken verkligen inte vore att han inte hade råd med en dyrare bil. För jag hade frågat. Bilvalet kunde ha bottnat i att han inte vill betala 30000 för att byta en bildel som på 145:an kostar en tusenlapp och går att byta själv. Det skulle kunna betyda att han inte själv tar ohemult betalt för något som borde kosta en tiondel. Problemet är att 99 av 100 kunder inte hade frågat utan istället dragit egna slutsatser.

Samma med kläder, en jurist i snickarbyxor är antagligen dålig på sitt jobb, en snickare i kostym likaså. Eller? När Anders Borg blev finansminister hörde jag människor säga att han måste vara väldigt duktig eftersom han trots ämbetet valde att ha hästsvans. För många tog det flera år att inse den blundern. En del kanske fortfarande lever i villfarelsen att karln hade koll på läget.

Så vad gör vi åt detta – slutar ha fördomar? Det går såklart inte. Alltså gör vi klokt i att tänka på vilka signaler våra val sänder ut, även i frågor som borde vara helt irrelevanta för situationen. Eller kör huvudet i sanden, men då får vi vara acceptera att det kan kosta.

25 kommentarer:

  1. Ha ha, jag hag faktiskt stött på en mäklare som körde just en Volvo 145 för ett antal år sedan när jag tittade på ett hus.

    Bilen var en rishög men å andra sidan hade mäklaren en ovanligt fin kostym, typ Armani, så jag antar att han hade gjort ett medvetet val. :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var som tusan! Om inte "ett antal år sedan" var typ 40 år sedan var det verkligen anmärkningsvärt att han körde just en 145:a.

      Radera
  2. "Alltså gör vi klokt i att tänka på vilka signaler våra val sänder ut, även i frågor som borde vara helt irrelevanta för situationen."

    Du är alltså skeptisk till att man ska ha kattöron och kattvantar på sig i ett reportage om vuxna som bor kvar hemma?
    https://www.hemhyra.se/nyheter/casper-25-tvingas-bo-kvar-hemma-maste-ha-kontakter/

    Tom-Hjördis

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mycket skeptisk:
      https://sparosverige.blogspot.com/2023/10/mammas-pojkar.html

      Radera
  3. "När Anders Borg blev finansminister hörde jag människor säga att han måste vara väldigt duktig eftersom han trots ämbetet valde att ha hästsvans. För många tog det flera år att inse den blundern."

    Jag tror Borg är en av de bättre finansministrarna vi haft de senaste decennierna. 2011 fick Borg pris som EU:s främste finansminister av Financial Times. Blanda inte ihop Borgs insatser med Reinfeldts.

    Tom-Hjördis

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, så tokig är nog inte Borg. Han vill att S och M ska skapa egen majoritet efter nästa val,så att inte vänsterextrema eller högerextrema får mera makt.

      Radera
    2. De senaste åren har jag sett vissa amerikaner referera till "The uniparty" sitt politiska etablissemang. Det känns som om det uttrycket även skulle passa S+M ganska bra.

      Radera
    3. @Anonym

      "Han vill att S och M ska skapa egen majoritet efter nästa val,så att inte vänsterextrema eller högerextrema får mera makt."

      Det stora problemet med en sådan lösning är att varken M eller S har en politik för att råda bot på Sveriges stora problem (bostadspolitiken, kriminaliteten, skolpolitiken, migrationspolitiken mm). Att M och S saknar lösningar bevisas ytterst av att de inte har löst problemen trots att de regerat landet flera mandatperioder var. Två fel blir sällan ett rätt.

      Tom-Hjördis

      Radera
    4. S och M har för övrigt inte bara misslyckats med att lösa problemen. S och M har skapat många av problemen.

      Tom-Hjördis

      Radera
    5. Man får tycka vad man vill om Anders Borg. Men att M och S skapat många av de problem vi har idag kan väl knappast någon säga emot, det ser jag som ren fakta.

      Radera
  4. På den gamla goda tiden gillade jag att leasa att hämta en nya dyr bil varje eller varannat år i mina slitna arbetskläder och gissa vad folk tittade på mig när de själva var finklädda och "bara" hade köpt en billigare bil än mig.Mvh Peter jansson

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sånt har aldrig riktigt roat mig, men så har jag heller aldrig köpt dyra bilar (även om en del visat sig ha varit FÖR dyra).

