Springa åt andra

Strava är världens mest populära sajt för att logga sina motionspass. Du springer, cyklar eller simmar med en gps-klocka på armen och efter avslutat pass laddar du upp aktiviteten till din träningsdagbok som du väljer ifall andra ska kunna se. Jag har själv använt mig av det här systemet, för att kunna se min egen utveckling, men också för att hålla koll på hur många mil jag sprungit med respektive löparsko.

En anledning jag däremot inte har eller haft är att imponera. Jag motionerar för mig själv, inte för andra. Det trodde jag gällde för alla motionärer. Därför var jag skeptisk när jag hörde ett samtal i en podd där det hävdades att det var big business att registrera löpning åt andra på Strava. De som pratade om det var två norrmän, en artist och en poddande skribent, men ingen av dem löpare, så jag tänkte att det inte kan stämma. Så galen kan världen inte ha blivit än. Jodå.

Och inte var det billigt heller, 25 kr per kilometer! Vill man ha sprungit en mil utan att springa en mil får man alltså punga ut med 250 kr för att få någon annan att göra det åt en. Andra ”Strava-jockeys” använder sig av olika taxor beroende av hur imponerande hastigheten ska vara.

För mig får folk göra vad de vill med sina egna pengar, men jag förstår verkligen inte detta fenomen. Jag springer för att må bra, och till viss del för att få ett kvitto på att jag verkligen gör det, genom att jag håller koll på puls och tempo. Regelbunden motion gör att jag orkar mer och har lättare att hålla vikten. Förhoppningsvis ger det mig ökad livskvalitet på ålderns höst och kanske också ett längre liv.

Kjell Erik Ståhl, svensk rekordhållare på maraton i 36 år!

Jag undrar vad Stravatidsköparna ser för uppsida. Mycket går att köpa för pengar, i vissa fall till och med ett längre liv. Men god kondition eller en skön känsla efter ett bra träningspass finns det bara ett sätt att uppnå, och det är inte att hyra in någon att röra sig i ditt namn.