      Radera
    2. Ingen bryr sig om din bil, det är en chimär och du ser bara dig själv i spegeln, du tror att andra ser upp till dig för din bil, men du är minst lika patetisk som de som klär sig i fina kläder, ni försöker bara imponera på andra människor på olika sätt.

      Radera
    3. "Ingen vill veta var du köpt din tröja" :-)

      Jag tror att du har fel där. Dyra saker sänder ut signaler, slitna kläder sänder ut andra signaler, och hur fördomsfria vi än ser oss noterar och förhåller vi oss till det vi ser.

      Radera
    4. Jag tror du har rätt där Sparo. Aven om jag sällan noterar vad folk har pa sig (och bryr mig ännu mindre om vad jag själv har för kläder), har jag t.ex. en kompis som gar till en nagelsalong. Hennes naglar ser förfärliga ut, men hon tycker om det och jag tycker om kompisen, sa det skiter jag i.

      Men visst, när jag jobbade hade jag oftast "normala" kläder, men det hände att jag dök upp pa jobbet i chockrosa jumpsuit :). Jag vet, men jag blev uppmärksammad och har haft en bra karriär. Till syvende och sist är det vad vi gör som betyder nagot.
      /Annika

      Radera
    5. När jag jobbade på kontor var jag noggrannare med klädvalet om jag skulle ha externa möten. Men jag var dessutom nästan alltid i industriföretag och jag ville inte dyka ut i verkstaden eller sågverket i kostym, så då balanserade jag ner det mer än om jag hade jobbat inom finans eller liknande.

      Radera
    6. Jag hänger bara på mig slips o kavaj när det känns rätt i sammanhanget, av någon slags respekt för församlingen och min egna roll i den. typiskt tingsrätten, fullmäktige och konferenser. Annars klär jag mig bekvämt och kliniskt befriad från stil och klädsmak.
      /JB
      /JB

      Radera
    7. Det låter balanserat. Ibland behöver man anstränga sig åt ena eller andra hållet och det är helt rimligt.

      Radera
  5. De flesta dömer garanterat andra människor väldigt mycket efter klädstil, bil etc. Stort misstag skulle jag säga. För att inte säga infantilt?
    Mvh Investeraren

    SvaraRadera
    Svar
    1. Absolut ett misstag, men jag gör det absolut ibland.

      Radera
  6. Blir generellt mest impad av folk som kör genomtänkta bilar, om det billigt eller om man är bilintresserad, ev dyrt och/eller krångligt som gamla jänkare eller något udda åk. Kläder kan jag väl tycka det är lite ballt om någon har egen stil och där spelar nog prislappen mindre roll.
    /JB

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och om man vänder på det blir jag besviken och nästan lite provocerad av de som inte skaffar den bil de vill. Just när jag kört gamla jänkare har folk kommit fram och sagt att det hade de också velat göra, då eller tidigare. Och på den tiden handlade det inte om några fantasipriser på dem, så då tänker jag att gör det då.

      Radera
  7. Bor man i storstad så är billinnehav otroligt icke-relevant, vem ser vem som sitter bakom ratten bland alla gatulykter, stoppljus och sol och strålkastare som reflekteras i vindrutor och sidorutor?
    På vilket sätt imponerar framfarten i 30 km/h mellan två rödljus och knökfullt med bilar som alla spyr ut avgaser ur sina avgasrör?
    Är det månne när bilinnehavaren tillbringar en halvtimme eller en timme krypkörandes för att hitta en parkeringsplats?
    Alla vet ju dessutom att det är banken eller leasingbolaget som är den som hostat upp krediten, den som rattar är ju bara den som tillfälligt lånat plåtlådan och får tillbringa alla sina timmar inklämd på en kontorsstol i ett öppen kontorslandskap, utan någon möjlighet till att se vare sig soljus, andas uteluft eller se naturen i dagsljus.
    Avundsjuk? Imponerad? Ja, eller hur....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Just under färd ser man inte vem som kör, det är helt riktigt Sedan måste jag undra vilka storstad det är där alla kör i 30 km/h eller långsammare. Jag bodde i Stockholm fram till 2021 och upplevde att det mest var jag som krypkörde. Min egen bil, inga billån än.

      Radera